Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Parken Zoo försökte rädda sin image och påverkabilden av krisen parken befann sig i under hösten 2012. Uppsatsen har även som avsikt att undersökahur kriskommunikationen utvecklas under krisförloppet och hur den skiljer sig mellan två texttyper,samt belysa vilka språkliga resurser som används för att realisera strategierna inom image repair theory,som i denna uppsats benämns som Benoits teori om imagereparation. Materialet består av trepressmeddelanden och tre uttalanden publicerade på Facebook från Parken Zoo. Dessa har analyseratsutifrån Benoits (1997) teori om imagereparation samt systemisk-funktionell textanalys. Resultatetindikerar att Parken Zoo har försökt rädda sin image genom att ifrågasätta uppgifterna som framkommit,framhäva goda egenskaper och värderingar samt redogöra för åtgärder som vidtagits och ska vidtas.Jämförelsen av kriskommunikationen i pressmeddelandena och Facebook-uttalandena tyder på attkommunikationen på Facebook kännetecknas av en mer personlig och närhetsskapande strategi medankommunikationen i pressmeddelandena är mer auktoritär.

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter för de företag som väljer att använda detta som en kommunikationskanal. Sociala medier skapar en plats och ett tillfälle för företag att komma närmare kunderna och genom att göra detta kan företagens intäkter ökas, kostnaderna kan minska och kundkontakten kan bli mer effektiv. Idag blir företags snedsteg, dåliga service och fadäser offentliga på några minuter i de sociala medierna. I form av arga inlägg på företagens vägg på Facebook ackompanjerade av kommentarer från andra som håller med trådskaparen kan en lynchning av företaget som gjort något fel eller retat upp kunder startas. Mot bakgrund av det här resonemanget är syftet med denna uppsats att undersöka hur 3, en av Nordens största mobiloperatörer, bemöter kritik samt hur de väljer att skapa sin identitet på sin Facebook-sida.Den teoretiska referensramen i denna uppsats behandlar systemisk funktionell textanalys, identitetsskapande på internet, intimisering, word-of-mouth samt word-of-mouse och service recovery-teorier.Analysen bygger på en ideationell samt en interpersonell textanalys av fem svar på fem negativa inlägg skrivna av upprörda kunder på 3:s Facebook-sida.

Det här arbetet ämnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersätter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör påverkan samt hur kommunen framställer på sig själv och sin kommunikation. Jag undersöker även huruvida det i samband med framställandet av det nya dokumentet och övergången till en strategisk kommunikation har synen på kommunikationenoch på sig själv förändrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys använder jag ett verktyg såsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillämpa. Inom SFG har jag tillämpat den ideationellametafunktionen till min analys däri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex.

Animals living in captivity are often subjected to various kinds of stress. Individuals within species can respond differently to the same stressor depending on differences in coping style and physiology. Active and passive coping is a common way to describe different coping styles in animals and it is likely that these strategies have a high heritability. Individuals with an active coping style are characterized by an urge of control and a higher level of aggression than individuals with passive coping style, who in general are more flexible and respond to stress by immobilisation to a greater extent. The aim of this bachelor?s thesis is to investigate the presence of different coping styles and personality types in dogs (Canis lupus familiaris) and horses (Equus ferus caballus) and to find fields of application for this information.

Immunmedierad hemolytisk anemi (IMHA) delas i litteraturen upp i en primär och ensekundär form. I denna litteraturstudie kommer fokus att ligga på den primära formen, vilkenär den enda som kan klassas som sant autoimmun, då andra möjliga orsaker till uppkomstenav sjukdomen har uteslutits. Den sekundära formen däremot kan uppstå till följd av flera olikafaktorer såsom infektiösa sjukdomar, andra immunologiska sjukdomar (exempelvis systemisklupus erythematosus), neoplasier, vaccinationer eller mediciner. I båda fallen riktasantikroppar, och ibland även komplementfaktorer, mot cirkulerande erytrocyter varvid enökad nedbrytning av dessa ger upphov till en hemolytisk anemi.Flera olika teorier finns rörande predisponerande faktorer för den primära formen, såsom ras,kön, årstid, ålder samt föregående vaccination. De patologiska fynden varierar beroende påsjukdomens duration, men de mest typiska är ikterus, hepatosplenomegali, färgförändringar injurar och urin, ödematösa lungor och infarkter i desamma samt ökad erytropoes i benmärgen.Sjukdomen är mångfacetterad och mer forskning behövs, bland annat för att fastställa varförvissa individer tycks vara predisponerade, samt för att förbättra behandlingsregimen dåsjukdomen har en hög mortalitet, även vid snabbt insatt behandling..

It is not easy to understand people?s fears since they are not always a logical reflection of the danger in certain situations. This study is an attempt to give a scientific view of the potential danger that certain animals in Sweden pose and compare this to Swedes? fear of these animals. A report shows that Swedes? have a certain amount of fear for being attacked by a wild animal in the forest and this fear has increased for certain animals over the last years.

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

Rovdjursfrågan i Sverige är en stor, het debatt och vi har valt att koncentrera oss på vargen. Det finns många olika åsikter om vargens vara eller icke vara i den svenska naturen och i detta arbete tar vi bl.a. upp några orsaker till de olika åsikterna. Vargen är ett väldigt skyggt djur som under naturliga förhållanden inte gärna närmar sig människor. Trots detta har den fått ett oförtjänt dåligt rykte.

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

I denna uppsats möter man tre ungdomar med diagnosen transsexualism och deras familjer. Syftet med studien var att förmedla kunskap och förståelse om transsexualism genom att studera interaktionen mellan familjemedlemmarna och hur de upplever verkligheten i en förändringsprocess. Syftet grundar sig på tankar och reflektioner om dessa familjers utsatthet och vad det inneburit för dem. Intervjuer har genomförts tillsammans med familjemedlemmarna och sammanfattas i uppsatsen.Med utgångspunkt från ?Vad är transsexualism?? och systemisk teori får man en uppfattning om hur familjen upplevt och hanterat processen, vilken betydelse familjen haft för individen och hur familjen har upplevt vårdprocessen och samhället i övrigt.Resultaten från intervjuerna pekar på att familjerna har upplevt stigmatisering och utanförskap.

Denna uppsats är en stilistisk undersökning av Kerstin Ekmans roman Rövarna i Skuleskogen (1988) genomförd med hjälp av systemisk-funktionell lingvistik och dess analysmodeller. Uppsatsens fokus är tudelat: dels undersöks hur Ekman presenterar en bild av döden och hur den varieras, dels studeras hur Ekman använder dialogen för att förmedla att huvudkaraktären blir mer och mer mänsklig. Detta görs genom en transitivitetsanalys och en interpersonell analys. Uppsatsen visar att döden i Rövarna i Skuleskogen tidvis presenteras som ett fenomen med många mänskliga drag: han är av manligt kön, kan utföra fysiska handlingar och vara mentalt, men inte verbalt, aktiv. Det finns en korrelation mellan dödens frekvens, aktivitet och personifiering. I dialogen märks framför allt karaktärernas inbördes maktrelation tydligt, och resultaten visar att huvudkaraktären Skord tillåts vara mer dominant närmare slutet av romanen..

Canine herpesvirus-1 (CHV-1) är det herpesvirus som är specifikt för hunddjur. I likhet med andra alfaherpesvirus ger det oftast upphov till en ofarlig infektion hos vuxna individer och en dödlig, systemisk infektion hos nyfödda. När den akuta infektionen är över går viruset in i en latent fas. I den latenta fasen finner man vilande virus främst i de lumbosakrala ganglierna, tonsillerna, öronspottkörtlarna och levern. Stress kan få infektionen att reaktiveras. Uppsatsens syfte är att undersöka hur viruset påverkar individer i olika åldrar, sjukdomens effekter på hundaveln och lämpliga åtgärder för att undvika sjukdom. Hos den vuxna individen ses oftast bara lättare luftvägsinfektion, ögoninflammation eller genitala förändringar.

Vänskap är en viktig del för den psykiska hälsan och individens välbefinnande, det är även ett välbeforskat område inom psykologins värld. Tidigare forskning inom vänskapsrelationer har lagt den största tyngden på genus som den ensamma och bästa variabeln till denna typ av relationer och därmed inte tagit hänsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie ämnade undersöka om känslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vänskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bättre än genus. Undersökningen utfördes med en enkätundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 män och 30 kvinnor i åldrarna 19 ? 26.

Uppsatsen är en studie av möjligheter och begränsningar när det gäller att på olika sätt kombinera psykodynamisk teori och systemteori i det kliniska arbetet med företrädesvis ungdomar och deras familjer. Genom litteraturstudier, genomgång av forskningsartiklar på området samt intervjuer med tre psykoterapeuter med utbildning och klinisk erfarenhet från båda teoriområdena, ges olika bilder av hur kombinationer av ovan teori och metod kan se ut och de svårigheter som finns. Uppsatsen berör även generella frågor kring att arbeta integrativt som psykoterapeut. Resultatet av studien visar att det går att kombinera ovan teorier/metoder och att de svårigheter som behöver hanteras, främst handlar om lojalitet och sekretess. Svårigheterna kräver en tydlighet från terapeutens sida när det gäller struktur för behandling och informationsflöde.

Bakgrund: I Sverige är det 31000 stycken människor som har palliativ vård. Cancer är oftast den vanligaste orsaken till palliativ vård. Palliativ vård handlar om att vårda hela människan och lindra symptom. Hopp är motiverande impuls som driver människan till att hantera svåra och stressiga situationer. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa upplevelser av hopp i palliativ vård vid cancer ur ett patientperspektiv.