Sökresultat:
1817 Uppsatser om Politiska försvarstal - Sida 20 av 122
EU-fientliga direktörer och rabiata feminister?: En analys av Aftonbladets och Expressens rapportering om Junilistan och Feministiskt initiativ
AbstractSyftet med vÄr uppsats var att undersöka mediebilden av de tvÄ nystartade partierna Feministiskt initiativ och Junilistan. Vi ville undersöka hur kvÀllstidningarna vinklar politiska hÀndelser och om nÄgon skillnad kan skönjas i rapporteringen partierna emellan. Materialet till vÄr undersökning hÀmtades frÄn Aftonbladet och Expressen under perioden 2004-01-01 till 2005-10-15. Den teoretiska tyngden i uppsatsen utgjordes av teorier om feminism och medielogiken. VÄr problemformulering och det vi letade efter i artiklarna var:· Hur vinklas artiklarna utifrÄn deras manifesta tema, sammanhang och utsago?· Har artiklarna en positiv eller negativ attityd till partierna?· Hur kommer medielogiken till uttryck i artiklarna?· I vilken utstrÀckning kommer partierna till tals?· Hur kan eventuella skillnader i medierapporteringen förklaras?UtifrÄn dessa genomförde vi sedan en kvalitativ studie av hur mediebilden av de bÄda partierna utvecklats.
Gröna partier och ideologisk utveckling: en studie av gröna partiers erfarenheter av parlamentariskt deltagande
Gröna partier har sedan sitt intĂ„g pĂ„ den parlamentariska arenan i början av 1980-talet pĂ„ flera hĂ„ll skapat sig stora politiska framgĂ„ngar och har i en del lĂ€nder i Europa Ă€ven tagit plats i regeringsbildningar (MĂŒller- Rommel, 2002:1). Flera studier av det parlamentariska deltagandets effekter pĂ„ gröna partier har gjorts. Dessa har visat att de gröna pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll har fĂ„tt förĂ€ndra sin partipolitiska organisation för att bĂ€ttre kunna verka i den institutionella miljö av vilken de har blivit en del (Burchell, 2001:130). EmellanĂ„t har de gröna ocksĂ„ fĂ„tt ge med sig i nĂ„gra av sina viktigaste kĂ€rnfrĂ„gor, exempelvis rörande avskaffande av kĂ€rnkraften och inblandningen i militĂ€ra konflikter (RĂŒdig, 2002:27-28). Uppsatsen syftar till att undersöka det politiska deltagandets effekter pĂ„ den ideologiska plattformen hos gröna partier.
Kvinna, Liv, Frihet: En antropologisk studie om betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor
Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och
reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna
studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor
genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att
kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i
deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.
Boendeformer och segregation : En undersökning om relationen mellan politiska ambitioner, planering och forskning
BoendesegregationsfrÄgan har under de senaste Ären fÄtt en allt större uppmÀrksamhet. Den negativa samhÀllsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invÄnare och minoritetsgrupper i vissa bostadsomrÄden vÀckte Àven intresset för grannskapseffekter. NÀr effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att ÄtgÀrda problemen. Det har under Ärens gÄng dÀrför riktats satsningar mot de utsatta omrÄdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fÄtt motstÄ mycket kritik. Idag rÄder det en allmÀn samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan ÄtgÀrdas om de socialt utsatta omrÄdena blir mer socialt blandade.
Londonpolisen och kravaller frÄn 1985-2011 : En studie i glömskans dynamik
Genom historien har mÀnniskor runt om i vÀrlden stÄtt upp mot ett beteende de har ansett vara orÀttvist. Det har förkroppsligats i strejker, kravaller och rentutav revolutioner och statskupper. Lika lÀnge har ordningsmakt, men Àven politiker, behövt hantera dessa typer av samhÀllsuppror. Syftet med denna studie Àr att, utifrÄn ett policyorienterat perspektiv, undersöka vilka lÀrdomar Londonpolisen drog av kriser under tidsperioden 1985-2011. Vidare ska det undersökas vad som hÀnde med dessa lÀrdomar nÀr den brittiska inrikespolitiska agendan förÀndrades.  Det intressanta ligger i att undersöka vilka lÀrdomar som kan dras och huruvida sÄdana lÀrdomar kan bestÄ utan underhÄll frÄn den politiska sidan och nÀr frÄgorna pÄ agendan förÀndras.
Internet i Kina : digital konvergens mot den femte moderniseringen
Denna uppsats beskriver Internet i Kina i allmÀnhet, frÄn dess politiska bakgrundsmotiv och inledande grunder till dess nuvarande tillstÄnd av dynamisk ekonomisk infrastruktur och medel för folkligt politiskt inflytande. Tonvikten lÀggs vid för Kina unika aspekter, sÄsom partiinflytande över informationsutbytet, folkliga attityder till fildelning i ett samhÀlle som bara nyligen erkÀnt privat Àgande samt effekter av kulturkrockar pÄ nÀtet mellan vÀstlig och kinesisk civilisation. Det argumenteras för att Kina i en framtid kommer att ha ett stort inflytande över cybermarknader och i beslutsfattande om Internets framtida utveckling, genom tekniska, ekonomiska och politiska medel. Slutligen resoneras att Internet i Kina har förÀndrat och kommer att förÀndra folkets mentalitet, sÄ att det anammar vÀsterlÀndska tankemönster i liknande utstrÀckning som i angrÀnsande lÀnder, vilket banar vÀg för politisk pluralism..
HÄllbar utveckling och ekologisk modernisering i partipolitiken : En jÀmförande studie av Socialdemokraternas och Moderaternas miljöpolicys
HÄllbar utveckling som begrepp anvÀnds frekvent i dagens samhÀlle och Àr ocksÄ det övergripande mÄlet för svensk nationell strategi. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka i vilken utstrÀckning hÄllbar utveckling och/eller ekologisk modernisering beskriver miljöpolicyn hos de tvÄ största politiska partierna i Sverige. Dessa tvÄ partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, tillhör varsitt partipolitiskt block med olika ideologier.Resultaten i uppsatsen visar att det finns vÀsentliga skillnader mellan de bÄda partiernas miljöpolicys som Àr grundade i olika politiska ideologier. Socialdemokraterna har sina rötter i frÄgor som demokrati, social rÀttvisa och vÀlfÀrdsfrÄgor, och deras miljöpolicy överensstÀmmer till stor del med hÄllbar utveckling. Moderaterna utgÄr frÄn liberalkonservativa idéer med utgÄngspunkt i individualism och marknadsbaserade ekonomier och deras miljöpolicy harmoniserar överlag med ekologisk modernisering.
NATO: en förÀndrad allians i en förÀndrad vÀrld
Sovjetunionens upplösning 1991 gjorde att sjÀlva grunden för NATO:s existens att vara en försvarspakt inriktad pÄ ett invasionsförsvar försvann. NATO var dÀrför tvungen att hitta nya uppgifter eller upplösas. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om alliansen har förÀndrats och teorin jag har tagit till hjÀlp Àr neorealismen och strukturrealismen. Neorealismen menar att makt, frÀmst militÀr och politisk, och maktbalans Àr viktigast och att NATO Àr en typisk allians i en bipolÀr vÀrld dÀr alliansens huvudsakliga styrka ligger hos dess ledande stat, supermakten USA. Strukturrealismen menar istÀllet att kapacitet och interaktion hos ett system kan vara lika viktigt som makt och tar Àven upp andra faktorer Àn bara militÀra och politiska som ekonomiska, kulturella och sociala.
AuktoritÀra arv En komparativ studie av ideologiers inverkan pÄ attityder i de forna diktaturerna Portugal och Polen
I denna uppsats söker vi genom att jÀmföra en före detta kommunistisk auktoritÀr stat, exemplet Polen, med en före detta fascistisk auktoritÀr stat, exemplet Portugal, finna svar pÄ om en socialistisk ideologi gynnas mer i ett före detta fascistiskt system samt, som en bifrÄga, om dessa stater genom sin historiskt starka koppling till respektive ideologi pÄverkats i sin omvandling till moderna demokratier.Vi uppnÄr genom att komparativt studera lÀnderna med inriktning pÄ diktaturens art och medel, de religiösa kopplingarna, övergÄngsstyret, systemförÀndringar efter revolutionerna och framför allt dagens partier och deras utveckling vÄra resultat.Genom arbetets gÄng kom vi fram till slutsatsen att nÄgon skillnad mellan attityderna till en sccialistisk ideologi inte kunde kopplas till den auktoritÀra regimen, utan snarare Àr resultat av internationell pÄverkan och politiska strömningar bland befolkningen. En viss pÄverkan av regimtypen pÄ demokratiseringsprocessen kan skönjas, men inte tillrÀckligt för att fÄ entydiga resultat i denna uppsats..
Om folk levde och tÀnkte fritt och agerade frÄn sitt hjÀrta sÄ Àr risken att allt skulle gÄ Ät helvete : En studie om PR-byrÄn Studio Total som orsakat ett totalt samhÀllskaos
Studien analyserar den svenska PR-byrÄn Studio Total, som anvÀnder sig av gerillamarknadsföringsmetoder för att synas i den svenska mediala debatten. Företaget har fÄtt stort genomslag genom att delvis utföra fiktiva reklamkampanjer som svenska folket och omvÀrlden har tagit del av. Konceptet av att marknadsföra produkter och vÀrderingar genom nyhetsjournalistiken har inneburit att allmÀnheten kÀnt sig vilseledda. Studio Total har Àven klivit in pÄ en politiska arena dÀr de kontroversiella kampanjerna har blivit kritiskt ifrÄgasatta och negativt mottagna. Studien försöker förklara om en PR-byrÄ kan verka inom en kommersiell och ideell marknad.En kvalitativ intervju har utförts med en av Studio Totals grundare och en kvantitativ enkÀtundersökning gjordes för att erhÄlla mediestudenters attityder till företaget.
SkrÀckvisioner och demokratiska kampanjideal. Proffessionalisering bland partierna i göteborg
Titel SkrÀckvisioner och demokratiska kampanjideal ? professionalisering bland partierna i GöteborgFörfattare Sofia Johansson och Daniel SwedinKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik och masskommunikation vidGöteborgs UniversitetTermin VÄrterminen 2008Handledare Bengt JohanssonSidantal 49 + bilagaSyfte Syftet Àr att undersöka i vilken utstrÀckning partierna i Göteborg vidvalet 2006 bedrev kommunala valkampanjer som kan karaktÀriseras som professionaliserade.Metod Kvalitativ metod. Informantintervjuer med partiföretrÀdare för de etablerade politiska partierna i Göteborg.Material 7 intervjuer med politiska företrÀdare:Gunnel Aho, moderaternaJöran Fagerlund, vÀnsterpartietFranziska Gustafsson, centerpartietMartin Hellström, kristdemokraternaStefan Landberg, folkpartietMax Reijer, miljöpartietClaes Wennberg, socialdemokraternaHuvudresultat Vi har funnit att partierna i Göteborg i viss mÄn kan anses somprofessionaliserade i sitt kampanjarbete. VÄrt resultat visar att samtliga partier anvÀnde sig av professionaliseringstekniker, dock i olika grad och utstrÀckning. Huvudsakligen var partierna i Göteborg sÀljorienterade i kampanjarbetet.
Attityder till arbetslösa -en studie av bakomliggande faktorer
Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Studien syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer det finns för attityder till arbetslösa och hur dessa har förĂ€ndrats under perioden 1986-2002. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att undersöka vilken inverkan politiska sympatier, erfarenhet/kontakt med arbetslöshet och reell arbetslöshet har pĂ„ attityderna till arbetslösa. Den huvudsakliga frĂ„gestĂ€llningen Ă€r vilka samband man kan se mellan dessa tre variabler och attityder till arbetslöshet.Metod och material: Studien bygger pĂ„ statistiska analyser av studierna Ă
sikter om den offentliga sektorn 1986 samt Ă
sikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992, 1997 och 2002. Logistisk regression har varit den statistiska metoden som anvÀnts för analysen.Huvudresultat: Resultaten visar att erfarenhet och kontakt med arbetslöshet till viss del har samband med attityder till arbetslösa. Den viktigaste faktorn bakom attityderna Àr dock politiska sympatier.
Demografiska förÀndringar och politiska lovord : - En studie om svenska Alliansens och spanska PSOE:s valmanifest utifrÄn Esping-Andersens vÀlfÀrdsstater.
Europa stÄr i dag inför stora demografiska förÀndringar med en allt Àldre befolkning och minskade födelsetal. Tidigare forskning visar att förÀndrade levnadsförhÄllanden samt ekonomisk tillvÀxt har varit en bidragande orsak till att befolkningsstrukturen har förÀndrats. Eftersom det frÀmst Àr politiker som fattar beslut angÄende ÄtgÀrder, fann vi det intressant att studera hur politikerna vÀljer att bemöta de demografiska förÀndringarna samt undersöka om det finns distinkta skillnader i politiken utifrÄn Esping-Andersens kategorisering av vÀlfÀrdsstater. Syftet med denna undersökning var att finna om politikerna i Sverige och Spanien bemöter de demografiska förÀndringarna pÄ olika sÀtt eftersom lÀnderna tillhör olika vÀlfÀrdsstater. Resultatet visade att nÄgra av de förslag som presenterades var utökad barnomsorg, bÀttre villkor för förÀldrar att kombinera arbete och familjeliv, ökad pension samt förbÀttrad ÀldrevÄrd.
MÀnniskan i lÄngtidsarbetslösheten. : En kvalitativ studie kring hur lÄngtidsarbetslösa upplever sin situation.
LÄngtidsarbetslöshet och arbetsmarknadspolitik Àr ett högst aktuellt Àmne för sÄvÀl politiska partier som för medborgare. Arbetslöshet kostar samhÀllet pengar och ju lÀngre individen blir kvar i arbetslösheten, desto mindre blir chanserna att ta sig tillbaka in pÄ arbetsmarknaden.?I denna studie anvÀnds en kvalitativ metod dÀr vi vÀnder blicken frÄn de politiska diskussionerna och istÀllet fokuserar pÄ de lÄngtidsarbetslösas egna erfarenheter. I studien intervjuas Ätta lÄngtidsarbetslösa individer frÄn tvÄ olika kommuner i olika delar av Sverige. Vi undersöker deras karriÀrresor, syn pÄ sitt eget ansvar, hjÀlpen de fÄtt och kÀnslan inför framtiden.
Pro- och antinazism inom samma inriktning? - TvÄ gammalkyrkliga gruppers stÀllningstagande gentemot nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-1945
I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk sÄg pÄ nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika hÀndelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrÄn underlaget till studien hÀmtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och dÀrefter förflyttas fokus till vad de tvÄ grupperna förmedlade för stÄndpunkter. Studien visar pÄ en komplicerad bild dÀr Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen pÄ det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. DÀremot hade man inte samma instÀllning dÄ det gÀllde den norska kyrkostriden.