I denna rapport har vi undersökt hur utvecklarna tagit hänsyn till användbarheten för slutanvändarna vid utvecklingen av ett säkerhetskritiskt system. Resultatet erhölls genom en empirisk fallstudie på två företag som utvecklar säkerhetskritiska system. Datainsamlingen bestod av intervjuer med personer som varit delaktiga i och har kunskap om utvecklingen av systemen som ingick i vår fallstudie. Sedan analyserades insamlad data mot teori inom Människa ? Dator ? Interaktion (MDI) samt teori om säkerhetskritiska system.

Folkrörelserna i Sverige växte upp under 1900-talet då folk vände sig mot samhället och krävde reformer av olika slag. De första var främst arbetarrörelser och idérörelser. De har en viktig roll som politisk resurs eftersom de bistår medborgarna i deras intressen och konflikter med samhället. De utvecklar det sociala kapitalet genom de mänskliga möten som sker. Välfärden gynnas genom att föreningslivet, den så kallade tredje sektorn, tillhandahåller tjänster och information vilket ger kollektiva lösningar och nya möjligheter.

This thesis examines how knowledge management professionals use trust as a component in the creation of knowledge management systems, and what methods they use for building trust.Adopting a grounded theory approach, interviews with 8 knowledge management professionals active in different industries served as the base for an analysis that identified trust to be the single most important common factor in the data. The concept of trust used by the informants was identified as relating to the knowledge management system itself, rather than other users, employees or groups in an organisation.Building trust, the KM-professionals mainly focused on three methods: simple solutions, system superiority, and implementation security. Using these methods, the KM-professionals seek to ensure system trust by creating opportunities for users to obtain positive experiences of using the system, and thereby generate a foundation for a trust-based relationship between the user and the system..

1994 drabbades Rwanda av ett folkmord vars omfattning betecknas som ett av de mest brutala i vår moderna tid. Drygt tio år senare innehar rwandiska kvinnor den högsta parlamentariska representationen i världen och har därmed gått om Sverige. I denna studie är det just kvinnors politiska deltagande som undersöks. Det analysverktyg som används i studien består av: Post-konfliktteori, Transversal politics, Critical Mass, Essentialism, Gender Mainstreaming och kvinnors empowerment. Med hjälp av dessa förklaras relevansen av, och bakgrunden till, fyra faktorer som har möjliggjort och bidragit till kvinnors politiska deltagande i Rwandas freds- och återuppbyggnad efter kriget.

Terrorism. A word that makes you think about different situations throughout the last decade that has passed. However, in this particular thesis the purpose is to examine both national and international terrorism from a Clausewitzian theory. The main point is to examine whether any of these types of terrorisms can fit in to this theory and as examples in this study are the terrorist organizations ETA and al-Qaida. The questions to be answered in this paper are if their aims can be explained as political and how far are they ready to go to have their way? Furthermore, the reason for this paper is to find an understanding for why the terrorist organizations act as they do.The result of this comparative study is that both terrorist organizations fit in to the theory because their goals can be seen as political and therefore can their aims justify their actions.

Denna rapport tar upp problem med revisionskontroll i realtidsbaserade kollaborativa system. Enligt Fan & Sun (2012a); Fan & Sun (2012b) behöver man bryta kraven som definerar realtidsbaserade system för att uppnå detta.Den stubbaserade lösningen som beskrivs i rapporten lyckas minska antalet fel i testfallen som utförts i fallstudierna. Genom att implementera personliga editeringsflikar och stubbar är det möjligt att ha revisisionskontroll i ett realtidsbaserat system. Dock för att detta ska vara effektivt och användbart bör detta endast användas i specifika fall och med noggrann granskning.Fallstudien som genomförts visar inte på några imponerande siffror men en förbättring är fortfarande möjlig vid specifika fall..

Följande studie handlar om Super PAC?s och hur de ska förstås, utifrån teorierna pluralismen och elitismen. Studien ämnade finna svaret på denna fråga genom att studera amerikanska tidningsartiklar. Att det var amerikansk media som fick bidra med det empiriska materialet kom sig av att det är i USA som Super PAC?s verkar.

This essay focuses on the term usability while conducting a user centred system design. Usabilitymeans to what extent a user can use a product to achieve effectiveness, efficiency and satisfaction.Development using a user centered system design means that knowledge about the end-users andit?s opinions becomes a crucial part of the development process. The question of this essay is if usinguser centred system design will lead to good usability.We used methods from a user centered system design point of view while developing an applicationfor a Swedish bookstore company called Bokia AB. This included user and task analysis following by aclose relationship between the developers and end-users by using sketches and showing themprototypes of the system while collecting feedback.After concluding our case study we determined that using methods from user centered systemdesign could be used as a great tool to further improve the usability and to improve an applicationssuccess chances..

Syftet med uppsatsen är att analysera hur politiker använder sig av media för att legitimera sina förslag och ståndpunkter för medborgarna. Genom användning av diskursanalys som teori och metod beskrivs de diskurser som uppkommer i citat där politiker är refererade eller citerade. För att kunna uppnå syftet har införandet av den nya signalspaningslagen (FRA-lagen) under juni månad 2008 legat till grund för uppsatsens analysarbete. Granskningen har skett utifrån artiklar från fyra stora och medelstora svenska tidningar för att kunna analysera användningen av media och dess roll i det Politiska systemets legitimitetsprocess.Vid analysen framträder sju kategorier och diskurser för hur politiker argumenterar för ett införande av en ny signalspaningslag. Kategorierna sträcker sig över tidningsgränserna och har i uppsatsen benämnts som ?överhängande fara?, ?ni har fel?, ?en stärkt integritet?, ?dags för beslut?, ?anpassning?, ?vi lyssnar? och ?det är färdigt nu?.Uppsatsen uppvisar en relativt komplex bild över medias roll i beslutsordningen och hur legitimeringen där igenom formas.

Vilja är avgörande för politiska beslut om väpnad insats och i Libyen efterfrågades på kort tid stridsflyg i en konflikt som fick ett starkt folkrättsligt mandat. Viljan till insats med stridsflyg, vilket inte använts internationellt sedan 1963, ställdes mot Sveriges tradition av att ställa upp när FN kallar.I uppsatsen analyseras viljan till insats i beslutsprocessen som föregick insatsen, stridsflygets förmåga och interaktionen däremellan.Uppsatsen har en kvalitativ ansats med förklarande ambition där intervjuer utgör en stor del av empirin. Den nationella beslutsprocessen har använts som teoretisk struktur för analysen.Sammanfattning:Resultatet visar att stridsflygets förmåga vid tillfället för beslutsprocessen var särskilt hög. Försvarsmakten uppvisade en stark vilja till insats genom hela beslutprocessen. Den politiska viljan var inledningsvis svag för en insats men växte sig stark inom delar av stridsflygets förmågebredd.Förmågan möjliggjorde tidiga och klara besked från Försvarsmakten vilka var avgörande för den politiska viljan.

Den här rapporten som genomförts vill belysa hur samhällskunskapslärare ser på sin egen neutralitet när det gäller undervisning i politik. Den politiska arenan håller på att förändras i inte bara Sverige utan i stora delar av Europa. I många länder har högerpopulistiska partier tagit plats i demokratiska styren och likaså i Sveriges riksdag.För många är det svårt att förstå hur och varför de får ett sådant stort stöd och det jag delvis vill uppnå med den här rapporten är att visa på hur komplicerat det kan vara att undervisa på ett neutralt sätt om politik när det uppkommer aktörer på den politiska arenan som uppenbarligen inte står för de demokratiska värden som skolan vilar på.För att visa hur komplicerat det är har jag intervjuat aktiva samhällskunskapslärare som ger sin syn på neutralitet, svarar allmänt om politik i undervisningen och därefter har de fått ett par djupare frågor om de tror att det är möjligt att ha en politisk tillhörighet och samtidigt kunna arbeta som lärare.Resultatet är svårdefinierat men kortfattat kan man säga att lärare anser att neutralitet i undervisningen är att förmedla de demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheter som skolan vilar på. 3 av 4 lärare anser också att man ska kunna bli fråntagen sin tjänst om man överför sina politiska åsikter på eleverna om de avviker från de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna samt bryter mot lagar och regler..

Denna studie grundas på huruvida media har blivit mer dömande än granskande i sina rapporteringar om högt uppsatta politiker över en tidsperiod på 20 år. Det som har granskats är tidningars rapportering då en högt uppsatt politiker bestridit över lagen. För att få en grundlig vetenskap om hur media fungerar i vårt samhälle är uppsatsen uppbyggd på kapitel som naturligt leder fram läsare till analysen. Till analysen har artiklar använts från två Svenska rikstäckande tidningar såsom Expressen och Dagens Nyheter. De politiska händelser som analyseras är Ebbe Carlsson- affären från slutet av 80- talet, Mona Sahlin från 90- talet och slutligen Laila Freivalds från 2000- talet.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Uppsatsen behandlade frågan om varför nya lokala politiska partier uppstått i norrländska kommuner. Den teoretiska utgångspunkten var ett rationellt aktörshandlande och ett metodologiskt individualistiskt synsätt. Den politiske entreprenören bakom partiet stod i fokus, vilka drivkrafter denne haft, motivet bakom partibildningen samt vilken påverkansmöjlighet det lokala partiet har haft i den kommunala politiken. Representanter för fjorton lokala partier i Norrland intervjuades. Vidare undersöktes omgivningsfaktorer såsom arbetslöshet, valdeltagande och diffusionseffekter.

Arbetet syftar till att förstå en fundamental offentlig reformprocess, och fokus ligger på den politiska beslutsprocessen bakom förändringen av sjukvården i Region Skåne. Vi gör en kvalitativ fallstudie av projektet Skånsk Livskraft, och genomför intervjuer med potentiellt inflytelserika politiker och tjänstemän. Den teoretiska tolkningsramen utgörs framförallt av Institutionell teori samt Garbage Can.Tidsperspektivet visar hur tidigare misslyckade reformer möjliggjort tillblivelsen av Skånsk Livskraft. Vidare har arbetssättet, med stark yrkesmässig förankring, gett tjänstemännen en inflytelserik roll. Enigheten över blockgränserna vid budgetförhandlingen 2001 var en förutsättning för att projektet skulle kunna konkretiseras.