Sökresultat:
19 Uppsatser om Poly (2-ethyl-2-oxazoline) - Sida 2 av 2
Katastrof eller avkylning? : En stuide om framtiden för Yellowstone vulkaniska fält
PFAS är en grupp poly- och perfluorerade ämnen som framställs industriellt och förekommer i ett flertal produkter såsom impregnerade papper och textilier, brandskum och rengöringsmedel, detta på grund av dess smuts, vatten- och fettavstötande egenskaper. Ämnena klassas som PBT ämnen, persistenta, bioackumulerande och toxiska, vilket gör dem till ett hälsoproblem för människor och djur. Denna studie undersökte förekomsten av PFCA, PFSA och PAPS i micropopcorn, samt om migration från förpackning till majskorn innan tillagning förekom och om PFAS i popcornen kunde utgöra en hälsorisk för människor. Proverna bereddes genom att tillaga ett prov i mikrovågsugn, ett i kastrull innehållande majskärnor samt fettet från micropopcornpåsen och ett där majskärnorna tvättades rena från fett från påsen och därefter tillagades med rapsolja i kastrull. Proven extraherades bland annat med en SPE Wax + HLB, separerades i en Acuity UPLC och identifierades med hjälp av en Xevo TQ-S-quadrupole masspektrometer med atmosfäriskt elektrospraygränssnitt i negativt läge samt analyserades i mjukvaran Masslynx.
Removal efficiency of perfluoroalkyl substances (PFASs) in drinking water : evaluation of granular activated carbon (GAC) and anion exchange (AE) using column tests, and the effect of dissolved organic carbon
Poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) are a group of environmental contaminants that have gained increasing attention due to their potential to bioaccumulate, environmental persistence and potential toxicity. PFASs have been found in surface water, sediment, air, soil, sludge and ice caps globally, as well as in wildlife and humans. Furthermore, PFASs have also been detected in drinking water, leading to raised concerns for human health, since drinking water is one of the most significant sources of PFASs for the general population. Conventional water treatment techniques have shown to be ineffective removing PFASs, highlighting the importance for further research to develop efficient removal techniques.
The aim of this study was to investigate the removal efficiency of PFASs in water using two treatment techniques; granular activated carbon (GAC), type Filtrasorb 400®, and anion exchange (AE), type Purolite A-600. Additionally, the effect of dissolved organic carbon (DOC) on removal efficiency was studied.
The effect of rapeseed oil and palm oil supplement and milking frequency on milk yield and milk fat quality
Milk fat is an important feature in many different milk products and other foodstuffs and it is often crucial for the dairy plants that the milk fat is stable for different manufacturing processes. Lipolysis is the enzymatic degradation of fat and is the one of the causes for an elevated amount of free fatty acids (FFA) in milk. Further, the change in fatty acid (FA) composition in milk can affect the stability of the product and also the manufacturing process. Both internal and external factors, at farm level or at the dairy plants can affect both FA composition and content of FFA. Milking frequency (MF=number of milkings per cow and day) and the composition of feed are two examples of factors generally performed at farm level.
The objective of the present study was to evaluate how FA composition of milk and amount of FFA are influenced by two different ingredients supplemented to concentrate.
Miljögifter ? ett hot mot isbjörnens överlevnad?
De rådande klimatförändringarna drabbar Arktis och dess isbjörnar hårt. Smältande isar frigör miljögifter som i årtionden lagrats upp och kan nu ta sig in i och biomagnificeras i den marina näringskedjan, där isbjörnen som toppredator utsätts för hög toxisk stress. De försvinnande isarna utgör isbjörnens huvudsakliga jaktmark och detta skapar därför en ökad näringsmässig stress som
bryter ned kroppens fettreserver och frisätter lagrade toxiska kemikalier i blodomloppet.
Klimatförändringarna skapar ett gästvänligare Arktis, vilket tros innebära en förhöjd mänsklig närvaro som kan ökade halterna av lokala utsläpp och en rubbad näringskedja. Även introduktionen av nya djurarter tros öka vilket tillsammans med närvaron av människor i sin tur
kommer att orsaka en introduktion av nya patogener. Klimatförändringarna påverkar även havsoch luftströmmarna, vilket spås öka transporten av miljögifter till Arktis.