Bakgrund: Det finns olika uppfattningar om vad som definierar debatten om den politiskaekonomin. Frågan är i vilken riktning kausaliteten går, från normer till debatt och politik, frånförutsättningar till normer eller från politik till debatt och normer.Syfte: Mitt syfte är att undersöka i vilken riktning kausaliteten har gått angående debatten om denekonomiska politiken i Sverige genom att undersöka om den har tagit en mindre liberal riktningefter den ekonomiska krisen år 2008.Metod: Jag har undersökt krönikor och ledare i två svenska dagstidningar år 2006 och 2009 för attse om debatten har förändrats. För att analysera artiklarna har jag använt mig av fem kärnprinciperför den ekonomiska liberalismen som jag har konstruerat ett analysverktyg av.Resultat: Materialet jag undersökte gav ingen entydig bild om vilken riktning kausaliteten har. Vikan se vissa indikatorer på att både normer och ekonomiska förutsättningar styr hur debatten går dären av tidningarna ändrade tongången i debatten medan den andra stod oförändrad. Undersökningenbäddar dock för vidare forskning och metoden kan med fördel användas på ett större material ochäven på andra forum där den Politiskt ekonomiska debatten förs..

I dagens svenska samhälle har vi blivit allt mer mångkulturella och integration har därmed blivit en viktig fråga. Vi präglas av en mängd olika nationaliteter, etniska minoriteter samt olika kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt för ett land som Sverige som anses vara demokratiskt att ha förståelse och respektera alla människor, oavsett vilken etnicitet och kulturell bakgrund en person har. Förståelse för varandra är oerhört viktigt eftersom alla som är en del av samhället inte skall känna ett utanförskap eller bli diskriminerade. Detta förekommer dock enligt en rad olika (författare och forskare) som har hävdat att den integrationspolitik som har förts i Sverige de senaste trettio åren har misslyckats.

Ungdomars attityder och värderingar gentemot politik är något som sedan årtionden tillbaka undersökts. Det finns undersökningar som visar att ungdomars politiska intresse minskar. Sociologen Ulrich Beck förklarar det minskade intresset som ett led i individualiseringsprocessen, vilket är teorin i föreliggande uppsats. Uppsatsen grundar sig på en enkätundersökning i tre städer, Stockholm, Norrköping och Skänninge. I varje stad har en klass i år 9 svarat på enkäten.

Den här uppsatsens syfte är att genom ett symboliskt interaktionistiskt och ett social konstruktionistiskt perspektiv öka förståelsen och beskriva komma ut processens samband med feministiskt engagerade lesbiska kvinnor. Den undersöker hur komma ut processen, dvs. den homosexuella identitetsutvecklingen, relaterar till et feministiskt engagemang hos respondenterna. Som teoretisk grund gällande identitetskonstruktion och socialisation har jag främst använt mig av Berger och Luckmann (1991) men även tolkningar av Mead (Berg, 1992; 2007) samt Giddens. För att få en djupare insikt kring kön/genus och sexualitet använder jag mig av Rubin (1984), Rich (1980) och Butler (2007).

De spännande och vackra kulturmiljöer som våra kyrkogårdar utgör bör marknadsföras mer för att intressera och attrahera gemene man. Genom en studie av befintlig kyrkogårdsturism kartläggs situationen idag och positiva erfarenheter lyfts fram för en fortsatt utveckling inom branschen. Då ämnet är outforskat, och lite källmaterial finns att tillgå, bygger arbetet på subjektivt intervjumaterial och en litteraturstudie med fokus på kulturarv och generell marknadsföring i tjänste- och upplevelseföretag. Resultatet visar att för att utveckla dessa kulturmiljöer krävs ett långsiktigt mål och ett genuint intresse inom förvaltningen och från Politiskt håll. Studien visar att efterfrågan inte nödvändigtvis finns naturligt, däremot existerar ett stort publikunderlag vilket nås genom lättillgängliga och intressanta aktiviteter.

The following essay studies the change in the use of terminology pertaining to socioeconomic categorising in public political material, and how this relates to ideological changes in politics. The aim is to determine which expressions government commission reports have used after the Second World War to classify citizens in social and economic groups, and subsequently, to link the understanding of these terms to the development of Swedish welfare politics. Welfare politics in Sweden have experienced a transition in a liberal and economistic direction that is reflected in the commission reports? choices of words and phrases ? thus studying the altering terminology can increase understanding of the ideological change. My methodology is grounded in ideology critique where I examine how dominant ideology is reproduced in public political documents.

Jag skall i denna uppsats undersöka hur oljeboomen i Kazakstan, vilken inleddes under slutetav 90-talet, har påverkat landet ekonomiskt, Politiskt och socialt. Jag har min utgångspunkt ilitteraturen kring begreppet resource curse, som behandlar de problem som länder med storanaturtillgångar ofta dras med. Fokus ligger på teorin kring holländska sjukan, vilken pekarmot att övrig exportindustri tenderar slås ut när det sker en kraftig expansion inomoljeindustri. Övriga teorier jag använder mig av predicerar även b.la. negligering av demokratioch utbildning, samt ökad korruption.

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

AbstractOne aim of this thesis, has been to explore how discursive frames are constructed, frames to relate to, compare with, and therefore be part in shaping political subjects. The other aim has been connected with a more empirical platform, where I wanted to discover how these frames are established and structured discursively within a political organization, among its members; in this case with a foucs on the Swedish social democracy and its former leader Olof Palme. The thesis starts with a theoretical presentation and discussion, where focus is on the concepts of ideology, discourse theory in the form of Laclau and Mouffe, and narrative theory. The concepts will be presented and discussed, and also related to the other concepts to see their theoretical potential, both ontologically and epistemologically. Finally the theoretical rudiment is linked and analyzed with the empirical material.

Associationsrätten behandlar associationers interna förhållanden och relationer till tredje man. Rättsområdet är i huvudsak fördelat på lagarna ABL, HBL och föreningslagen. Vissa frågor har snarlika svar i de respektive lagarna medan andra avsevärt skiljs åt. Uppsatsen behandlar vissa olikheter av detta slag. Den största och vanligaste associationsformen i Sverige är aktiebolag och då ABL lag är rörlig och strävar efter att vara anpassad till hur det i praktiken går till på området så uppstår det regelbundet stora frågor med omfattade diskussioner och Politiskt engagemang.

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd.

Uppsatsen beskriver de svårigheter fallföretaget Preem upplevde under sin etableringsperiod i Polen. Syftet är utöver svårighetsbeskrivningar att ge en ökad förståelse för problematiken i samband med etablissemang på internationella marknader i länder som befinner sig i transformella faser. Ökad insikt avses kring varför det är svårt att bibehålla långsiktigt etablissemang under ovan nämnda förutsättningar. Problematiken belyses utifrån intervjuer med inblandade från etableringsperioden vilket kännetecknar ett kvalitativt angreppssätt. Teoretiska utgångspunkter görs från Uppsalaskolans antaganden kring psykiskt avstånd.

Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser på föreningslivet, hur några föreningar i Gottsunda ser på sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmänhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att använda mig av Bourdieu?s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebär det värde som kommer ur sociala nätverk. Det är en kvalitativ studie, där resultatet främst kommer från semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna är tjänstemän från Uppsala kommun och företrädare för ett antal föreningar i Gottsunda.

Denna undersökning ställer sig frågan huruvida skolans bildundervisning behövs eller inte? Detta görs genom att inventera och diskutera tre stycken argument som bestrider bildämnets marginalisering, och därigenom försvara bildundervisningens plats i skolan. Arbetet har sin uppkomst i ett Politiskt beslut, vilket föranledde en ekonomisk försämring för Västerås Konstskola. Undersökningens didaktiska syfte är att synliggöra ungdomars relation till den visuella kulturen, och på vilket sätt den kan kopplas till dagens bildundervisning.I den konstnärliga gestaltningen undersöks den visuella retorikens kraft. Genom blickar, poser visas bilder betydelsebärande funktioner och hur ett budskap kan förmedlas.

? Does Karlstad municipality have adequate institutional conditions to make the best use ofthe citizens? proposals??The purpose with the thesis is to investigate if citizens? proposals lead to a broader politicalinfluence. To answer that, I have done a case study about how Karlstad municipal administers citizens? proposals. The research assignment is: Does Karlstad municipal have adequate institutional conditions to make the best use of the citizens? proposals? The perspective is a democracy perspective and the theory is institutional theory and policy process theory.A selection of citizens? proposals that have arrived to Karlstad municipal between 2008 and 2010 have been studied in detail to analyze how the proposals have been administered and if it matters how the proposals are phrased.