Intranät bygger på samma teknik som Internet men är begränsat nätverk inom organisationer. Teknologin används dels som ett arbetsverktyg men också för att kommunicera intern. Denna studien har analyserat det som kommuniceras på Skandinaviska Enskilda bankens intranät. Grunden för analysen bygger på en teori om hur kommunikation kan möjliggöra ett mer jämlikt förhållande i samhället i stort och inom organisationer. Denna teori identifierar fyra funktioner (social, expressiv, informativ och påverkande) hos kommunikationen som behöver ges utrymme för att jämlik kommunikation ska uppstå.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dåliga politiska strukturer ät idag vardag inom världens fattigaste länder. Många bilder vi ser från världens fattiga länder idag speglar ofta ett sådant samhälle. Det finns flera orsaker till detta och de är ibland många och komplicerade, främst beror det på fattigdom, brist på utbildning, hälsovård för barn, torka och översvämningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist på rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. Ländernas behov av import, export och bistånd är en viktig faktor som inte får lämnas åt sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som länderna har är de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte får ut på USA: s och den europeiska marknaden.Världen blir mer globaliserad och länder integreras genom handel med varor och tjänster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna.

Miljöproblem är idag inget som kan förbises och det är en realitet att något måste göras åt till exempel den förhöjda växthuseffekten och samhället måste skapa en mer  hållbar utveckling. Politiska mål, överenskommelser och styrdokument talar tydligt om för utbildningssystemet att detta ska behandlas i skolan. Dessa presenteras i uppsatsen och hur skolorna sedan förmedlar dessa undersöks. I denna uppsats undersöks hur miljöundervisningen ser ut i SO-undervisningen på tre grundskolor.

Detta Examensarbete är en undersökning av företag som organiserat sin verksamhet efter produkternas flöden genom produktionen. De anställda arbetar i lag från order till leverans med en och samma produkt. Genom kompetensutveckling och breddade arbetsuppgifter för de anställda, i kombination med befintlig eller ny produktionsteknik, skapas möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. De anställda utbildas för flera och nya arbetsuppgifter där de växlar mellan operativa arbetsuppgifter och administrativa arbetsuppgifter. Arbetsgrupperna ansvarar för de resurser som företaget disponerar, samt styr och följer upp verksamheten mot uppställda mål för till exempel leveranssäkerhet och produktivitet.

I och med att intresset ökat för produktivitetsförbättringar, med början under tidigt 1980-tal, har FM blivit mer och mer intressant för företag. Detta då de insett vikten av att stödjande funktioner måste hinna med i utvecklingen av kärnverksamheten för att ökad effektivitet skall kunna erhållas. FM beskrivs som ett sätt för företag och organisationer att samordna, organisera och sköta de stödfunktioner som krävs för att kärnverksamheten skall kunna bedrivas och bli så effektiv och produktiv som möjligt. Stödfunktionerna kan antingen utföras i intern eller extern regi. Med kärnverksamhet menas det som privat och offentlig sektor ser som sin huvuduppgift.Den här uppsatsen är skriven i syfte att förtydliga begreppet FM, som kan uppfattas som relativt svårgreppbart.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrningför att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen.

Det politiska engagemanget i det civila samhället har under de senaste årtiondena genomgått en förändringsprocess i sitt uttryckssätt. Främst genom ett minskat intresse för det klassiska partipolitiska engagemanget, som istället har utvecklats mot ett individuellt och livsstilsanpassat sätt att påverka, förändra och agera i det civila samhället. Detta är en utveckling som tydligt kan illustreras av ungdomar och deras dominerande och växande engagemang i en ny typ av sociala rörelser i det civila samhället. Dessa sociala rörelser innehar en global karaktär och dess arbete präglas av olika typer av aktionsformer för att få fram just sitt budskap till de parlamentariska politikerna gällande krav på snabb politisk handling inom just deras intresseområde.Det som fångade mitt intresse var att försöka få en bild av ungdomarnas attityder och åsikter kring denna politiska förändringsprocess. Syftet med denna uppsats är således att undersöka ungdomars attityder och åsikter gällande detta individualiserade och livsstilsanpassade sätt att påverka i samhället och engagera sig ?politiskt? genom så kallade nya sociala rörelser.Utgångspunkten för studien är en deduktiv ansats i form av att studiens framställda empiriska material prövas mot en allmänteoretisk bakgrund bestående av de betydelsefulla teoretiska idéerna inom det berörda fältet med fokus på samhällsteoretikerna Anthony Giddens, Ulrich Becks, Alberto Melucci och Håkan Thörn.Det empiriska materialet i studien bygger på en genomförd kvantitativ enkätundersökning av gymnasieungdomar, för att genom detta resultat kunna utröna ungdomars attityder och åsikter gällande det individualiserade och livsstilsanpassade sättet att påverka i samhället och engagera sig politiskt genom så kallade nya sociala rörelser.Generellt pekar studiens resultat på att ungdomarnas attityd till stora delar kan anses vara förenlig med ett individualiserat och livsstilsanpassat sätt att påverka politiskt i samhället, genom att ungdomarna anser att individens vardagliga handlingar, att inneha en åsikt och visa handlingskraft, är politiskt viktigt för individen själv.

Organisationskulturen pekas ut som en faktor som påverkar ledarskapet. Ledarskapet, som är socialt konstruerat, är alltså beroende av i vilket sammanhang det befinner sig i. Samtidigt skapas det socialt föreställningar kring kvinnor och män. Forskning har visat att män ofta tillskrivs egenskaper som starkare kan förknippas med ledaregenskaper, samtidigt som kvinnan oftast ställs i relation till mannen. De tankar som finns kring män och kvinnor ligger sedan till grund för hur organisationer präglas av att vara manliga eller kvinnliga.

Denna uppsats fokuserar på arbetstrivsel i människobehandlande organisationer, mer specifikt ett autismboende i en större stad i Skåne, med de speciella förhållanden som dessa innebär. Råmaterialet i dessa organisationer utgörs av människor ofta i behov av hjälp och stöd. Tidigare forskning visar på att arbetstrivsel är ett fenomen som har stor betydelse för både individ, grupp och samhälle. Det finns därför en stor vinst i att försöka sätta sig in i de aspekter som bidrar till att stärka respektive hota arbetstrivsel i organisationer. Därmed blir syftet med uppsatsen att undersöka vilka faktorer som bidrar respektive hotar arbetstrivseln på en psykisk påfrestande arbetsplats.En kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer genomfördes inom en LSS - verksamhet.

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.