Sök:

Sökresultat:

5721 Uppsatser om Positiv beröring - Sida 20 av 382

Att stödja patienter med kronisk sjukdom till en positiv hÀlsobeteendeförÀndring - Sjuksköterskans upplevelse och hÀlsoeffekter hos patienten

Kroniska sjukdomar orsakar sex av tio dödsfall vÀrlden över. MÄnga av riskfaktorerna för flera kroniska sjukdomar - sÄsom rökning, övervikt och fetma, dÄlig kosthÄllning och fysisk inaktivitet - Àr livsstilsrelaterade och pÄverkbara. Flera av riskfaktorerna kan förebyggas eller förhindras med en positiv hÀlsobeteendeförÀndring, men det traditionella sÀttet att inom sjukvÄrden ge rÄd till patienterna Àr ofta ineffektivt och resulterar sÀllan i nÄgon bestÄende beteendeförÀndring. Syftet med denna litteraturbaserade översikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att stödja patienter med kronisk sjukdom till en positiv hÀlsobeteendeförÀndring, samt att beskriva vilka hÀlsoeffekter sjuksköterskans stöd kan fÄ för patienten. Resultatet visade att arbetet med hÀlsopromotion upplevdes som berikande och utvecklande, nÀr tid och resurser fanns avsatta, samt att brist pÄ tid och sviktande stöd frÄn ledningen var de största hindren mot ett hÀlsofrÀmjande arbetssÀtt.

SÄ kommer vi alltid in pÄ internet : En intervjustudie av samhÀllskunskapslÀrares anvÀndande av internet teoretiskt i undervisningen

Internet har i över 20 Är pÄverkat samhÀllets förutsÀttningar, sÄ Àven skolans arbetssÀtt och undervisningssituation. FörÀndringarna i samhÀllssektorn avspeglar sig inte minst i samhÀllskunskapsÀmnet bÄde gÀllande innehÄll, administration och kommunikation. Satsningarna pÄ internet som praktiskt redskap har varit stora men information om dess teoretiska aspekter har lyst med sin frÄnvaro. DÀrav arbetets relevans dÀr syftet har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt gymnasielÀrare i samhÀllskunskap beskriver internets pÄverkan pÄ samhÀllet och hur de undervisar om detta. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts, vilka samtliga har varit semistrukturerade för att kunna besvara arbetets syfte.Arbetets resultat har varit att det funnits stora privata skillnader i anvÀndande hos de intervjuade lÀrarna.

PÄverkar en kreditbedömares erfarenhet informationshanteringen vid en kreditbedömning av företag?

Syftet med denna studie var att fÄ en djupare inblick i hur idrott och hÀlsa Àmnet kan pÄverka utvecklingsstörda elevers möjligheter att skapa sociala nÀtverk samt frÀmja utvecklingen av en positiv sjÀlvbild. Studien tog sin utgÄngspunkt utifrÄn tidigare studier samt teorier. Dessa visar att individer med utvecklingsstörning har smÄ sociala nÀtverk, har sÀmre fysisk och psykisk hÀlsa Àn samhÀllets övriga befolkning samt löper en ökad risk att hamna i ett utanförskap. Vid utformningen av studien anvÀndes ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt i form av semistrukturerade intervjuer som besvarades av elever och pedagoger pÄ grundsÀrskolan samt gymnasiesÀrskolan. Resultatet visade att eleverna har fÄ sociala kontakter utanför skolan och den egna familjesfÀren och att hindren för att bedriva lagidrotter ökar med ökad Älder.

Attityder till flersprÄkighet i skolan

Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur tre lÀrare i Ärskurserna tvÄ, fyra och fem ser pÄ, och bemöter, flersprÄkighet i sitt vardagliga arbete i skolan. De metoder som anvÀnds för materialinsamling Àr intervjuer med tre klasslÀrare och klassrumsobservationer i deras klasser pÄ samma skola. Resultaten frÄn intervjuerna visar att de undersökta lÀrarna pÄ skolan sÀger sig vara positivt instÀllda till flersprÄkighet. Under observationerna i lÀrarnas klassrum visar dock en av dem att hon inte tolererar andra sprÄk Àn svenska. En inre frustration av nÀr hon hör andra sprÄk Àn svenska kan ha lett till att hon inte tolererade andra sprÄk Àn svenskan.

AllmÀn och idrottsspecifik "self-efficacy" hos handbollsspelare

God self-efficacy Àr nyckeln till lyckosamt utförande av de flesta aktiviteter. Resultat av undersökningar inom idrottspsykologin stödjer det positiva sambandet mellan god self-efficacy och framgÄngsrikt utförande i sportsammanhang. Med self-efficacy menade Albert Bandura en individs uppfattning gÀllande sin egen förmÄga att framgÄngsrikt utföra en aktivitet eller ett beteende. Det finns tecken pÄ könsskillnader i self-efficacy nÀr det gÀller idrottsutförande och kvinnor tror, generellt sett, sÀmre om sin egen förmÄga Àn vad mÀn gör. Syftet med denna studie Àr att undersöka self-efficacy hos handbollsspelare.

Skolk

Examensarbetet Àr en kvalitativ studie i form av intervjuer med erkÀnt duktiga trÀnare. Studien har pÄ ett induktivt sÀtt undersökt hur dessa trÀnare praktiserar för att upprÀtthÄlla en positiv motivation hos sina aktiva. Resultatet visade att fyra av fem trÀnare Àr uppgiftsorienterade vilket innebÀr att de fokuserar pÄ individens individuella framsteg, istÀllet för pÄ resultatet. Detta tillvÀgagÄngssÀtt bidrar till en högre inre motivation hos de aktiva, vilket forskning vidare har visat leder till att de aktiva fortsÀtter idrotta lÀngre upp i Äldern. Samtliga trÀnare arbetade med individuella samtal och pÄpekar att detta Àr ett viktigt instrument för att fÄ aktiva att komma över förluster och bibehÄlla en positiv motivation.

Kognitiv och sprÄklig utveckling hos barn med cochleaimplantat i ett longitudinellt perspektiv

Cochleaimplantat (CI) Àr ett tekniskt hjÀlpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsÀttning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och sprÄkliga förmÄgor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och sprÄkliga förmÄgor hos barn med CI. Studien Àr en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 Är.

Affektprofiler och deras relation till adaptationsproblem

Tidigare forskning antyder att mÀnniskor kan grupperas i fyra affektprofiler som bestÄr av hög eller lÄg positiv affekt och hög eller lÄg negativ affekt. Studiens syfte var att undersöka dessa fyra olika affektprofiler och deras relation till tre adaptationsproblem; sömnbesvÀr, depression samt Ängest. För att besvara syftet anvÀndes data frÄn 2370 deltagare frÄn en svensk population dÀr hÀnsyn till sjukdomsprevalensen inte togs. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan affektprofilernas relationer till adaptationsproblemen. Dem sjÀlvdestruktiva individerna rapporterade högst vÀrde av adaptationsproblemen följt av hög affektiva, lÄg affektiva och sjÀlvförverkligande individer.

TvÄsprÄkiga grundskolelevers attityder till modersmÄlsundervisning och studiehandledning

Genom enkÀtundersökningar och en litteraturstudie undersöktes det i detta arbete om hur studiehandledning och modersmÄlsundervisning kan pÄverka tvÄsprÄkiga elever samt hur elevers attityder till undervisningsmetoderna ser ut. Jag kom fram till att modersmÄlsundervisningen har en stor roll för elevens kunskapsmÀssiga utveckling, sÄvÀl i modersmÄl samt i övriga Àmnen samt att det spelar stor betydelse för elevens kulturella utveckling och identitet. MÄnga av eleverna betonade modersmÄlsundervisningens pÄverkan pÄ det kulturella perspektivet och hade ett generellt sÀtt positiv attityd till modersmÄlet. KÀnnedomen kring studiehandledningens effekter var lÄg av eleverna och en del kunde inte se hur studiehandledningen kan pÄverka deras sprÄk, studieteknik, sjÀlvkÀnsla eller utveckling i andra Àmnen. Detta var dock inget generellt mönster dÄ mÄnga av dem kunde se effekterna och hade en positiv attityd till studiehandledning..

SÀnkta sociala avgifter för unga : Har sÀnkningen medfört en positiv sysselsÀttningseffekt?

Sverige har likt mÄnga andra europeiska nationer brottats med hög ungdomsarbetslöshet under de senaste 20 Ären. I ett försök att underlÀtta ungdomars intrÀde pÄ arbetsmarknaden valde regeringen att i tvÄ steg sÀnka arbetsgivaravgiften för ungdomar. De bÄda sÀnkningarna innebar sedermera en dryg halvering av det samlade uttaget för arbetsgivaravgiften frÄn 31 till 15 procent. Tidigare forskning pÄvisar försumbara sysselsÀttningseffekter. Detta till följd av att skattesÀnkningen pÄ lÀngre sikt övervÀltras till löntagaren i form av högre lön.

?Jag visste ju inget... dom sa bara att vi skulle pÄ picknick...?? Barns tankar, upplevelser och delaktighet i kontaktfamiljsprocessen

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad barn har för tankar om och upplevelser av att ha kontaktfamilj. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om och hur barnen Àr delaktiga i besluts- och genomförandeprocessen.FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur delaktig Àr barnet i processen att fÄ och ha kontaktfamilj?- Hur medvetet Àr barnet om anledningen till att de har kontaktfamilj?- Vad har barnet för egen förklaring till insatsen?- Hur upplever barnet att det Àr att ha kontaktfamilj?- Vad tÀnker barnet om insatsens varaktighet?Undersökningen Àr kvalitativ och grundar sig pÄ fem intervjuer med barn mellan 7 och 15 Är som har och har haft kontaktfamilj i minst ett Är. Metoden har gjort det möjligt att utifrÄn barns perspektiv ta reda pÄ dess upplevelser, tankar och delaktighet. I analysdelen presenteras resultatet av intervjuundersökningen och analys utifrÄn barnens berÀttelser med citat.

Litteraturens pÄverkan pÄ ordförstÄelse

Flera gymnasieskolor i Malmö inleder studierna för elever i Ă„k 1 med ett gemensamt lĂ€sprojekt, dĂ€r elever lĂ€ser sjĂ€lvvalda skönlitterĂ€ra böcker under Ă„tminstone en timme per dag under lektionstid i ungefĂ€r tre veckor. Syftet med mitt arbete var att undersöka om intensivlĂ€sning av skönlitteratur har nĂ„gon positiv pĂ„verkan pĂ„ elevernas ordkunskap samt vilka skillnader i resultat finns det mellan andrasprĂ„kselever som fĂ„ modersmĂ„lsundervisning och de elever som inte fĂ„r det. För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor har jag anvĂ€nt mig av samma kvalitativa ordkunskapstest före och efter intensivlĂ€sningen samt en enkĂ€tundersökning med frĂ„gor om elevernas sprĂ„kliga bakgrund. Resultatet visar att lĂ€sning av en bok Ă€ven under en kort tid kan ha, bland andra faktorer, en positiv inverkan pĂ„ andrasprĂ„kselevernas ordförstĂ„else. De flesta eleverna visar nĂ„gon förbĂ€ttring av sin ordförstĂ„else under en ganska kort tid. Även kontinuerlig modersmĂ„lsundervisning under grundskolestudier kan vara en positiv faktor i ordkunskapsutveckling i svenska, vilket ocksĂ„ kan antydas i resultatet av min undersökning. LitteraturlĂ€sning spelar en stor roll i individens sprĂ„kutveckling. Undersökningen som jag gjort för mitt examensarbete stĂ€rkte min övertygelse i att lĂ€sningens nytta inte kan överskattas och att med dess hjĂ€lp Ă€ven pĂ„ kort tid kan man Ă„stadkomma en betydlig förbĂ€ttring i elevernas ordförrĂ„d. LĂ€rare i bĂ„de svenska och i svenska som andrasprĂ„k bör kĂ€nna till lĂ€sningens positiva inverkan pĂ„ elevernas ordförrĂ„d och oftare anvĂ€nda sig av olika lĂ€sprojekt under sin undervisning..

Marknadens reaktion pÄ större blockförvÀrv : Effekten av införandet av budplikt pÄ Stockholms fondbörs

I Sverige genomfördes Är 1999 lagen om obligatorisk budplikt för att stÀrka minoritetsÀgarnas stÀllning gentemot stora aktieÀgare i samband med blockförvÀrv. Konsekvenserna av implementeringen av denna lag undersöks nÀrmare i denna uppsats. Undersökningen genomförs med hjÀlp av modifiering av eventstudiemetoden och vidare genom anvÀndning av den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen, CAR, som verktyg . Genom att undersöka CAR i samband med offentliggörandet av blockförvÀrv under tidsperioden 1985- 2005 kan sedermera slutsatser om lagens effekter dras. Resultaten visar att CAR under tidsperioden 1985-2005 genererat en positiv avkastning i samband med offentliggörandet av blockförvÀrv.

Konstruktion av infÀstning till dysa

The goal of this thesis is to design an attachment between a duct and a pod. A pod is what could be compared to an outboard engine for larger vessels. The pod is placed on the outside of the ship?s hull and can rotate 360 ?. A duct is a large steel ring that can be placed around the propeller on the pod to increasethe propulsion force of the ship in lower velocities.

Relationen familjehem : skola

Syftet med detta arbete Àr att genomlitteratur och en empirisk studie undersöka hur relationen familjehem - skolan kan se ut. Studiens problemformuleringar Àr: Hur kan familjehem uppleva relationen till skolan? Hur kan lÀrare uppleva relationen till familjehem? Hur kan socialsekreterare uppleva relationen familjehem - skola? Arbetet bestÄr av tvÄ delar. Den första delen bestÄr av en litteraturgenomgÄng dÀr lagstiftning och olika förhÄllanden kring familjehemsplacerade barn presenteras. Den andra delen Àr en resultatdel dÀr fem ostrukturerade intervjuer presenteras, varav tvÄ med familjehemsmammor, tvÄ med lÀrare och en med socialsekreterare.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->