Green Cargo är den största aktören för godstransporter på järnväg i Sverige. Dotterbolaget Road&Logistics erbjuder kombinerade transporter bestående av järnväg och lastbil. Järnvägen utnyttjas för de långväga transporterna och lastbilarna för slingtrafiken. Med hjälp av crossdockingterminaler samlastas även gods från olika lastbärare till en enhet. Detta för att optimera kapacitetsutnyttjandet, vilket ger synergieffekter i form av miljövinster och sänkta kostnader.

Rapporten beskriver funktionen och implementationen av ett mjukvarusystem utformat för att hämta och presentera data från Internetanslutna sensorer. Idén bygger på ett koncept av Jerry Lindblom vid EISLAB på Luleå tekniska universitet. Utvecklandet har skett i nära samarbete med Gema Industri AB med målet att möjliggöra användning av systemet för övervakning av elmotorer och remdrifter i industrier, men detta är bara ett av de möjliga användningsområdena. Systemet gör det möjligt för användare att skapa webbsidor som kan innehålla dynamiskt skapade grafer utifrån mätdata som tidigare insamlats från sensorer. Tillvägagångssättet är användbart i en mängd olika tillämpningar.

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.

Arbetet startades med att en montessoriskola i Lund tog kontakt med SLU i alnarp och sökte någon som kunde projektera en hinderbana till dem. Jag antog arbetet som ett examenarbete och formulerade ett par frågeställningar: Hur projekterar man en hinderbana för barn Som ger dem den motoriska träning de behöver? Som stimulerar till användning? Som är säker? Hur väl stämmer mina teorier med Eva Norén-Björns gällande hinderbanors popularitet Där andra frågeställningen kom till efter att jag läst i hennes undersökning om lekplatser att hon kommit fram till att hinderbanor inte var bra alls, och inte intressanta för barn. Vilket var väldigt intressant eftersomdet var montessoribarnen själva som önskat en hinderbana. Jag genomförde således en litteraturstudie inom ämnena barns lek och motoriska utveckling samt om säkerhetsnormer.

Internet är en given del i ungdomars vardag, det finns en utmaning i det flöde av information som finns i samhället idag. Internets möjligheter ställer flera krav på ungdomars teoretiska, sociala, praktiska och kreativa kompetenser. Ofta fokuseras det på det negativa i användandet men det är viktigt att inte glömma bort de olika positiva användningsområdena. I en rapport från Ungdomsstyrelsen (Ungdomsstyrelsen, 2010) framkommer det att ungdomarna kände att de inte har möjlighet att påverka i de stora frågorna i samhället och att de önskar att de var mer delaktiga. De skulle vilja ha mer information om praktiska saker och hjälp med att sålla bland informationen.

Detta examensarbete har utförts på Luleå Tekniska Universitet i samarbete med Volvo Personvagnar AB under våren 2009. Bakgrunden till arbetet bottnar i att hårdare konkurrens och högre krav på funktionsprestanda leder till att företag söker nya metoder och verktyg för systemutveckling. Med detta i åtanke och stora variationer beträffande prestandakrav beroende på applikation leder till att produktutvecklingsprocessen behöver utvecklas ytterligare. I branscher med kund- eller operatörsberoende reglersystem har behovet av djupare förståelse för variationer i dess användning ökat. De flesta reglersystem idag har möjligheten att dokumentera hur det används och inom fordonsindustrin är detta högintressant.

Svensk samhällsinformation har sedan slutet av 60-talet utvecklats från i huvudsak enkelriktad kommunikation mot att bli alltmer kundorienterad och dialoginriktad. I och med utvecklingen av modern informationsteknik har nya kanaler uppstått för spridningen av information. Detta har fått stort genomslag på statlig nivå där ett antal nämnder, delegationer och myndigheter har medverkat i utvecklingen av en reformvision om 24-timmarsservice. Visionen innebär bland annat att såväl medborgare som företag ska kunna hämta information dygnet runt och beredas möjligheter till elektronisk självbetjäning i flera ärenden. I Linköpings kommun har ett flertal medborgarorienterade e-tjänster utvecklats och för närvarande förbereder man implementeringen av en informationsPortal för näringslivet.

Att gruvindustrin ger upphov till avfall är känt sedan länge, varvid brytning av malm som innehåller sulfider ger miljöfarligt avfall. En del av detta avfall är gråberg. Om sulfider kommer i kontakt med syre oxideras dessa och bildar svaveldioxid och därefter svavelsyra. Svavelsyran bidrar till försurning (minskning av pH) vilket i sin tur bidrar till ökade lakningshastigheter av metaller, främst koppar. Detta ger förhöjda metallhalter i lakvattnet samt en försurning av miljön.

Detta examensarbete är en del av ett större projekt, som är upplagt som ett samarbete mellan SLU och Stiftelsen Wanås utställningar. Vi är sju stycken trädgårdsingenjörsstudenter som har fått möjligheten att genomföra en utställning på temat experimentell köksträdgård med fokus på den urbana miljön. Förutom jag själv deltar följande studenter i arbetet kring utställningsprojektet: Clara Karlsson Cassland, Lisen Hendeberg, Maria Persson, Linda Wickström och Julia Zuber. Dessutom kommer en broschyr om projektet att sammanställas av Erikka Chapman. Min del i årets utställning handlar om koloniträdgården - och dess användning och uttryck ? men också den sociala roll som kolonirörelsen har haft genom dess drygt hundraåriga historia.

Det att en jords mekaniska egenskaper påverkas av kornens form är något som konstateras i ett stort antal publikationer. Det råder enighet om att skjuvmotståndet är högre i en grovjord utgjord av kantiga och råa korn, än i en med runda och släta. Vidare är det känt att kornform påverkar ett antal andra jordegenskaper. Trots detta kan konstateras att kornformen sällan beaktats vid karaktärisering av geotekniskt material. I föreskrifter ? exempelvis Eurokod 7 och RIDAS 2008 ? i vilka kornform nämns, råder otydlighet i fråga om varför kornform ska beaktas, samt hur.