Denna studie grundas på huruvida media har blivit mer dömande än granskande i sina rapporteringar om högt uppsatta politiker över en tidsperiod på 20 år. Det som har granskats är tidningars rapportering då en högt uppsatt politiker bestridit över lagen. För att få en grundlig vetenskap om hur media fungerar i vårt samhälle är uppsatsen uppbyggd på kapitel som naturligt leder fram läsare till analysen. Till analysen har artiklar använts från två Svenska rikstäckande tidningar såsom Expressen och Dagens Nyheter. De politiska händelser som analyseras är Ebbe Carlsson- affären från slutet av 80- talet, Mona Sahlin från 90- talet och slutligen Laila Freivalds från 2000- talet.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Arbetet syftar till att förstå en fundamental offentlig reformprocess, och fokus ligger på den politiska beslutsprocessen bakom förändringen av sjukvården i Region Skåne. Vi gör en kvalitativ fallstudie av projektet Skånsk Livskraft, och genomför intervjuer med potentiellt inflytelserika politiker och tjänstemän. Den teoretiska tolkningsramen utgörs framförallt av Institutionell teori samt Garbage Can.Tidsperspektivet visar hur tidigare misslyckade reformer möjliggjort tillblivelsen av Skånsk Livskraft. Vidare har arbetssättet, med stark yrkesmässig förankring, gett tjänstemännen en inflytelserik roll. Enigheten över blockgränserna vid budgetförhandlingen 2001 var en förutsättning för att projektet skulle kunna konkretiseras.

Utanförskapet makt är en undersökning av hur begreppet utanförskap används inom statens offentliga utredningar, och skrivelser från regeringen, och vilka politiska möjligheter som skapas i och med hur begreppet används. Analysen visade att begreppen utanförskap i texterna används på många, sinsemellan skiftande sätt. Begreppsanvändningen karaktäriserades ofta av en vaghet, och att svårmätbara värden som ?egenmakt?, ?initiativförmåga? och ?självständighet? användes i talet om utanförskap. En polemik mellan aktivitet och passivitet kunde identifieras i talet om utanförskap, som i sin tur kunde kopplas till vad som i uppsatsen identifierades som en offer-subjektdikotomi.

Begreppet arbetslinjen spelar en central roll i dagens arbetspolitiska debatt. Begreppet sägs generellt sett innebära att arbete är önskvärt och bör skapas och arbetsmarknadspolitiskt att aktiva åtgärder bör prioriteras framför passiva. Varför arbetslinjen eftersträvas är dock inte lika tydligt.Genom att analysera dagens riksdagsdebatt om arbete ur ett diskursanalytiskt perspektiv ämnar denna uppsats kartlägga diskurser om arbete och arbetslinjen och därmed öka förståelsen för vad man pratar om när man pratar om arbetslinjen. Diskursanalysen kompletteras med teorier om arbete och politik för att sätta resultaten i ett sammanhang som kan ge svar på varför arbetslinjen intar en så pass central roll.Studien visar att de olika åsikterna om arbete i debatten spelar mycket liten roll i inställningen till arbetslinjens vara; denna inställning är odelat positiv. Partier erbjuder olika förklaringar till varför arbete är önskvärt, där den mest dominerande diskursen definierar arbetet som individens möjlighet.

Tidigare studier som gjorts inom området visade att kvinnor anser att kvinnors skönhet inte är värderad enligt rimliga normer i vårt samhälle. Hård retuschering motarbetas på många håll, bland annat genom att organisationer som ASA (Advertising Standards Authority) och Politiska partier som Liberaldemokraterna i Storbritannien arbetar för att missledande retuschering ska försvinna. En studie har visat att det, för att öka annonsers attraktionskraft, är viktigt att den ökade skönheten hos en modell är relevant för produktens användningsområde, då betraktaren anstränger sig intellektuellt vid betraktandet av bilden. Det finns dock inga tidigare studier som bevisar om en retuscherad modell faktiskt ökar målgruppens köplust av skönhetsprodukter vid rådande samhällsattityder och skönhetsideal. Två enkätundersökningar gjordes därför med sammanlagt 1480 deltagare.

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i två svenskar dagstidningars framställning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har använts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hållning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hållning kunde urskiljas i att de lät många parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering på det moderata partiets företrädare. De tycktes också ha lagt olika mycket allvar och dramatik i händelserna i Libyen 2011..

Papperstidningen är död! Länge leve webbtidningen!Inte riktigt så. Men sant är i alla fall att människors medievanor har förändrats mycket sedan internet blev en del av våra liv. Allt fler människor väljer att ta del av nyheter på nätet i stället för i papperstidningen. Utvecklingen gäller i synnerhet kvällstidningsgenren.Webbtidningens och papperstidningens olika förutsättningar och format har lett till att olika medielogiker har uppstått. Och där tar denna studie avstamp.

Problem/Bakgrund: Arbetet behandlar sociala strukturer och samvaro mellan medlemmar i studentföreningen Ateneum och undersöker hur de diskurser som ligger som grund för den politiska gemenskapen påverkar sättet att umgås och tala om sig själv.Syfte: Mitt syfte är att redogöra för hur gemenskapen medlemmarna emellan konstrueras och reproduceras utifrån deras politiska ideologi.Kortfattad beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens upplägg: Jag använder mig av kvalitativ metod där fokus ligger på den individuella upplevelsen ur ett etnometodologiskt perspektiv. Jag ger en bakgrundsbeskrivning av föreningen och redogör för mitt metodologiska tillvägagångssätt samt eget intresse och förförståelse för fenomenet. Detta följs av ett avsnitt om mina teoretiska utgångspunkter och därefter analysen. Arbetet avslutas med en sammanfattning.Slutsatser/Resultat: Upplevelsen av gemenskapen i föreningen präglas av motsättningar mellan diskursen om öppenhet och tolerans för skilda åsikter och diskursen om en enad ideologisk front där medlemmarna gör anspråk på en "sann" tolkning av verkligheten. Den senare genererar motstånd mot gällande politiska doktriner och tar sig uttryck i olika motståndsstrategier, som i sin tur för medlemmarna närmare varandra.

Denna magisteruppsats i sociologi avser att beskriva och analysera genusforskningens utveckling från det politiska och det filosofiska till det vetenskapliga tänkandet. Anledningen till att denna uppsats kom att handla om genusforskningen var för att ämnet känns aktuellt både ur en privat - och samhällssynvinkel. Dessutom är ämnet genusforskningen något som blir mer och mer uppmärksammat och då genusforskningen i Sverige fyller 30 år känns det angeläget att uppmärksamma det i en uppsats och redogöra för hur viktigt det är att uppmärksamma ämnet och se på världen med genusglasögon. Den teoretiska delen avser att förklara de olika begreppen inom genusforskningen för att läsaren ska få en förförståelse. En analys kommer att genomföras hur genusforskningen har utvecklats från det politiska och filosofiska tänkandet till det vetenskapliga.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Sverigedemokraterna a?r ett radikalt ho?gerpopulistiskt parti som fortsa?tter att o?ka sedan valet a?r 2010. Vid en opinionsunderso?kning i april 2012 skulle partiet fa? 8 procent av medborgarnas ro?ster. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rsta? och fo?rklara vilka orsaker som ligger till grund fo?r att allt fler medborgare ro?star pa? Sverigedemokraterna.

This essay revolves around two questions: what is the nature of politics, and what kind of political order ensures a high rate of citizen participation? By using Cantal Mouffes theory on the political this essay shows how different understandings of the nature of politics can lead to diverging views on what forms democracy should take. Two such understandings are identified; one that sees the nature of politics as characterized by conflict and power, one that sees it as a space for cooperation in search for the common good. I trace these different ideas about the political in the parliamentary debate concerning Swedish constitutional reform. I conclude that the left-of-centre parties hold a view of the political closer to the conflict-perspective, while the green party together with the liberals/conservatives lean closer to the opposite view..

I den försvarsdebatt som förts under 2013 och 2014 har det förekommit tydliga skillnader mellan den politiska och den militära nivån avseende syn på hur Försvarsmakten och de svenska luftstridskrafterna ska utvecklas.Varför finns det då denna skillnad? Eftersom det är en nu pågående process är det svårt att finna svaren då slutresultatet saknas. Istället söker denna uppsats förklaringen genom att jämföra skillnader och likheter i synsätt på luftstridskrafternas utveckling mellan den mili-tära och den politiska ledningen mellan 1948 och 1958, vilket omfattar en hel försvarsbe-slutsperiod. Analysen genomförs genom ett verktyg baserat på John Wardens 5-rings modell, applicerat på de svenska luftstridskrafterna, i syfte att identifiera mätbara variabler som se-dan jämförs utifrån den militära respektive den politiska synen.Undersökningen påvisar såväl skillnader som likheter i synsättet där skillnaderna i huvud-sak omfattar de stödjande delarna som till exempel infrastruktur som inte direkt ger militär effekt i duellsituationen vid ett militärt angrepp.Förklaringen till skillnader och likheter finns sannolikt i den maktkamp som enligt teorin na-turligt uppstår i en byråkratisk organisation som samtidigt ska vägas av mot den inre och den yttre strategin i det här fallet svensk säkerhetspolitik..

Den strategiska politiska kommunikationen och valkampanjerna har blivit allt viktigare (Nord & Strömbäck, 2003, s.47). I Samband med detta har det marknadsorienterade partiet upptäckts framträda, ett parti som inte längre är knutet till sina ideologiska värderingar utan strävar efter att tillfredställa marknadens önskningar och behov (Strömbäck, 2009, s.228; Lilleker & Lees- Marshment, 2005, s. 1).Syftet med denna studie är att, utifrån teorin om politikens marknadsorientering, undersöka hur de svenska riksdagspartiernas ideologiska värderingar och aktuella sakfrågor är närvarade i de politiska tv-reklamerna från valrörelsen 2010. Vi undersöker hur partiernas ideologiska värderingar kommer till uttryck och i vilken utsträckning reklamfilmerna fokuserar på ideologiska värderingar respektive aktuella sakfrågor. Vi studerar även hur kopplingen ser ut mellan de aktuella sakfrågor som lyfts fram och de ideologiska värderingarna.