Följande studie handlar om Super PAC?s och hur de ska förstås, utifrån teorierna pluralismen och elitismen. Studien ämnade finna svaret på denna fråga genom att studera amerikanska tidningsartiklar. Att det var amerikansk media som fick bidra med det empiriska materialet kom sig av att det är i USA som Super PAC?s verkar.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur politiker använder sig av media för att legitimera sina förslag och ståndpunkter för medborgarna. Genom användning av diskursanalys som teori och metod beskrivs de diskurser som uppkommer i citat där politiker är refererade eller citerade. För att kunna uppnå syftet har införandet av den nya signalspaningslagen (FRA-lagen) under juni månad 2008 legat till grund för uppsatsens analysarbete. Granskningen har skett utifrån artiklar från fyra stora och medelstora svenska tidningar för att kunna analysera användningen av media och dess roll i det politiska systemets legitimitetsprocess.Vid analysen framträder sju kategorier och diskurser för hur politiker argumenterar för ett införande av en ny signalspaningslag. Kategorierna sträcker sig över tidningsgränserna och har i uppsatsen benämnts som ?överhängande fara?, ?ni har fel?, ?en stärkt integritet?, ?dags för beslut?, ?anpassning?, ?vi lyssnar? och ?det är färdigt nu?.Uppsatsen uppvisar en relativt komplex bild över medias roll i beslutsordningen och hur legitimeringen där igenom formas.

Vilja är avgörande för politiska beslut om väpnad insats och i Libyen efterfrågades på kort tid stridsflyg i en konflikt som fick ett starkt folkrättsligt mandat. Viljan till insats med stridsflyg, vilket inte använts internationellt sedan 1963, ställdes mot Sveriges tradition av att ställa upp när FN kallar.I uppsatsen analyseras viljan till insats i beslutsprocessen som föregick insatsen, stridsflygets förmåga och interaktionen däremellan.Uppsatsen har en kvalitativ ansats med förklarande ambition där intervjuer utgör en stor del av empirin. Den nationella beslutsprocessen har använts som teoretisk struktur för analysen.Sammanfattning:Resultatet visar att stridsflygets förmåga vid tillfället för beslutsprocessen var särskilt hög. Försvarsmakten uppvisade en stark vilja till insats genom hela beslutprocessen. Den politiska viljan var inledningsvis svag för en insats men växte sig stark inom delar av stridsflygets förmågebredd.Förmågan möjliggjorde tidiga och klara besked från Försvarsmakten vilka var avgörande för den politiska viljan.

Den här rapporten som genomförts vill belysa hur samhällskunskapslärare ser på sin egen neutralitet när det gäller undervisning i politik. Den politiska arenan håller på att förändras i inte bara Sverige utan i stora delar av Europa. I många länder har högerpopulistiska partier tagit plats i demokratiska styren och likaså i Sveriges riksdag.För många är det svårt att förstå hur och varför de får ett sådant stort stöd och det jag delvis vill uppnå med den här rapporten är att visa på hur komplicerat det kan vara att undervisa på ett neutralt sätt om politik när det uppkommer aktörer på den politiska arenan som uppenbarligen inte står för de demokratiska värden som skolan vilar på.För att visa hur komplicerat det är har jag intervjuat aktiva samhällskunskapslärare som ger sin syn på neutralitet, svarar allmänt om politik i undervisningen och därefter har de fått ett par djupare frågor om de tror att det är möjligt att ha en politisk tillhörighet och samtidigt kunna arbeta som lärare.Resultatet är svårdefinierat men kortfattat kan man säga att lärare anser att neutralitet i undervisningen är att förmedla de demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheter som skolan vilar på. 3 av 4 lärare anser också att man ska kunna bli fråntagen sin tjänst om man överför sina politiska åsikter på eleverna om de avviker från de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna samt bryter mot lagar och regler..

Denna studie grundas på huruvida media har blivit mer dömande än granskande i sina rapporteringar om högt uppsatta politiker över en tidsperiod på 20 år. Det som har granskats är tidningars rapportering då en högt uppsatt politiker bestridit över lagen. För att få en grundlig vetenskap om hur media fungerar i vårt samhälle är uppsatsen uppbyggd på kapitel som naturligt leder fram läsare till analysen. Till analysen har artiklar använts från två Svenska rikstäckande tidningar såsom Expressen och Dagens Nyheter. De politiska händelser som analyseras är Ebbe Carlsson- affären från slutet av 80- talet, Mona Sahlin från 90- talet och slutligen Laila Freivalds från 2000- talet.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Uppsatsen behandlade frågan om varför nya lokala politiska partier uppstått i norrländska kommuner. Den teoretiska utgångspunkten var ett rationellt aktörshandlande och ett metodologiskt individualistiskt synsätt. Den politiske entreprenören bakom partiet stod i fokus, vilka drivkrafter denne haft, motivet bakom partibildningen samt vilken påverkansmöjlighet det lokala partiet har haft i den kommunala politiken. Representanter för fjorton lokala partier i Norrland intervjuades. Vidare undersöktes omgivningsfaktorer såsom arbetslöshet, valdeltagande och diffusionseffekter.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur sociala konstruktioner av kön kan påverka socialtjänst- och behandlingsinstansers bemötande av drogbrukande fäder samt fädernas motivation till att lämna drogbruket och upprätthålla drogfriheten. Detta syfte avgränsades till frågeställningarna: Hur kan bemötandet från socialtjänst och behandling påverka respondenternas upplevelser av det egna faderskapet? Kan faderskapet vara en motivationsfaktor för respondenterna att bryta med drogbruket samt att upprätthålla drogfriheten? Hur har detta i sådana fall kommit till uttryck i deras liv? Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra respondenter. Resultaten pekade på att faderskapet kunde vara en motivationsfaktor till att avbryta drogbruket och barnen beskrevs som en betydelsefull motivationsfaktor till att upprätthålla drogfriheten. Fäderna beskrev att de vill vara engagerade i sina barns liv, upplevda krav från samhället och ett osynliggörande av faderskapet i kontakt med socialtjänst- och behandlingsinstanser bidrog dock till att de kände sig hindrade i detta.

Arbetet syftar till att förstå en fundamental offentlig reformprocess, och fokus ligger på den politiska beslutsprocessen bakom förändringen av sjukvården i Region Skåne. Vi gör en kvalitativ fallstudie av projektet Skånsk Livskraft, och genomför intervjuer med potentiellt inflytelserika politiker och tjänstemän. Den teoretiska tolkningsramen utgörs framförallt av Institutionell teori samt Garbage Can.Tidsperspektivet visar hur tidigare misslyckade reformer möjliggjort tillblivelsen av Skånsk Livskraft. Vidare har arbetssättet, med stark yrkesmässig förankring, gett tjänstemännen en inflytelserik roll. Enigheten över blockgränserna vid budgetförhandlingen 2001 var en förutsättning för att projektet skulle kunna konkretiseras.

Utanförskapet makt är en undersökning av hur begreppet utanförskap används inom statens offentliga utredningar, och skrivelser från regeringen, och vilka politiska möjligheter som skapas i och med hur begreppet används. Analysen visade att begreppen utanförskap i texterna används på många, sinsemellan skiftande sätt. Begreppsanvändningen karaktäriserades ofta av en vaghet, och att svårmätbara värden som ?egenmakt?, ?initiativförmåga? och ?självständighet? användes i talet om utanförskap. En polemik mellan aktivitet och passivitet kunde identifieras i talet om utanförskap, som i sin tur kunde kopplas till vad som i uppsatsen identifierades som en offer-subjektdikotomi.

SammanfattningUppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik. Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen.76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik".Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda..

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i två svenskar dagstidningars framställning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har använts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hållning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hållning kunde urskiljas i att de lät många parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering på det moderata partiets företrädare. De tycktes också ha lagt olika mycket allvar och dramatik i händelserna i Libyen 2011..

Syftet med undersökningen är att se hur Sverigedemokraterna behandlas av tre svenska lokaltidningar under valrörelsen, under tre val. Det är journalistens uppgift att granska och skriva om de politiska partierna, oavsett vad journalisten har för uppfattning om de olika partierna. Utgår man från journalistiska ideal om en balanserad och opartisk valbevakning bör Sverigedemokraterna få plats i medierna, eftersom det är viktigt för väljarnas åsiktsbildning att få information om partiernas politiska sakfrågor.En kvantitativ innehållsanalys ska ge svar på om det har skrivits om Sverigedemokraterna, vad det är som har skrivits och om det föreligger någon skillnad mellan de tre tidningarna och valen. Teorier jag anknyter till är gestaltningsteorin och tidigare forskning av främst Asp och Strömbäck. Materialet består av Sydsvenska Dagbladet, Skånska Dagbladet och Västerbottens-Kuriren från 1 september till och med valdagen under valen 2002, 2006 och 2010.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Titel Lika möjligheter? Hur praxis, sociala konstruktioner och personalens förhållningssätt till den rådande könsordningen påverkar jämställdhetsarbetet, sett ur ett ledningsperspektiv. Författare Renate Wickström Britta Lundberg Elisa Swanson Handledare Dan Kärreman Problemområde Jämställdhetsdiskussioner har sedan länge präglats av att chefer har varit och fortfarande är i majoritet män. Detta har lett till att kvinnor ofta anses bristfälliga i sitt ledarskap. Idag har man börjat fokusera på att studera organisationsstrukturer som en orsak till ojämställdheten.

 This essay is about a little community in Sweden where the identity as a citizen of Vadstena expresses itself in different ways, whether the individual has immigrated or has been living there for generations. It is also about those processes and structures creating an experienced alienation and an equally strong expressive perspective from within. How does the social construct appear to those who want to be integrated, and for those who are supposed to integrate the immigrants?.