Det finns forskare som påstår att diskussioner om samhällsstrukturer och makt igrunden bygger på antaganden om människans natur. Denna studies syfte är attundersöka relationen mellan individers människosyn och deras politiskaövertygelser. Närmare bestämt vill vi mäta samband mellan vilka antagandenindivider gör om människans natur och deras ideologiska hållning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. Vår grundhypotes är att det är troligare attantaganden om människans natur ligger till grund för individers ideologiskahållning och partisympatier i första hand, och inte tvärt om. Vi anser att detta ärviktigt att mäta för att det i hög grad är politiska beslut som påverkar vårsamhällsutveckling.

Icke vinstdrivande organisationers förtroendeskapande webbkommunikation är en undersökning som syftar till att öka förståelsen för hur icke vinstdrivande organisationer etablerar förtroende i sin kommunikation på webben. Genom att analysera hur de tre icke vinstdrivande organisationerna Forest Stewardship Council (FSC), KRAV och Fairtrade skapar förtroende i textmaterial presenterat på respektive organisations hemsida söker uppsatsen belysa hur olika förtroendeskapande grepp används av icke vinstdrivande organisationer för att etablera förtroende mot allmänheten. Analysen visar att det mest förekommande sättet att skapa förtroende mot allmänheten bland de studerade icke vinstdrivande organisationerna är att framhäva sin expertis på det område organisationen verkar. Uppsatsen öppnar upp för ett nytt forskningsområde med fokus på hur den icke vinstdrivande organisationen etablerar förtroende på webben. För vidare forskning kan det vara intressantatt öka antalet analyserade organisationer för att öka möljligheten att fastslå samband mellan hur stor grad av förtroende allmänheten upplever sig ha för en organisation och vilken typ av förtroendeskapande kommunikationen organisation använder sig av..

ABSTRACTTitel: Skoldaghem - organisationsmodell på resaFörfattare: Anette Karlsson och Maria SvenssonHandledare: Denis FrankSammanfattning: Studien syftar till att se till hur en organisationsmodells etableringsprocess går till och hur idéer sprids bland organisationer inom samma fält samt belyser också studien vilket utrymme enskilda aktörer har när det gäller de idéer som finns på fältet. Som exempel på detta använder vi oss av skoldaghemmen i Sverige. Problemställningarna är följande ?hur etableras en organisationsmodell bland organisationer på ett fält? och ?på vilket sätt tenderar organisationer att praktiskt inrätta en organisationsmodell som sprids på ett fält?. För att lösa våra problemställningar valde vi att göra fallstudier på två skoldaghem i olika kommuner i Sverige samt presentera hur Sveriges första skoldaghem var utformat.

Det finns flertalet definitioner av organiserad brottslighet och detta leder till en begreppsförvirring. Därmed kommer i denna uppsats begreppet organiserad brottslighet problematiseras. Syftet med uppsatsen är att, genom att applicera EU:s definition av organiserad brottslighet på fiktiva fallexempel i tre filmer, undersöka om definitionen ger tydliga riktlinjer för identifikation av kriminella organisationer eller om den bidrar till den rådande begreppsförvirringen. Detta gör vi med följande frågeställning: Vilka (typer av)organisationer kan definieras som organiserad brottslighet enligt EU:s definition? Eftersombegreppet organiserad brottslighet antyder organisering valde vi att fördjupa oss i Göran Ahrnes organisationssociologiska synsätt.

Syfte: Att undersöka om unga vuxna kan se tendenser av politisk orientering i både  ledaren och allmänna nyheter hos två stora svenska dagstidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Metod: Denna studie har till största del tillämpat kvalitativ metod, med empirisk insamlingen genom fokusgrupper .Resultat:Majoriteten av studiens informanter kunde se politisk tendens när artiklarna kom från en röd tidning, i studiens fall Aftonbladet men inte från en blå tidning, i studiens fall Svenska Dagbladet, där majoriteten tyckte att texterna var ?neutrala?. Endast 10 av 20 informanter visste vilken bakomliggande politisk ideologi svenska dagstidningar har. Ett mycket lågt resultat eftersom undersökningen behandlade några av Sveriges största tidningar..

Inför årets riksdagsval så förekommer det en debatt där Sveriges två största politiska partier anklagas för att ha övergivit sina ideologiska värdegrund. Den rådande perceptionen är att detta har ledat till att de två partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, befinner sig närmare varandra än tidigare. Undersökningens syfte är att klargöra huruvida denna perceptions stämmer eller ej. Detta görs genom en idéanalys av de två partiernas idépolitik där partiprogram utgör material. Materialet ska klassificeras utefter olika idealtyper för att på så sätt kunna placera in partiernas idépolitiska position.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Syftet med denna studie är att analysera frivilligheten med Corporate Social Responsibility, CSR, en trend kring samhällsansvar som organisationer idag väljer att implementera. CSR är uppbyggt kring frivilliga riktlinjer, standarder och regler vilka kan antas och modifieras av organisationerna. Denna studie ämnar ifrågasätta frivilligheten kring dessa frivilliga riktlinjer, standarder och regler. Studien är en kvalitativ textanalysstudie där avsikten har varit att synliggöra mekanismer som påverkar organisationers frivillighet i CSR-arbetet. Uppsatsen bygger på en analys av tre offentliga organisationers hållbarhetsredovisningar.

Studiens syfte är att undersöka och analysera kompetensbehov inom olika kommunala human service-organisationer, där bland annat socialpedagoger är verksamma i Västerviks kommun. Min studie vill även undersöka inom vilka verksamheter högskoleutbildade socialpedagoger arbetar idag samt vilka kompetenser de har och vilka kompetenser lämpar sig för att arbeta inom human service-organisationer i Västerviks kommun. Denna studie strävar efter att vara ett stöd för att förbereda human service-organisationer i Västerviks kommun inför eventuella utmaningar vid framtida rekrytering av befintlig och ny kompetens. Samtidigt vill jag med min studie stärka kunskapen kring socialpedagoger.Studien består av både en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Det empiriska materialet har insamlats via en enkätundersökning och en gruppintervju med personer som har medarbetar- och verksamhetsansvar inom olika human service-organisationer i Västerviks kommun.Resultatet av min studie påvisar att det finns ett kompetensbehov inom human service-organisationer i Västerviks kommun som främst präglas av intellektuella och sociala kompetenser.

Syftet med studien var att utifrån Lundqvists tre förutsättningar för en lyckad implementering undersöka om det uppkommit några implementeringsproblem inom socialtjänsten på grund av att kommunledningen regerar med en oppositionsbudget. För att besvara syftet ställde jag därför upp en frågeställning som utgår från Lundqvists tre villkor. Frågeställningen löd:- Har det uppkommit några problem inom socialtjänsten med att förstå de politiska besluten, kunna implementera de politiska besluten, eller vilja implementera de politiska besluten, på grund av budgetsituationen?Denna frågeställning, och därmed även mitt syfte, har jag önskat besvara genom att jämföra den uppkomna budgetsituationen med hur implementeringsarbetet såg ut vid normalfallet, det vill säga där kommunledningen regerar med sin egen budget. Detta har jag gjort genom att föra samtalsintervjuer med, för studien centrala, aktörer inom politiken och förvaltningen.Jag konstaterar utifrån dessa intervjuer att jag genom min studiehar fått vissa belägg för att budgetsituationen har bidragit till en del implementeringsproblem för socialtjänsten som inte har funnits före oppositionens budget började gälla.

Bakgrund:I den svenska skolan har det under en längre tid funnits olika pedagogiska, beslutsbaserade rollspel i undervisningen. Nu har skolan digitaliserats, vilket har öppnat upp för datorspel i undervisningen, främst inom matematik och språkliga ämnen. Samhällskunskapen är ett mer komplext ämne att reproducera och därför har inte dataspel i undervisningen använts i lika stor utsträckning. I och med den tekniska utvecklingen, kan spel återskapa mer komplexa företeelser och har därför möjligheten att inkluderas i fler skolämnen än tidigare. Spelindustrin är idag i en position, grafiskt och tekniskt, där det går att simulera hela länder, historiska händelser och hela ekonomier med varierande komplexitet.

Enligt teorin för den så kallade miljökuznetskurvan är samband mellan inkomst per person och mängden föroreningar till en början positiv. Efter att inkomsten per person nått en viss nivå minskar istället föroreningsnivån med ökad inkomst per person. En tänkbar orsak är att individerna efterfrågar en bättre miljö när inkomsten ökar. Enligt politiska modeller, till exempel medianväljarmodellen, är det inte medelinkomsten som är relevant för politiska beslut utan snarare medianinkomsten. Denna studie testar en medianväljarmodell på svaveldioxidmängden i luften genom att ta hänsyn till inkomstfördelningen som mäts med ginikoefficienten.

Bakgrund:Hälsotrenden i samhället har idag nått organisationer som arbetar medhälsofrämjande aktiviteter för att förbättra medarbetarnas hälsotillstånd.Friskvårdsbidraget har länge funnits och varit en frivillig förmån för organisationer atterbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hälsoarbete. Då organisationer inser attbidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hälsofrämjande harorganisationer börjat införa obligatorisk friskvård. Genom att organisationer inför dettakan friskvårdsarbetet kritiseras då ledningen på organisationer använder sig avelementet tvång och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt kränker personalenspersonliga integritet.Syfte:Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen på KalmarVatten upplevde obligatorisk friskvård. Vi ville även få förståelse för om denobligatoriska friskvården blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarnaupplevde införandet i förhållande till den privata integriteten och rådande hälsotrend isamhället.Metod:Studien har gjorts på organisationen Kalmar Vatten som infört obligatoriskfriskvård för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi meden induktiv ansats där datainsamling från respondenter på Kalmar Vatten är grunden förvår analys och slutsats.Slutsats:Organisationen har skapat en företagskultur som är inriktad mothälsofrämjande arbete genom att utnyttja sin maktposition.

Uppsatsen undersöker förekomsten av politiska budgetcykler i Sverige under perioden 1973 till 2002. En politisk budgetcykel sägs uppkomma om regeringen, med hjälp av till buds stående finanspolitiska instrument, systematiskt försöker expandera ekonomin under valår, i syfte att maximera andelen röster vid riksdagsvalen. I den modell som utgör undersökningens teoretiska ram, ursprungligen utarbetad av Kenneth Rogoff, betraktas valårens expansiva ekonomiska politik som en signal till väljarkåren att regeringen är kompetent nog att fortsätta regera. Den empiriska undersökningen genomförs i två steg. Först skattas en popularitetsfunktion, som granskar hur regeringens popularitet påverkas av ekonomiska faktorer.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer kan arbeta med flexibla arbetsformer. Vi vill belysa vilka konsekvenser som kan uppstå med flexibla arbetsformer och hur de påverkar organisationer. Vi önskar även att fylla gapet vi uppmärksammat i forskningen kring flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en induktiv ansats som behandlar fenomenet flexibla arbetsformer ur ett organisatoriskt perspektiv. Datainsamlingen för studien har skett genom sju kvalitativa intervjuer på Kalmar kommun. Slutsats: Slutsatsen av studien har visat att organisationer arbetar med flexibla arbetsformer utifrån olika förutsättningar delvis i form av; tekniska förutsättningar, ständig förändring av arbetsmarknaden, konkurrens samt de anställdas förutsättningar.