Sammanfattning Titel: Förskollärares syn på små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese Månsson Bengtsson På senare år har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populärare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit så pass utspritt som det har i svenska förskolor, då det av personalen kräver ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, för att användas på det etiska sätt som det åsyftar. Synliggörandet av barn och deras lärande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien är att framhäva fyra förskollärares syn på och åsikter om små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet är också att undersöka hur både förskollärarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

A1254De senaste åren har antalet förvaltare av fonder med etiska placeringskriterier ökat i takt medallmänhetens och mediernas intresse. Banco är en av de fondförvaltare som blivituppmärksammade i medierna för att aktivt påverka företag som de har aktieinnehav i attförändra sina arbetssätt för att stämma överens med fondbolagets etiska placeringspolicy.Uppsatsens syfte är att undersöka vilket slags inflytande Banco utövar över företagen, och hurde utövar detta inflytande utifrån soft regulations . Dessa är en typ av regleringar som skiljersig från traditionella lagar genom sin höga grad av frivillighet och tolkningsutrymme, tillexempel Förenta Nationernas initiativ Global Compact. För att besvara syftet är Pfeffer &Salanciks (1978) teorier om resursberoende, Meyer & Rowans (Pfeffer, 1982) institutionellaperspektiv och Sahlin-Anderssons (2004) artikel om soft regulations de teoretiskautgångspunkterna. Det empiriska materialet består av sekundärdata som behandlas kvalitativt.Tre informanter återger sina uppfattningar om Bancos etiska investeringspolicy och inflytandeöver företag.

Specialarbete, 15 hpLSV 410, svenska for blivande lärare specialisering 2Vt 2012Handledare: Barbro Wallgren Hemlin och Ingegerd Enström.

Genom en empirisk studie undersöker denna uppsats på vilka sätt och i vilken utsträcking man i en svensk högstadieskola efterföljer läroplanen vad gäller elevers rättigheter till inflytande över undervisningen. Undersökningen baseras på intervjuer med både elever och deras lärare. Resultaten av intervjuerna jämförs med varandra, och mot läroplanerna Lgr11 och Lpo94. Eleverna upplever sina möjligheter till inflytande som begränsade, medan lärarna ger en lite mer positiv bild av deras samspel i den här frågan. Det framkommer även att man arbetar mycket med att öka elevinflytandet på skolan, men att man har en lång väg att vandra innan man lever upp till läroplanernas paragrafer..

Samhällsutvecklingen har lett till att barns position i västvärlden har förstärkts. Den har också inneburit att majoriteten av svenska barn idag vistas i förskola och barns fostran är därmed inte längre enbart föräldrarnas angelägenhet utan har också kommit att bli en samhällsfråga. Barns fostran till demokratiska medborgare framhålls i förskolans läroplan, Lpfö 98. I den beskrivs att förutsättningarna för denna fostran grundläggs just i förskolan genom att barn får inflytande så att de både kan påverka sin egen situation och verksamhetens innehåll. Komplexiteten i de båda begreppen demokrati och inflytande och faktorer som barnsyn, generella föreställningar om barns behov och intressen liksom barn och vuxnas olika positioner i förskolan har tidigare visat sig begränsa barns möjligheter till inflytande.

Det politiska engagemanget i det civila samhället har under de senaste årtiondena genomgått en förändringsprocess i sitt uttryckssätt. Främst genom ett minskat intresse för det klassiska partipolitiska engagemanget, som istället har utvecklats mot ett individuellt och livsstilsanpassat sätt att påverka, förändra och agera i det civila samhället. Detta är en utveckling som tydligt kan illustreras av ungdomar och deras dominerande och växande engagemang i en ny typ av sociala rörelser i det civila samhället. Dessa sociala rörelser innehar en global karaktär och dess arbete präglas av olika typer av aktionsformer för att få fram just sitt budskap till de parlamentariska politikerna gällande krav på snabb politisk handling inom just deras intresseområde.Det som fångade mitt intresse var att försöka få en bild av ungdomarnas attityder och åsikter kring denna politiska förändringsprocess. Syftet med denna uppsats är således att undersöka ungdomars attityder och åsikter gällande detta individualiserade och livsstilsanpassade sätt att påverka i samhället och engagera sig ?politiskt? genom så kallade nya sociala rörelser.Utgångspunkten för studien är en deduktiv ansats i form av att studiens framställda empiriska material prövas mot en allmänteoretisk bakgrund bestående av de betydelsefulla teoretiska idéerna inom det berörda fältet med fokus på samhällsteoretikerna Anthony Giddens, Ulrich Becks, Alberto Melucci och Håkan Thörn.Det empiriska materialet i studien bygger på en genomförd kvantitativ enkätundersökning av gymnasieungdomar, för att genom detta resultat kunna utröna ungdomars attityder och åsikter gällande det individualiserade och livsstilsanpassade sättet att påverka i samhället och engagera sig politiskt genom så kallade nya sociala rörelser.Generellt pekar studiens resultat på att ungdomarnas attityd till stora delar kan anses vara förenlig med ett individualiserat och livsstilsanpassat sätt att påverka politiskt i samhället, genom att ungdomarna anser att individens vardagliga handlingar, att inneha en åsikt och visa handlingskraft, är politiskt viktigt för individen själv.

According to pre-school curriculum, the children´s needs and interests from the basis for the design and planning of the educational activities. The curriculum also highlights that all children should have the opportunity to satisfy their increasing ability to influence the content and approach. The purpose of this study is to examine whether and how teachers work in involving children's influence and interest in forest excursions.The essay is based on a qualitative approach in which we have chosen to carry out unstructured observations by a team of three educationalists. The study includes children of 3-5 years of age.The results show that the educationalists take advantage of children's interests and needs foremost in conversations. The children are given the possibility of influence that of which concerns only themselves and nobody else.

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Syftet med denna uppsats är att studera hur man i Örebro arbetar med den fysiska tillgängligheten i staden, och vilka erfarenheter detta arbete har gett. Jag utgår från tre frågor. Hur arbetar man politiskt när det gäller tillgänglighet i Örebro? Hur planerar man praktiskt inom Örebro kommun med frågor kring tillgänglighet i staden? Hur ser rullstolsburna på tillgängligheten i Örebro? För att besvara frågorna studerar jag litteratur och gällande lagar som behandlar ämnet tillgänglighet på olika sätt. Jag genomför även tre intervjuer som jag spelar in med en politiker, en tjänsteman samt en person som är rullstolsburen.

Vårt arbete om elevers inflytande i förskola och skola syftar på att ge en inblick i de båda verksamheterna gällande pedagogers uppfattningar om elevinflytande. De frågor vi koncentrerat oss på är hur pedagogerna i förskolan och skolan uppfattar elevinflytande och vad elevinflytandet resulterar i. Vårt mål var också att undersöka om det är det någon skillnad eller likhet mellan elevers inflytande i förskolan och skolan och om pedagogerna i förskolan och skolan lever upp till läroplanernas mål vad gäller elevinflytande. För att få svar på dessa frågor har vi valt att intervjua pedagoger i de båda verksamheterna. Genom både litteratur och intervjuer har vi kommit fram till att elevinflytandet ses som något positivt och att eleverna genom elevinflytandet finner motivation.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den fysiska miljön i klassrummet upplevs. Vidare ville jag även ta reda på hur den fysiska miljön kan påverka lärandet. I studien får vi ta del av både elevernas och lärarens syn på sitt klassrum, samt hur de skulle vilja att det, enligt dem, ideala klassrummet ser ut. Vidare förde jag också in aspekten om vilka möjligheter eleverna har till inflytande för att delta i beslut gällande den fysiska miljön i klassrummet. Studiens huvudfrågor är: Vilken betydelse anses den fysiska miljön ha för lärandet? Vilka tankar har elever respektive lärare gällande den fysiska miljön i klassrummet? Hur anser eleverna att det idealiska klassrummet ska se ut? Vilken möjlighet till inflytande har eleverna när det gäller att utforma den fysiska miljön i klassrummet? Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.

Media har en central maktposition i dagens samhälleliga kommunikationsprocess, vilket har fått allt större betydelse i takt med att medborgarnas intresse för partipolitik har minskat. Allt färre medborgare ansluter sig till ett politiskt parti och flertalet medborgare får sin huvudsakliga information genom media. Under de senaste decennierna har kommunerna laborerat med olika lösningar och organisationsmodeller för att effektivisera verksamheten, spara pengar och öka medborgarnas inflytande. Denna utveckling har resulterat i ett ökat behov för politikerna att föra en dialog med medborgarna och få stöd för beslut och prioriteringar. Studien behandlar hur kommunpolitiker hanterar situationen med ett dominerande media, d.v.s.

Medborgardeltagande är enligt lag en del i processen när en detaljplan tas fram. Syftet är att medborgarnas åsikter ska vägas in vid beslutsfattandet och på så vis bidra till mer demokratiska beslut. Men medborgarna är inte de enda som gör anspråk på att påverka besluten. Andra aktörer, så som exploatörer eller andra företag, försöker anpassa planen till sin fördel. Alla dessa parter samt andra faktorer ska i slutänden vägas in i det politiska beslutet.

Jag har alltid har varit intresserad av den demokratiska processen, och i och med att skolans styrdokument betonar vikten av elevdelaktighet, bestämde jag mig för att undersöka om eleverna i den skola jag arbetar i, upplevde att de hade inflytande i sin vardag i skolan. Syftet med uppsatsen var både att ta reda på om eleverna upplevde att de hade formellt inflytande och att ta reda på om de hade inflytande i sin undervisningsprocess. För att ta reda på detta utgick jag ifrån två frågeområden: 1. Upplever elever i undersökningsgruppen att de har formellt inflytande i skolan?2.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur lärare och elever upplever och uppfattar elevinflytande och på vilket sätt som pedagogerna ger sina elever inflytande. Vi ville också se om lärare och elevers upplevelser överensstämmer med varandra. Med elevinflytande avser vi att elverna ska vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Vår undersökning är baserad på kvalitativa intervjuer med lärare och elever i Bodens kommun. Vårt resultat visar som den tidigare forskningen att det är det formella inflytandet i form av klass- och elevråd som praktiseras ute i skolorna.