Sökresultat:
5507 Uppsatser om Positiv förstärkning - Sida 57 av 368
HistorielÀromedelsböcker, genus & progression
I denna undersökning Ă€mnar vi ta reda pĂ„ hur progressionen ser ut gĂ€llande framstĂ€llningen av kvinnor i historielĂ€romedel frĂ„n 1960-talet till Ă„r 2007. Vi har fokuserat kring dem som oftast marginaliserats i innehĂ„llet till fördel för de politiska aktiva sĂ„ som drottningar och andra politiker. HĂ€r Ă€r det istĂ€llet bondhustrur, den hemarbetande kvinnan, sömmerskor, hantverkare och andra yrkesarbetande kvinnor som undersöks för att ta reda pĂ„ om de har en större plats i dag jĂ€mfört med pĂ„ 1960-talet. Vi vill ocksĂ„ ta reda pĂ„ vilket sĂ€tt de framstĂ€lls och har framstĂ€llts. Ăr de aktiva och driver handlingen framĂ„t eller ett bihang till den politiska historien? Vi har sett i vĂ„r analys att en positiv förĂ€ndring skett, men att det finns mycket kvar att göra..
Kan skogspromenader hjÀlpa personer med depression? : en pilotstudie
SammanfattningTrots ett vĂ€xande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts pĂ„ dessa tvĂ„ i kombination. Syftet Ă€r att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan pĂ„verka depressionsgraden hos personer med depression. FrĂ„gestĂ€llningar:Kan promenader i skogen tvĂ„ gĂ„nger i veckan under fem veckor sĂ€nka depressionsnivĂ„n hos personer med depression?Vilken Ă€r den akuta effekten pĂ„ sinnesstĂ€mningen av en 1,5 - 2 timmar lĂ„ng skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gĂ„tt tvĂ„ stycken 1,5 ? 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det pĂ„verkat deras psykiska hĂ€lsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under vĂ„ren 2013. Ă
tta deltagare med depressionssymtom gick ut pÄ promenad i naturmiljö tvÄ gÄnger i veckan i fem veckor.
Sjuksköterskors upplevelser av att identifiera fysisk smÀrta hos personer med avancerad demenssjukdom
Introduktion: MÄnga myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan lÀnge varit kÀnt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens pÄ nÀra hÄll, vilket kan leda till problem vid nÀrarbete for patienten. I teorin berÀknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelÄlder 25,8?}5,3 Är och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.
Vad fÄr personal att stanna? : En studie om hur personalutbildning, arbetstillfredsstÀllelse och lön pÄverkar jobbsenioritet
De senaste Ärhundradet har betydelsen av personalomsÀttning och dess effekter blivit allt mer vÀsentlig. Företag har gÄtt frÄn att se individer som tillgÄngar istÀllet för att se dem som kostnader för verksamheten. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000 se vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka lÄg personalomsÀttning (jobbsenioritet). Studien Àr Àmnad att besvara frÄgestÀllningen: Hur pÄverkar personalutbildning, arbetstillfredsstÀllelse och lön anstÀlldas jobbsenioriet? Personalutbildning har en signifikant positiv pÄverkan pÄ senioritet.
Sjuksköterskors bedömning av fysisk smÀrta hos personer med svÄr demenssjukdom
Introduktion: MÄnga myopa patienter alternerar idag sin korrektion mellan glasögon och kontaktlinser. Att skifta mellan dessa tva korrektionsformer har sedan lÀnge varit kÀnt att orsaka ett ökat krav pa ackommodation och konvergens pÄ nÀra hÄll, vilket kan leda till problem vid nÀrarbete for patienten. I teorin berÀknas endast patienter med myopi -4,00 D eller mer vara drabbade av detta ökade krav.Metod: 20 personer (5 man och 15 kvinnor) deltog i studien och delades in i tva lika stora grupper. En med myopi ?-4,00 D med medelÄlder 25,8?}5,3 Är och refraktionsfel -6,33?}1,33 D.
Studenters medieval- frÄn vardag till kris : En kvantitativ surveyundersökning
Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg dÀr ledning med dess hjÀlp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och pÄ sÄ sÀtt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstÄ de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förstÄelse för organisatorisk rÀttvisa. Vad gÀller monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem sÄ Àr det viktigt att förstÄ att rÀttvisefrÄgor utgör en viktig del av de olika anstÀllningsförhÄllandena i organisationen. Utan denna förstÄelse kan det uppstÄ ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rÀttvisa för pÄverkan pÄ attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetÀra ersÀttningar fÄ för upplevda beteendemÀssiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte Àr att beskriva och förklara attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem.
Hur mÄr jag? : sjÀlvupplevt vÀlbefinnande hos gymnasietjejer
 Forskning tyder pÄ en ökad brist pÄ vÀlbefinnande bland tjejer. Trots denna ökning mÄr de flesta tjejer bra. Olika faktorer pÄverkar tjejernas vÀlbefinnande pÄ diverse sÀtt. Syftet med föreliggande undersökning var att fÄ en djupare förstÄelse för hur tjejer ser pÄ sitt eget vÀlbefinnande och vilka faktorer de upplever som viktiga för denna upplevelse. En kvalitativ undersökning med deduktiv ansats genomfördes med 8 tjejer som gick sista Äret pÄ gymnasiet.
OhÀlsosam ensamhet? : EnkÀtundersökning om den upplevda hÀlsan i relation till den upplevda ensamheten och meningsfullheten i livet hos seniorer.
SammanfattningBakgrund: Ăldre Ă€r en vĂ€xande grupp i samhĂ€llet som Ă€r samtidigt sĂ„rbar ur ett hĂ€lsosynpunkt. Detta pĂ„ grund av de fysiologiska förĂ€ndringarna och förĂ€ndringarna i livssituationen. FörĂ€ndringarna i livssituationen sĂ„ som pensionering och förlusta av partner kan förknippas orsaka kĂ€nslor av ensamhet och meningslöshet.Syfte: Syftet med undersökningen Ă€r att framförallt belysa omrĂ„det upplevd ensamhet-hĂ€lsa-meningsfullhet hos seniorer. Studiens sekundĂ€ra syfte Ă€r att undersöka huruvida den upplevda ensamheten har nĂ„gon relation till upplevelse av hĂ€lsa hos seniorer samt att se om den upplevda meningsfullheten i livet har nĂ„gon relation till upplevelser av hĂ€lsa och ensamhet.Metod: Ett frĂ„geformulĂ€r (Health Profile Institute Seniorprofil) delades ut till 25 hemmaboende seniorer (65Ă„r och uppĂ„t) frĂ„n TĂ€by kommun. Testpersonerna var besökare pĂ„ TĂ€by Seniorcenter.  FrĂ„geformulĂ€r fylldes i pĂ„ egen hand.
Fredrik Reinfeldt vs. Mona Sahlin : - Den visuella framstÀllningen av statsministerkandidaterna i kvÀllstidningar.
Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg dÀr ledning med dess hjÀlp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och pÄ sÄ sÀtt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstÄ de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förstÄelse för organisatorisk rÀttvisa. Vad gÀller monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem sÄ Àr det viktigt att förstÄ att rÀttvisefrÄgor utgör en viktig del av de olika anstÀllningsförhÄllandena i organisationen. Utan denna förstÄelse kan det uppstÄ ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rÀttvisa för pÄverkan pÄ attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetÀra ersÀttningar fÄ för upplevda beteendemÀssiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte Àr att beskriva och förklara attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem.
Resurscentrum Kulan : En kvalitativ undersökning ifall Kulan ger en positiv effekt pÄ inlÀrningen enligt lÀrarna och eleverna
The objective with this essay is to establish the benefits of inserting media as an obligatory topic in the upper secondary school. In order to succeed with this I will not only type this essay I will also produce a medial production in the form of a film. I have interviewed two senior masters on Södertörns College where I have reviewed different questions that relate to the matter's weight in school values and the society. In the study I will also reflect over existing research within the area and to link these to the issue and those interviewed opinions. In the film I also present statistics within the communication technology's increase and an explanation how one obligatory topic becomes an obligatory topic..
Incitament till arbete : Har införandet av jobbskatteavdraget för Àldre Àndrat deras incitament att pensionera sig?
I uppsatsen undersöks hur det mer förmÄnliga jobbskatteavdraget för Àldre personer över 65 Är kan tÀnkas pÄverka incitament att arbeta. Denna del av jobbskatteavdraget infördes i syfte av att fÄ fler Àldre personer att förlÀnga sitt arbetsliv för att stÀrka finansieringen av vÀlfÀrden, fÄ fler som försörjer fÀrre. För att mÀta incitamenten att arbeta berÀknas alternativvÀrdet för en fiktiv typfallsindivid. Resultatet visar pÄ att det mer förmÄnliga jobbskatteavdraget för Àldre personer över 65 Är pÄverkar incitamenten att arbeta i en positiv bemÀrkelse. Dessutom under vissa förutsÀttningar antyder resultatet att det blir optimalt att arbeta fler Är och dÀrmed förskjuta pensioneringsbeslutet framÄt i tiden..
Utedagar i teori och praktik. En studie av utedagar i klass 2-3.
Syftet med följande arbete Àr att undersöka betydelsen av utedag ur ett pedagogiskt perspektiv genom en studie av utedagar pÄ min partnerskola, klass 2-3. Arbetet ger en teoretisk översikt över fenomenet utomhuspedagogik. Med hjÀlp av intervjuer ville jag undersöka elevers och pedagogers uppfattningar om utedagar ur ett lÀrandeperspektiv och koppla resultatet till teori. Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning pÄ att pedagoger och elever har en positiv instÀllning till utedagar. Eleverna Àr medvetna om att en utedag innebÀr undervisning ute och upplever att de lÀr sig en mÀngd olika saker.
Receptionsstudie av Tele2:s och Telenors reklamfilmer : En kvantitativ analys av identitetsskapandets betydelse
Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg dÀr ledning med dess hjÀlp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och pÄ sÄ sÀtt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstÄ de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förstÄelse för organisatorisk rÀttvisa. Vad gÀller monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem sÄ Àr det viktigt att förstÄ att rÀttvisefrÄgor utgör en viktig del av de olika anstÀllningsförhÄllandena i organisationen. Utan denna förstÄelse kan det uppstÄ ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rÀttvisa för pÄverkan pÄ attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetÀra ersÀttningar fÄ för upplevda beteendemÀssiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte Àr att beskriva och förklara attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem.
Studenters förhÄllande till stress och fritidsaktiviteter
Fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ stressnivÄn för att den Àr belönande och för att stressen reduceras. För hög grad av stress har en negativ inverkan pÄ organismen, bÄde psykiskt och fysiskt. I en enkÀtundersökning pÄ en högskola deltog 92 studenter, varav 54 kvinnor och 38 mÀn frÄn olika program och kurser. EnkÀten bestod av tre delar, första delen handlade om stressnivÄer och typ A personlighet. Andra delen handlade om stÀmningslÀgen och den tredje om fritidsaktiviteter.
Upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo
Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i Äldrarna 16-19 Är (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotrÀnare som var mellan 39-66 Är gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades tvÄ semistrukturerade intervjuguider baserat pÄ den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. FrÄgorna som stÀlldes var utifrÄn tre olika situationer; vardaglig trÀning, trÀningslÀger respektive tÀvling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende pÄ individerna och situationen.