Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och hur man i grundskolans tidigare år arbetar med elevernas självbild under lektionerna i idrott och hälsa. För att få svar på detta använde vi oss av en kvalitativ metod i form av intervju med fem stycken lärare som alla undervisar i ämnet idrottt och hälsa i grundskolans tidigare år. Lärarna som blev intervjuade var alla utbildade lärare i idrott och hälsa och var från fyra stycken olika skolor från två olika kommuner.Resultatet visade att samtliga lärare tycker det är oerhört viktigt att jobba med elevernas självbild i idrott och hälsa men att de tyvärr känner att de har alldeles för lite tid till allt som ska hinnas med under lektionerna. Det framkom i undersökningen att alla lärarna ansåg att de ständigt jobbade med elevernas självbilder under lektionerna. Man jobbar med elevens självbild genom att försöka stärka eleven och lyfta fram den med positiv feedback.

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner.

Förkortningen HIV står för humant immunbristvirus. Viruset bryter ner immunförsvaret och leder på sikt till AIDS som är samlingsnamnet för de följdsjukdomar som HIV orsakar. Idag lever ungefär 40 miljoner människor med HIV/AIDS. Syftet med denna studie var att beskriva hur stigmatiseringen av HIV smittade patienter tas i uttryck i sjukvården. Den valda metoden var analys av kvalitativa artiklar, då intentionen var att lyfta fram patienters upplevelser av denna stigmatisering.

Denna studie handlar om polisers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön samt med avseende på hot och våld i arbetet. Genom en kvalitativ undersökning har intervjuer utförts med poliser för att få en djupare förståelse. Slutsatsen för denna studie görs genom att svara på frågeställningarna som är konstruerade för denna studie. Det finns tre frågeställningar: Hur påverkar psykosociala arbetsmiljöer polisers privatliv? Gruppdynamikens roll i psykosociala arbetsmiljöer? Faktorer som påverkar/motverkar psykosociala arbetsmiljöer? Polisernas upplevelser på sin psykosociala arbetsmiljö var varandra väldigt lika.

Bakgrund: Varje år drivs miljontals människor på flykt runtom i världen. Detta har ställt krav på mottagarländernas omhändertagande av asylsökande, krav som inte alltid uppfylls och som resulterar i ett stort psykiskt lidande hos flyktingar. Syfte: Syftet var att beskriva de faktorer som påverkar flyktingars psykiska hälsa under asylprocessen samt undersöka hur vårdbehovet hos asylsökande kan tillgodoses av sjuksköterskan. Metod: Litteraturöversikt. Ur databaserna Cinahl och PubMed valdes 15 artiklar ut.

Bakgrund: Depressionssjukdomar orsakar lidande och är bland samhällets vanligaste ochmest kostsamma åkommor. Fysisk aktivitet har visat sig ha förebyggande och behandlandeinverkan för människors depressiva symptom, men det saknas underlag för huruvida dennabiverkningsfria behandlingsmetod har en inverkan på depressiva symptom för personer somhar en depressionsdiagnos. Syfte: Denna litteraturöversikt ämnade belysa fysisk aktivitetsinverkan på depressiva symptom hos vuxna individer som lider av diagnosen egentligdepression. Metod: 16 studier med såväl kvantitativ som kvalitativ ansats sammanställdessom en litteraturöversikt. Resultat: I majoriteten av studierna framkom det att fysiskaktivitet kunde ha en positiv inverkan på depressiva symptom samt öka tillfrisknande hospersoner med depressionsdiagnos.

Studiens syfte är att undersöka hur föräldrar använder språket på internet för att skapa en bild av socialtjänsten. Studien utgår ifrån material från två sociala forum med fyra diskussionstrådar om socialtjänsten. Materialet har analyserats med hjälp av kritisk diskursanalys. Studien visar att diskursen inom trådarna skapade en bild av socialtjänsten som bristfällig och maktutövande. Det var vanligare att dela negativa erfarenheter om kontakten med socialtjänsten, och negativa ordval präglade beskrivningen.

Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att fördjupa mig i subjektiva upplevelser och erfarenheter av flyktingskap och invandrarskap och dess villkor i det svenska samhället utifrån några berättande kvinnors perspektiv. Avsikten var att gå bortom de rådande stereotypa föreställningarna och i stället synliggöra kvinnorna genom deras egna historier och ansträngningar att skapa ett nytt och normalt liv i Sverige. Jag intervjuade några bosniska kvinnor, krigsflyktingar som kom till Sverige för ungefär tio år sedan. De intervjuade kvinnorna är över 40 år gamla och var yrkesarbetande i Bosnien. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med ostrukturerade intervjuer.

Problem:Det finns flera teorier kring olika utdelningsstrategier. Vad forskare inte är eniga om är huruvida företagsledningar använder utdelningsförändringar för att minska informationsasymmetrin mellan ledningen och ägarna genom att informera något om företagets framtida vinst, och i så fall vad dessa signaler säger. Syfte:Studiens syfte är att undersöka huruvida det finns något samband mellan svenska företags utdelningsförändringar och framtida icke-förväntade vinster. Metod:Via trendlinjeskattning beräknar vi företagens förväntade vinster ett och två år efter det att de förändrar sin utdelning. Den faktiska vinsten för respektive år jämförs med den framräknade förväntade.

This study examined if individuals act in a less discriminating way and in a more fair way when they receive instructions about justice and not being discriminating while recruiting. 96 randomly assigned students at the University of Lund participated in this study. The participants were informed that they would act as a recruiter. They would then choose and place three of the best personal record in order of preference. There were three different kinds of company policies/instructions.

Vid insjuknandet i diabetes typ 2 sker en förändring i patienters liv. En del av behandlingen vid sjukdomstillståndet är att förändra kost- och motionsvanor. Egenvården är en viktig del av de livsstilsförändringar som är aktuella. Patienterna kan genom egenvården bromsa sjukdomsutvecklingen och på så sätt bibehålla en god hälsa. Tidigare forskning har visat på svårigheter i genomförandet av livsstilsförändringar.

Arbetets utgångspunkt är att ta reda på vilka effekter en ny infrastruktur kan få på en kommun och på ett samhälle i kommunen samt vilka fysiska åtgärder berörda aktörer avser vidtaga på grund av satsningen. Jag har använt mig av Ale kommun som exempel när jag studerat. Jag har gjort en fallstudie över två liknande områden, som också påverkats av ny infrastruktur. Därefter har jag analyserat och diskuterat om man kan se några samband kommunerna emellan. Det jag har kommit fram till är lite olika.

Sverige beskrivs som ett mångkulturellt samhälle. Detta är av betydelse för förskolans uppdrag med att utveckla barnets medvetenhet och förståelse för andra kulturer och religioner. För att undvika fördomar och diskriminering är det betydelsefullt att redan i tidig ålder påvisa mångfalden av kultur och religion eller annan trosuppfattning Syftet med studien är att få en inblick i hur ett antal förskollärare talar om hur man praktiskt arbetar för att synliggöra och lyfta fram kultur och religion eller annan trosuppfattning i förskolan. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt ? och interkulturellt perspektiv. Syftet och frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner.

SammanfattningBakgrund: Nutrition är viktigt i alla människors liv. Sjukdom påverkar individens närings- och energibehov. Malnutrition ger negativa följder för individens återhämtning vid sjukdom. Upp till hälften av patienterna på svenska sjukhus lider av malnutrition eller har för litet nutritionsintag i förhållande till näringsbehovet. Sjuksköterskan har i sin profession omvårdnadsansvaret över patientens nutrition och ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors inställning till nutritionsomvårdnad.Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design har genomförts.Resultat: Osäkerhet fanns hos sjuksköterskor angående ansvaret, men de angav en positiv inställning till bedömning av patienternas nutritionsstatus.