Syftet med uppsatsen är att studera hur romerna, med utgångspunkt i historieläroböcker för grundskolans senare år och utgivna mellan åren 1995 och 2012, är underordnad majoritetssamhället, samt belysa hur läroböckernas historieförmedling sker och hur den är präglad. Uppsatsen skall även uppmärksamma skillnader i framställningen av romer efter erkännandet i politiska styrdokument och läroböcker, samt göra en ansats till att förklara orsaker till detta..

Frågeställningar: Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen?Syfte: Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte.Metod: En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen.Slutsatser: Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna.

Införandet av personval, utländska influenser och ett ökat mediebrus är faktorer som kan ha medfört en ökad tendens att marknadsföra politiker i Sverige. Denna uppsats ämnar granska de svenska riksdagspolitikernas användande av personliga varumärken och andra strategier. Till grund för granskningen belyses ett antal olika strategier, som bl.a. tillämpas av en rad marknadsföringskonsulter. I uppsatsen görs också en studie av några utvalda svenska riksdagspolitiker och deras användande av marknadsföringsstrategier.

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare är muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. Därmed är Israel det enda landet i Mellanöstern där muslimer lever som minoritet. Samtidigt är Israel en regional minoritet huvudsakligen av två skäl. För det första består landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

Till följd av Vattenfalls uppmärksammade investeringar i fossilbränslebaserad energiverksamhet har vi genom att analysera den riksdagspolitiska debatten kring Vattenfall, sökt efter återkommande yttranden, genom vilka vi  konstruerat diskurser som står för vad riksdagspolitiska aktörer anser i frågan om det statliga styret av Vattenfall. Vi kommer fram till att det inte helt oväntat går att skapa två övergripande diskurser, där de olika politiska blocken verkar inom varsin diskurs i frågan om hur Vattenfalls miljöintentioner ska uppnås..

I Halmstad kommun finns det riktlinjer som säger att det bör finnas någon form av matrådpå samtliga skolor i kommunen. Matrådet fungerar som en plattform där elever ochrepresentanter från olika personalgrupper möts och diskuterar ämnen som berör elevernasmat- och måltidssituation. Syftet med den här studien är därmed att ta reda på hur matråden på tre olika skolor iHalmstad kommun arbetar idag och om arbetet är uppskattat av avnämarna. Riktlinjerna, innefattar politiska beslut, som ska följas men kommunen vet i dagens läge inte hurmatrådens arbete fungerar och därför behövs en utredning kring detta. För att ta reda på hur matrådets arbete fungerar har ett antal nyckelpersoner medanknytning till skolorna intervjuats, sammanlagt 14 personer har deltagit i undersökningen.

The purpose of this paper is to examine witch factors lays behind political decisions when reforming upper secondary school. Three major factors are used: political, economical and structural. These factors become visible by comparing the school reforms 1965 and the coming one in 2009. An analytical scheme is used to find the factors in the primary information. The study is based both political inquiries and on debate articles from newspapers and political papers.The results show that two factors are more visible than the third, and that is the ideological and structural.

16,5 procent eller 1,2 millioner av Israels medborgare är muslimer. Detta utgör 83 procent av den totala arabiska befolkningen i Israel. Därmed är Israel det enda landet i Mellanöstern där muslimer lever som minoritet. Samtidigt är Israel en regional minoritet huvudsakligen av två skäl. För det första består landet av en judisk majoritet och ser sig som en judisk demokrati.

Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program?Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.Val av Empiri: Debattprogrammet ?Argument? på SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ?Uppdrag granskning? på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt.

Vårt samhälle präglas av demokrati och politik. Sveriges riksdag och regering styrs av politiska parti som, vart fjärde år, ställer upp på val för att få så många röster som möjligt från väljarna. Ett steg i detta är att partierna sammanställer valmanifest och partiprogram för att förmedla sina ställningstaganden och sin ideologi. Denna kandidatuppsats riktar in sig på just dessa valmanifest och partiprogram. En idéanalys genomförs på socialdemokraternas partiprogram och valmanifest, mellan 1990-2010, för att undersöka ideologi och ställningstaganden inom arbetsmarknadsfrågan..

Syftet med den här uppsatsen är att titta närmare på begreppet segregation och dess orsaker och konsekvenser. Vidare vill vi koppla det till ett områdesperspektiv där Hjällbo får stå som exempel. Frågeställningarna rör vad segregation är, vad den beror på, vad den kan få för konsekvenser och om den alltid är negativ. Vi har valt ett annorlunda och okonventionellt grepp för att besvara våra frågeställningar. Till stor del är uppsatsen en litteraturstudie kring segregation vilket ger en bakgrund till det breda forskningsområdet både i Sverige och internationellt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de svenska politiska partiernas åsikter gällande den förstärkning av personvalsinslaget som infördes år 1998 samt att fastslå hur dessa ställer sig gentemot en ytterligare reformering av valsystemet. Valreformer är historiskt ett politiskt område inom vilket det förekommit stora motsättningar enligt den traditionella ?höger vänsterskalan?. I studien analyseras huruvida dessa kvarstår efter den senaste reformen. För att ytterligare studera partiernas åsikter har dessa även analyserats i enlighet med Grid-Group teorins analysverktyg.

Sverige har sagts ha blivit allt säkrare, säkerhetspolitiskt, under 1990-talet. Samtidigt har det, undersamma tid, talats alltmer om ett vidgat säkerhetsbegrepp. Ett sådant skulle kunna innebära enutökad flora av hot och, därmed, en potentiellt ökad osäkerhet. Denna uppsats analyserar hur densvenska riksdagens diskurs avseende statens säkerhet har utvecklats under perioden 1991-2001.Undersökningen består av en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av de regeringsförklaringaroch därpå följande partiledardebatter som avgivits under perioden. Den teori dessadokument analyseras utifrån är Buzans, Wævers och de Wildes socialkonstruktivistiska teori omett vidgat säkerhetsbegrepp och säkerhetisering av politiska frågor, ?säkerhetiseringsteorin?.Analysen visar att frågor inom de militära, ekologiska och ekonomiska områdena är säkerhetsmässigtladdade i periodens början, men att dessa områden sedan avsäkerhetiseras alltmer.

I uppsatsen kommer potentialen att prognostisera utfallet i svenska riksdagsval med logistisk regression och Seemingly Unrelated Regression (SUR) att undersökas. Estimeringarna baseras på svensk valdata från 1973 och framåt. Modellerna inkluderar makroekonomiska variabler såväl som indikatorer över de regeringens popularitet samt en tröttnadsvariabel. Resultaten tyder på att varken logistisk regression eller SUR är lämpliga att använda för prognostisering av svenska riksdagsval. Logistisk regression kräver en sådan förenkling av det politiska landskapet att några meningsfulla slutsatser är svåra att dra.

Uppsatsen behandlar matchningsprocessen hos tre olika bemanningsföretag i jämförelse med den offentliga arbetsförmedlingen. Syftet med uppsatsen är att studera hur handläggare på de olika organisationerna arbetar med matchning, det vill säga att sammanföra arbete och arbetskraft. I studien redogörs också för några av de faktorer som kan påverka handläggarnas arbete.Frågeställningarna är; Hur arbetar handläggarna för att lyckas med matchningen? Hur arbetar organisationerna med verktyget coaching? Hur påverkar den organisatoriska utformningen handläggarnas matchningsarbete och anser handläggarna att de yttre faktorerna såsom allmänhetens attityd eller politiska beslut påverkar matchningsarbetet? För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med sex djupintervjuer.Intervjuguiden baserades på teman som utvecklades parallellt med teori- och emperibearbetning. I analysen användes verktyg som inspirerats av grounded theory såsom kodning.Teoridelen är uppbyggd i kronologisk ordning där det inledningsvis redogörs för organisationernas historiska bakgrund och verksamhet.