Sök:

Sökresultat:

5504 Uppsatser om Positiv förstärkning - Sida 48 av 367

Vem Àr du pÄ Facebook? : En uppsats kring hur individer anvÀnder sig av Facebookför att forma och skapa sin identitet

Att fÄ en förstÄelse för samt reflektera kring hur individer kan forma och skapa sin identitet och sjÀlvkÀnsla via Facebook. Vilket vi avsÄg att undersöka genom intervjuer med Ätta individer i Äldern 25-30 Är. Det intressanta för uppsatsen var att se hur den utvalda gruppen anvÀnde sig av till exempel sprÄk och bilder, för att forma och skapa identitet pÄ Facebook. Samt pÄ vilket sÀtt identitetsskapandet pÄverkades av andras positiva respons..

Barns lek och stress i förskolan? : en intervjustudie med sju förskollÀrare

Barns lek ses som vÀlgörande för barns utveckling och vÀlmÄende. Idag framstÀlls stress som ett problem för mÄnga barn, Àven inom förskolan. Barns stress och lek antas vara tvÄ sidor av barns vardag.Studien syftar till att belysa och analysera förskollÀrares resonemang kring den fria leken i förskolan och förskolebarns stress. MÄlet Àr att utröna huruvida den fria leken uppfattas som stressförebyggande, stressande och/eller stressförlösande för att fördjupa förstÄelsen av den fria lekens betydelse i förskolan.Studien Àr av kvalitativ empirisk art och grundar sig pÄ enskilda intervjuer med sju förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor.Resultatet visar att den fria leken kan vara sÄ vÀl positiv som negativ för barnen ur stressynpunkt. Den fria leken nÀr den Àr vÀlfungerande innehÄller mÄnga aspekter som kan anses bÄde stressförlösande och stressförebyggande.

Tillverkningslandseffekten vid produktutvÀrdering av vitvaror : En tvÀrsnittstudie om svenska konsumenters uppfattning av Electrolux produkter tillverkade i Polen

I dagens lÀge dÄ konkurrensen för de större företagen Àr en global företeelse blir jakten pÄ kostnader av primÀr art. Ett sÀtt att minska dessa Àr att flytta tillverkningen till ett lÄgkostnadsland. Allt fler svenska företag har eller kommer inom en snar framtid att expandera sin verksamhet utanför Sveriges grÀnser. Electrolux Àr redan dÀr. Det har dock i studier fastslagits att företag som starkt förknippas med ett visst land kan lida förluster i status i folks uppfattning om deras produkttillverkning flyttas till ett lÄgkostandsland.

Hoppet gör det vÀrt att leva: En begreppsanalys om hoppets betydelse för kroniskt sjuka mÀnniskor

Hopp Àr ett mÄngfacetterat begrepp med svÄrförklarad innebörd, vilket i vÄrdvetenskaplig forskning beskrivs som en kÀnsla, upplevelse eller behov. Undersökningar visar att en tredjedel av Sveriges befolkning lever med kronisk sjukdom, som i vÄrdvetenskapen beskrivs som lÄngvarig, ofta permanent och med ett progressivt förlopp. Hopp anses pÄverka kroniskt sjuka mÀnniskors upplevelse av sjukdom i positiv riktning och sjuksköterskans attityd och handlingar av hoppfullhet Àr viktiga för patientens förmÄga att kÀnna hopp. Avsaknad av hopp kan leda till social isolering, ensamhet, negativ inverkan pÄ sjÀlvbilden, förtvivlan, hopplöshet och kÀnslan av att vara till last. Begreppsanalysen görs dÀrför för att undersöka hur kroniskt sjuka mÀnniskor uttrycker och upplever hopp, samt hur ökad förstÄelse för hoppets betydelse kan frÀmja god omvÄrdnad.

Kommunal utveckling : en jÀmförande fallstudie av Smedjebacken och Söderköping

Den senaste tiden har kommunernas verksamheter prÀglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivÄer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer pÄtagliga. BÄde verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstÀderna pÄ bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmÀssigt mellan Är 1995 och 2000. Syftet med denna uppsats Àr att genom en jÀmförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som Àgt rum i de bÄda kommunerna med avseende pÄ omrÄden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsÀttning, kommunal skattenivÄ och arbetslöshet.

MatematiksprÄket: hur bygger man broar mellan det
vardagliga matematiksprÄket och det formella matematiksprÄket?

VÄrt syfte med detta examensarbete var att fÄ insikt i vilka metoder som anvÀnds för att föra in eleverna i det matematiska sprÄket. För att fÄ reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av litteratur kring Àmnet, enkÀter till pedagoger och lÀromedelsförfattare och vi har i tvÄ klasser gjort observationer, dÀr vi iakttagit lektionstillfÀllen i matematik. Resultatet frÄn vÄra studier visar att bÄde pedagoger och lÀromedelsförfattare anser att kreativ matematik och samtal i matematik ska leda till en positiv utveckling av det matematiska sprÄket för eleverna..

Kognitiva hjÀlpmedel i sÀrskolan : - en kvalitativ intervjustudie ur specialpedagogers synvinkel

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur specialpedagoger betraktar kognitiva hjÀlpmedel samt hur dessa anvÀnds och i vilken utstrÀckning. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio specialpedagoger frÄn tre olika sÀrskolor. Svaren resulterade i fem huvudkategorier vilka sedan analyserades. Resultaten visar en positiv instÀllning till kognitiva hjÀlpmedel.

Gymnasieskola 2007 - Endast en vision?

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka tankar som finns angÄende helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att fÄ reda pÄ detta intervjuades tvÄ rektorer och Ätta lÀrare som fick ge sin syn pÄ den kommande reformen. De tillhörde tvÄ olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv instÀllning till reformen men att det yrkesförberedande programmet Àr mer positivt instÀllda Àn det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

Socialt ansvarstagande företag : - en attitydundersökning bland svenska konsumenter

Med ett gemensamt intresse för marknadsföring och företagsetik ansÄg vi att fenomenet Corporate Social Responsibility, CSR, skulle vara intressant att studera. Den svenska benÀmningen för CSR Àr socialt ansvarstagande företag. NÀr vi började orientera oss i Àmnet mÀrkte vi att det var fÄ uppsatser som var skrivna ur ett konsumentperspektiv. Detta perspektiv tyckte vi verkade intressant och vi bestÀmde oss till slut för att vÄr uppsats skulle ha ett konsumentperspektiv som utgÄngspunkt. Efter mÄnga diskussioner kunde vi till slut faststÀlla vÄr forskningsfrÄga som Àr: ?Vilka attityder har svenska konsumenter gentemot CSR?? För att kunna besvara denna frÄga har en kvantitativ undersökning med 102 stycken respondenter genomförts.

En studie om rekrytering av nyutexaminerade redovisningsekonomer

Bakgrund och problemdiskussion: Styrsystem Àr ett brett och komplext begrepp som kan innehÄlla mÄnga olika komponenter, till exempel budgetering. Bankverksamheterna Àr hÄrt reglerade utifrÄn de lagar och regler som gÀller i det aktuella landet som de Àr verksamma inom. DÀrför Àr det viktigt att ha tydliga riktlinjer och styra de anstÀllda sÄ att de inte bryter mot nÄgra lagar och/eller regler. Dock finns det en viss problematik kring en hÄrt reglerad verksamhet. Till exempel kan bÄde regler och strikta budgetar leda till att de anstÀlldas motivation pÄverkas negativt dÄ de Àr hÄrt hÄllna och inte kan arbeta pÄ det sÀtt de vill pÄ grund av strikta riktlinjer.

SÀrskolan - möjlighet eller hinder

Syftet med följande arbete Àr att ur elevperspektiv synliggöra uppfattningen av att ha sin skolgÄng förlagd i grundskola jÀmfört med i sÀrskola. DÀrigenom vill vi öka insikten kring betydelsen av att bli mottagen i, för varje enskild elev, adekvat skolform. Med hjÀlp av intervjuer i explorativ halvstrukturerad form ville vi utnyttja samspelet mellan intervjuare och intervjuperson för att fÄ fylligare information. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning pÄ att sÄvÀl lÀrande-, kamratsituation som trivsel vÀxelverkar vid uppnÄende av ett optimalt skolklimat. I stort sett alla i undersökningsgruppen uppfattade en positiv förÀndring i samband med att de började i grundsÀrskoleklass.

Basel II- Behöver regelverket modifieras? : En empirisk studie om riskhantering i en liten bank och en stor bank i Sverige

Kommunikation, kompetens, förtroende och engagemang Àr alla viktiga faktorer förfastighetsmÀklaren som pÄverkar kundmötet. FastighetsmÀklaren ska arbeta aktivt medvariablerna för att fÄ vetskap om och tillfredsstÀlla den sÀljande kundens önskemÄl. Ennoggrant utförd behovsanalys av kunden tillsammans med ett individuellt anpassat kundmöteÀr faktorer som pÄverkar kundens tillfredsstÀllelse i positiv bemÀrkelse. Studien bevisar attvariablerna samverkar och pÄverkar antalet nöjda kunder inom fastighetsmÀklarbranschen..

FastighetsmÀklarens kundmöte med den sÀljande kunden : - En fallstudie av MÀklarhuset

Kommunikation, kompetens, förtroende och engagemang Àr alla viktiga faktorer förfastighetsmÀklaren som pÄverkar kundmötet. FastighetsmÀklaren ska arbeta aktivt medvariablerna för att fÄ vetskap om och tillfredsstÀlla den sÀljande kundens önskemÄl. Ennoggrant utförd behovsanalys av kunden tillsammans med ett individuellt anpassat kundmöteÀr faktorer som pÄverkar kundens tillfredsstÀllelse i positiv bemÀrkelse. Studien bevisar attvariablerna samverkar och pÄverkar antalet nöjda kunder inom fastighetsmÀklarbranschen..

RÀttvis tanke eller RÀttvis handling? En studie av svenska konsumenters attityder och köpbeteende betrÀffande rÀttvisemÀrkt livsmedel

Tidigare studier visar att konsumenter i allmÀnhet har en positiv attityd till Fair Trade-produkter men att köpbeteendet av dessa produkter inte överensstÀmmer med den positiva attityden. Syftet med denna studie Àr att undersöka relationen mellan svenska konsumenters attityd och köpbeteende gÀllande rÀttvisemÀrkt livsmedel samt undersöka vad som formar attityderna..

En organisation för stor för sin egna kompetens : En kvalitativ forskningsstudie pÄ polismyndigheten VÀrmlands internkommunikation

Denna uppsats behandlar Àmnet internkommunikation. Vi har valt att genomföra en undersökning om Polismyndigheten VÀrmlands internkommunikation dÄ de innehar ett stort ansvar att bevara trygghet och sÀkerhet i samhÀllet. Polismyndigheten har Àven stora krav pÄ sig idag gÀllande dialog och grad av kommunikation inom organisationen för att effektivisera det polisiÀra arbetet. Syftet med denna uppsats Àr att erhÄlla en insikt om den interna kommunikationens funktion och hur den gestaltas utifrÄn chefernas och de anstÀlldas perspektiv. I denna uppsats anvÀnder vi oss utav relevanta teorier inom organisationskommunikation, internkommunikation, organisationsidentitet, organisationskultur och kommunikationsmodeller.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->