Sök:

Sökresultat:

1825 Uppsatser om Politiska tjänstemän - Sida 66 av 122

Etnicitet och konflikt Bakgrunden till inbördeskriget i Libanon 1975

Studien behandlar orsakerna till inbördeskriget som bröt ut i Libanon 1975. Fokus ligger pÄ att förklara varför polarisering sker mellan etniska grupper, i detta fall religiösa grupper dÄ kriget huvudsakligen stod mellan kristna och muslimer. Studien baseras pÄ den socialkonstruktivistiska synen pÄ etnicitet, vilken innebÀr att etnicitet Àr socialt konstruerat och förÀnderligt. Detta medför att olika omstÀndigheter kan orsaka att grÀnserna mellan etniska grupper Àndras. Undersökningen behandlar tre faktorer som kan ha ökat motsÀttningarna mellan de religiösa grupperna i Libanon.

Att implementera etnisk mÄngfald : en studie av statlig styrning och tre myndigheters tillÀmpning av integrationspolitiken.

UtgÄngspunkten för studien Àr den statliga styrningen och dess förÀndring frÄn detaljstyrning till en mer allmÀnt formulerad mÄlstyrning. Ett omrÄde dÀr det hÀr kan mÀrkas Àr integrationspolitiken som formuleras genom allmÀnna mÄl och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande Àr den offentliga förvaltningen som bör föregÄ med ett gott exempel gentemot övriga samhÀllet. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mÄngfaldsarbete med mÄlet att personalens etniska sammansÀttning ska spegla samhÀllet i övrigt. NÄgra mer precisa direktiv hur detta ska uppnÄs och exempelvis hur det ska mÀtas anges inte.

Viktiga faktorer för sÀkerhet och tillgÀnglighet vid hÀsthantering ur rullstolsburna ryttares perspektiv

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa Àr skapade av mÀnniskor som ingÄr i politiska och sociala sammanhang pÄverkas Àven de av omgivningens könsnormer. Syftet med den hÀr kandidatuppsatsen Àr att undersöka hur landskapsarkitekter ser pÄ genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade pÄ att de dominerande frÄgorna inom genusperspektivet Àr trygg- och sÀkerhetsaspekten samt barns lekplatser.

Ekonomisk vinning till varje pris? En analys av den illegala vapenhandelns kopplingar till fiskeindustrin i omrÄdet kring Victoriasjön.

I filmen Darwins mardröm skildras fiskeindustrin i Victoriasjön och dess kopplingar till illegal vapenhandel. Denna handel pÄverkas och möjliggörs av ekonomiska och politiska aktörers intressen, vilka har rötter som strÀcker sig över staters grÀnser. Vi har, genom en kvalitativ textanalys, analyserat intervjuer i filmen och funnit att bÄde regeringar, transnationella nÀtverk och företag gör ekonomiska förtjÀnster pÄ vapenhandelns fortgÄende. Tillkortakommanden i de nationella och de internationella lagar och förordningar som reglerar denna handel innefattar korruption och organiserad brottslighet. Enligt Mary Kaldor Àr termen nya krig anvÀndbar för att förklara och förstÄ de förÀndringar som pÄ senare tid skett inom krigsföringen, vilka kan hÀrledas till en ökande transnationell sammanbundenhet.

Om den politiska stabilitetens effekt pÄ politikers inflytande över förvaltningen i svenska kommuner

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

DDoS: Ett evolverande fenomen / DDoS: An evolving phenomenon

Internetfenomenet ?Distributed Denial of Service?, förkortat DDoS, beskrivs ofta som ett av de största hoten mot Internet idag. Genom att utnyttja den grundlÀggande strukturen i kommunikation mellan nÀtverk och datorer kan kriminella blockera och stÀnga ute webbplatser och -tjÀnster frÄn anvÀndare, samtidigt som det Àr mycket svÄrt för offret och myndigheter att nÄgonsin identifiera den eller de skyldiga. Enorma globala nÀtverk av ovetande mÀnniskors infekterade datorer fjÀrrstyrs till att utföra angrepp mot alla sorters organisationer pÄ Internet med olika motiv, som finansiella, politiska eller för ren vandalism. Syftet med det hÀr arbetet Àr att göra en dagsaktuell kartlÀggning över lÀget kring DDoS-angrepp och titta pÄ statistik över de mest förekommande angreppstyperna, och se om den nyare publicerade forskningen kan svara pÄ de pÄgÄende och framtrÀdande trender som kan ses.

Ideologiproducerande myndigheter? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN Debatt

Titel: Ideologiproducerande myndigheter? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN DebattFörfattare: Simon Hermansson & Anna RosendahlUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2009Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 49, inklusive bilagorSyfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN Debatt över tid.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Debattartiklar med myndigheter som avsÀndare pÄ Dagens Nyheters debattforum DN Debatt under Ären 1988, 1998 och 2008.Huvudresultat: Resultaten visar att myndigheternas aktivitet pÄ DN Debattökat över tid. De myndighetstyper som förekommer mer frekvent Àn andra Àr universitet och högskolor samt centralaförvaltningsmyndigheter. InnehÄllet i debattartiklarna fokuserar frÀmst pÄ att uppmÀrksamma specifika samhÀllsproblem, att kritisera den politiska sfÀren, argumentera existensberÀttigande, göra nylanseringar samtgöra normativa stÀllningstaganden. Det gÄr Àven att observera en viss ökning av specifika ÀmnesomrÄden över tid dÀrinformera om lagar och regler Àr ett av de mer intressanta resultaten.

Terrorism : en komparativ studie av hur terrorismbegreppet anvÀnds i svenska lÀromedel

Syftet med studien Àr att undersöka hur terrorismbegreppet presenteras och anvÀnds i svenska lÀromedel i samhÀllskunskap för gymnasieskolan, bÄde före och efter terrorattackerna den 11 september 2001. Eftersom definitionen av termen terrorism i högsta grad Àr en politisk frÄga kan man sÄledes Àven anta att anvÀndningen av begreppet har förÀndrats under de senaste decennierna. Studien har genomförts utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Skiljer sig egentligen framstÀllningen och anvÀndningen av begreppet terrorism Ät i de Àldre lÀroböckerna jÀmfört med de lÀroböcker som publicerades efter den 11 september 2001 och i sÄ fall hur? Vilken bild lyser igenom i lÀroböckerna av den potentielle/aktuelle terroristen och av det potentiella/aktuella offret och hur vÀl stÀmmer egentligen denna bild överens med kravet pÄ en skola för alla?De resultat som min studie har frambringat visar att de grupper och organisationer som lÀroboksförfattarna kopplar till terrorismverksamhet har förÀndrats frÄn att huvudsakligen handla om nationella befrielserörelser och politiska och religiösa ytterlighetspartier till att numera frÀmst handla om islamistiska grupper och organisationer. Resultaten behandlas avslutningsvis i en diskussion om hur vÀl dessa resultat stÀmmer överens med skolans ansprÄk pÄ att vara en skola för alla..

Vad hjÀlper och vad stjÀlper - mÀns förÀldraledighet

I de nordiska lÀnderna har man lÀnge strÀvat efter ett mer jÀmstÀllt samhÀlle. En av de politiska ÄtgÀrder man satsat pÄ för att uppnÄ detta Àr mÀns förÀldraledighet. Under mÄnga Är har stora satsningar gjorts för att öka mÀns uttag av förÀldraledighet men lite har egentligen hÀnt. Kvinnor tar fortfarande ut den största delen av förÀldraledigheten och det största ansvaret för barnen. Kvinnors möjligheter pÄ arbetsmarknaden hindras sjÀlvklart om ansvaret för barn och hem inte Àr jÀmstÀllt fördelat.

Fotbollens arenautveckling utifrÄn ett storstadsperspektiv : En nulÀgesanalys av arenautvecklingen i Sotckholm, Göteborg och Malmö

Svensk fotboll bygger för framtiden. I Sveriges tre största stÀder byggs det fotbollsarenor för nÀrmare 2,5 miljarder kronor. Den största arenan byggs i Solna och blir den nya nationalarenan för Svensk fotboll. Göteborg river Gamla Ullevi och bereder plats för en ny frÀsch arena för storklubbarna. I Malmö har Malmö FF öppnat plÄnboken och bygger en ny arena.Nya arenor skapar nya möjligheter för Svensk fotboll.

AlkoholpÄverkan - att pÄverka eller pÄverkas. En studie om att pÄverka politiska beslutsprocesser.

Making decisions have always been part of human life. Political decisions consist of many participants with both formal and informal ways to highlight problems and reach the political agenda. Processes difficult for an individual to distinguish and understand surround political decision-making. The purpose of this study is to investigate the decision process for a specific political issue, Swedish wine producers' desire to be able to sell their own wine at their vineyard; gÄrdsförsÀljning. This is currently prohibited in the Swedish model due to an alcohol monopoly.

"En sömngÄngaraktig instÀllning" - Det svenska arbetet mot korruption under 2000-talet

År 2002 utkom statsvetaren Staffan Anderssons avhandling Corruption in Sweden, i vilken han kartlĂ€gger korruptionen i Sverige och det officiella arbetet mot densamma. Sedan dess har en del Ă€gt rum pĂ„ den politiska och akademiska arenan inom omrĂ„det korruption, och denna uppsats utgör en komparativ uppföljning till Anderssons resultat.Vad gĂ€ller den officiella medvetenheten kring riskzoner för korruption har ingenting förĂ€ndrats sedan 90-talet: det finns fortfarande ingen officiell svensk stĂ„ndpunkt i denna frĂ„ga. Det har heller inte skapat nĂ„gon officiellt uttalad policy som reglerar arbetet mot korruption, dĂ€remot har det bildats en juridiskt operativ enhet (Riksenheten mot korruption, RMK), frĂ€mst pĂ„ initiativ frĂ„n EU. Riksrevisionsverket (RRV) har Ă€ven ombildats till den oberoende Riksrevisionen, vilket ger konstitutionellt skydd mot korruption.De legala förĂ€ndringarna finns frĂ€mst pĂ„ det kommunala planet, men vi anser att det trots dessa förĂ€ndringar fortfarande finns frĂ„getecken kring den kommunala revisionens arbete, som kan anses politiskt och ekonomiskt beroende av kommunstyrelsen. Det finns fortfarande, vad vi erfarit, en hemmablindhet och en ?sömngĂ„ngaraktig? instĂ€llning hos myndigheter och nĂ€ringsliv gentemot korruption i Sverige..

Ideologins permanens : Louis Althusser och den socialistiska humanismen

Uppsatsen behandlar den franske filosofen Louis Althussers "intervention" i striden om humanismen Ären 1960-1967. Tesen i uppsatsen Àr att det existerar en konflikt mellan det teoretiska begreppet om ideologin och det kommunistiska partitagandet, mellan filosofen och kommunisten Althusser. Denna konflikt kommer tydligast till uttryck i analysen av den "socialistiska humanismen".Uppsatsen ÄtervÀnder till Althussers ideologibegrepp och till humanismen, som intar en sÀrstÀllning bland de teoretiska och praktiska ideologierna. Ur vetenskapens synpunkt kan "humanismen" inte producera kunskap, eftersom den Àr ideologisk, men i politiken har den vunnit insteg och blivit ett lösenord hos de socialistiska partierna.Som en konsekvens av de dubbla lojaliteterna - mot filosofin och mot partiet - tvingas Althusser retirera in i det humanistiska sprÄkbruk, med vilket Sovjetunionen gör reda för sin egen omvandling. I sin egenskap av teoretisk ideologi mÄste den socialistiska humanismen misskÀnna verkligheten, men som praktisk ideologi Àr den det kitt som hÄller samman Sovjetmedborgarna sÄvÀl som Althussers politiska ÄskÄdning..

Regressionsanalys av tillströmningen till svenska universitet och högskolor : -en studie av variationen i antalet inskrivna studenter

Syftet med Sveriges utbildningssystem Àr att göra det möjligt för alla, oavsett ekonomiskförutsÀttning, att tillgodogöra sig en högskoleexamen. Trots det Àr det lÄngt ifrÄn alla somvÀljer att utnyttja den rÀttigheten. Den hÀr studien anvÀnder regressionsanalys av olikatidsserier för att förklara vilka faktorer som pÄverkar antalet inskrivna studenter ihögskolan. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av olika samhÀllsekonomiska och politiskavariabler göra uppskattningar av hur mÄnga studenter som i framtiden kommer att söka sigtill högskolan. De förklarande variablerna som anvÀnds i regressionerna Àr arbetslöshet,antalet 19-Äringar i befolkningen, maximalt studiebidrag, maximalt studielÄn samt endummy-variabel frÄn 2011 dÄ det infördes en kostnad för utlÀndska studenter att studera iSverige.

Sverigedemokraterna. : En kritisk diskursanalys av medias framstÀllning avpartiet.

SammanfattningSverigedemokraterna (SD) Àr ett parti som har befunnit sig i hetluften under det gÄngnavalÄret. Vi har valt, att genom en kritisk diskursanalys analysera och presentera hur media iform av dags- och kvÀllspress konstruerar talet om Sverigedemokraterna. Det teoretiskaramverk vi genomfört studien inom rör socialkonstruktionismen, dÀr vi utgÄtt frÄn att allt i vÄromgivning Àr socialt konstruerat. Tidigare forskning har visats oss hur olika medier anpassarsina texter efter sociala och ekonomiska intressen och att all information vi tar del av Àrkonstruerad. Forskning kring rasism och fascism i Sveriges historia samt forskning kring detdiskursanalytiska perspektivet har hjÀlpt oss att uppnÄ vÄrt syfte.

<- FöregÄende sida 66 NÀsta sida ->