På grund av vårt stora och gemensamma intresse för konståkning valde vi att sätta upp en isshow i samarbete med Lunds konståkningsklubb. Rapporten behandlar hur det är att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstått under projektets gång och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har också undersökt hur man ljussätter en isyta och hur man går tillväga när föreställningen som ska ljussättas inte står färdig förrän dagen före premiär..

År 2011 kom det en ny läroplan för Gymnasieskolan med en ny betygsskala. Den nya läroplanen har ett brett innehåll i förhållande till undervisningstiden samtidigt som bedömningsstöd från Skolverket saknas (våren 2013).Denna uppsats undersöker lärares syn på vad som bedöms vid betygsättning i ämnet Idrott och Hälsa. Studien, som inriktar sig på den obligatoriska kursen Idrott och Hälsa 1, består av intervjuer med sju gymnasielärare och tar upp följande frågor: Vilka delmoment bedöms? Vad krävs för att bli godkänd? Vad finns det för förutsättningar att göra bedömningen?Lärarna beskriver i huvudsak följande delmoment: Ergonomi, Träningslära, Friluftsliv, Dans, Simning, Säkerhet och Hälsa. För att bli godkänd poängterar lärarna närvaro och aktivt deltagande.

Titel: Tidningen Sverigekontakt ? En tidning med fokus på det svenskaspråket och den svenska kulturenFörfattare: Claes JohanssonUppdragsgivare: Riksföreningen SverigekontaktKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapvid institutionen för journalistik medier och kommunikation,JMG, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2010Handledare: Jan StridSidantal: 42Syfte: Syftet med studien är att göra en undersökning bland tidningsläsarna om vilka möjligheterna till förändring är som kan bidra till att skapa en attraktivare och mer tilltalande tidning för sin målgrupp.Metod: Kvalitativa intervjuer av 6 läsare samt en kvantitativ innehållsanalys av de 4 senaste tidningarna. Totalt 57 artiklar.Material: Djupintervjuer med tidningsläsarna samt innehållsanalys av tidning.Huvudresultat: Jag kan efter sammanställda resultat konstatera att utformningen har betydelse för hur engagerad publiken blir kring mediet. En förändring av tidningen är nödvändig för dess existens för att på sikt breddasig även i sitt innehåll så att den tilltalar även den yngre läsaren. En tänkbar målgrupp är unga läsarstudenter med intresse för utbildning inom det svenska språket samt vår kultur.

Syftet är att undersöka tre konstnärers olika tillvägagångssätt att förmedla politiska budskap i bildvävnader under 1960- och 1970-talet i Sverige.Med utgångspunkt i Siri Derkert, Maria Adlercreutz och Sandra Ikses konstnärskap och formvärld görs en kvalitativ litteraturstudie. Utifrån motiv, material och hantverkstekniker undersöks hur de arbetar med det politiska budskapet.Siri Derkert producerar två bildvävar under 1960-talet. Att som konstnär prova de textila materialen ligger till viss del i tiden. Med Edna Martin som konstnärlig ledare på Handarbetes Vänner (HV) uppstår flera samarbeten mellan konstnärer och HV som utvecklar textilväven mot konsten från nyttotextil.Miljöengagemanget är ett tydligt budskap i väven Vad sjunger fåglarna???? av Siri Derkert som är en av Sveriges första textila vävnader med ett politiskt budskap.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

En stadig ökning av psykisk ohälsa hos unga har varit synlig sedan 1990-talet. Med utgångspunkt i ungas berättelser om egen erfarenhet har jag undersökt ungas upplevelse av psykisk ohälsa och av att i samband med detta söka och få stöd. Informanter har rekryterats via stödjande verksamheter och organisationer/sidor på internet som har en stödjande funktion. Intervjuer med och skriftliga berättelser av nio unga vuxna (20-25 år) analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Min analys resulterade i fyra teman: ?En reflexiv tillit?, ?I spänningsfältet mellan behov och förmåga?, ?Att berätta sig till mening? och ?Ohälsa i ett socialt rum?.

Nystartsjobben har skapats som ett politiskt projekt av den borgerliga regeringen som tillträdde 2006 för att underlätta ett återinträde in i arbetslivet för personer som har svårt att hitta ett arbete. Syftet för denna uppsats har varit att studera om de skillnader som finns mellan Sveriges kommuner återspeglas i antalet nystartsjobb på kommunnivå. För att studera hur skilda egenskaper hos kommuner påverkar det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till respektive kommuns arbetsföra befolkning används ekonometrisk metod i form av en regressionsanalys. Regressionsanalysen visade på ett positivt statistiskt signifikant samband mellan det procentuella antalet arbetslösa per kommun och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun av kommunens arbetsföra befolkning. Regressionen visade också på ett positivt statistiskt signifikant samband mellan antalet kommuninvånare i procent av kommunens totala invånarantal som slutfört grundskoleutbildning och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till den arbetsföra befolkningen i kommunen; respektive ett negativt statistiskt signifikant samband med det procentuella antalet kommuninvånare som endast slutfört en tvåårig gymnasieutbildning sett till kommunens totala invånarantal.

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskoleverksamheten tillgodoser de blyga och tillbakadragna barnen samt vad som görs just för dessa. Det har varit angeläget att undersöka vad som kan vara grunden till blygsel, förskollärares bemötande samt hur verksamheten arbetar för att tillgodose de blyga och tysta barnen. Bakgrunden till studien grundar sig i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) som menar att förskolans uppdrag är att anpassa verksamheten utifrån samtliga barn och låta barns intresse, nyfikenhet samt erfarenhet ligga som grund för lek och lärande. Det är centralt att som pedagog anpassa den pedagogiska verksamheten till varje barn då barn lever i olika livsmiljöer och påverkas på olika sätt. Centrala begrepp i litteratur och det empiriska materialet har varit blyghet, tystlåtenhet, tillbakadragenhet, barnets självkänsla, pedagogisk kompetensens samt kommunikationens betydelse.Studien infattar en kvalitativ metod med inspiration av semistrukturerade intervjuer av nio verksamma förskollärare.Resultatet av studien visar att en betydelsefull kompetens hos förskollärare är yrkeserfarenheten som har betydelse i hur förskolläraren bemöter det blyga barnet.

Bakgrund för studien är ett intresse för filmens förmåga att spegla ett samhälle och ge uttryck för olika hegemoniska ideologier. Sverige är ett litet land med en liten, till stora delar statssubventionerad, filmindustri och det är därför intressant att se vilken ideologi som uttrycks i de filmer som belönas med Guldbaggar och därmed framhävs som filmer av god kvalitet.Syftet är att genom analys av tre utvalda prisbelönta filmer försöka ge exempel på hur i Sverige rådande hegemoni och dess ideologi avspeglas i svensk film.Frågeställningen lyder: går det att spåra några trender i uttryck av ideologi och hegemoni i studiet av En kärlekshistoria (1970 - Roy Andersson), Pelle Erövraren (Bille August) och Lilja 4-ever (2002 - Lukas Moodysson).Studiens utförande har skett i formen av en innehållsanalys av filmerna med fokusering på deras tema och stil.Studiens resultat pekar på att det finns ett intresse bland dagens svenska filmmakare att skildra och kritisera sin samtid i större utsträckning än vad 1980-talets regissörer gjorde, något som dagens film verkar ha gemensamt med 1960- och 1970-talsfilmen. Det som är svårt att säga är vilken hegemoni eller ideologi som kritiseras..

Syftet med uppsatsen är att undersöka befintliga trähusproducenters förutsättningar och intresse att bygga flerfamiljshus med bärande trästomme med fler än två våningar. För att nå vårt syfte har vi satt oss in i marknaden för höga trähus. Detta har vi gjort genom att initialt betrakta dels marknaden ur olika intressenters perspektiv, dels genom att undersöka företagen som finns på marknaden idag och placera in deras respektive byggsystem i en produktlivscykel. Vi har därefter satt oss in i marknaden för trähus och fokuserat på tio företag som vi har djupintervjuat. Vi beskriver sedan de samband vi ser mellan förutsättningarna på marknaden för höga trähus och intervjuresultaten.

I undervisningen av läs- och skrivinlärningen har till exempel metoder som Wittingmetoden, LTG-metoden och Bornholmsmodellen använts sedan 1950-talet. I och med datorns starka etablering i samhället har metoder som Arne Tragetons- Att skriva sig till läsning och Writing to Read-metoden tagits fram. Syftet med vår undersökning var att belysa skrivprocessens olika metoder och dilemman. Utgångspunkterna har dels varit en litteraturgenomgång där litteratur som behandlar skrivprocessens olika metoder och problematik samt datoranvändning har studerats. En kvantitativ enkätundersökning på fyra olika skolor riktade till elever och lärare samt en kvalitativ intervju med några utvalda elever genomfördes.

Många skogsföretag är dåliga på att marknadsföra sig som arbetsgivare. Detta har lett till att de skogsjobb som finns är okända för många ungdomar, vilket leder till ett dåligt intresse och svårigheter att rekrytera till skogliga utbildningar. Huvudsyftet med detta arbete är att belysa hur gymnasieungdomar ser på svenskt skogsbruk som en framtida arbetsgivare. Syftet är även att beskriva gemensamma nämnare för de ungdomar som kan tänka sig en skoglig bana. Detta i sin tur syftar till att ge underlag för effektivare informationsinsatser om det svenska skogsbruket i syfte att öka ungdomars vilja att söka sig till denna bransch. Vi har gjort en fallstudie med en enkätundersökning i både Gävleborgs och Västerbottens län där en totalundersökning i en klass på fordonsprogrammet, naturvetenskapliga programmet, samhällsvetenskapliga programmet för respektive län gjorts. Teknikprogrammet samt naturbruksgymnasiet är enbart representerade i Gävleborgs län.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Syftet med studien är att undersöka hur tre svensklärare ser på sitt yrke. Hur beskriver de sin uppgift, sin kompetens och sin arbetssituation? I den första delen studeras vad som enligt lärarna är svenskämnets mest centrala innehåll och hur de ser på sin egen roll. Den andra delen handlar om lärarnas erfarenheter av utbildning och deras syn på kompetensutveckling. I den tredje delen studeras hur lärarna upplever sin egen arbetssituation.

Peer learning är en handledningsmetod, som tydliggör anknytningen mellan teoretisk och praktisk kunskap samtidigt som ett större antal studenter kan erbjudas verksamhetsförlagd utbildning. Därför vore det av intresse att undersöka om det är en tillämpar metod i specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård. Syftet med studien var att undersöka peer learning som handledningsmetod inom specialistsjuksköterskeutbildningen mot intensivvård utifrån handledares perspektiv. Studien utfördes genom fokusgruppsintervju med en beskrivande design med induktiv ansats där data analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom sex kategorier och fyra underkategorier.