Bakgrund och syfte: Sociala plattformar utmanar de traditionella medierna och Twitter har på senare tid öppnat upp en ny arena för den politiska kommunikationen. Plattformen används som ett verktyg av politiska aktörer och personer som vill skapa debatt och opinion, men även stärka sitt personliga varumärke. Carl Bildt är som första svenska utrikesminister på Twitter ett unikt fall. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur han använder sig av den sociala medie-plattformen Twitter. Vi intresserar oss för hur han kommunicerar sitt officiella arbete och sina personliga betraktelser till övriga användare.

Titel: Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal ? en kvalitativ studie om den planerade användningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess påverkan på den politiska kommunikationen i stortFörfattare: Anna HallbergÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapDatum: 2010-06-01Syfte: Att undersöka hur svenska partier planerar att använda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nå med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser på sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier påverkar den politiska kommunikationen.Metod: Den kvalitativa metod som används är personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter från sju svenska partier, varav sex är representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att få riksdagsmandat.Teori: Det teorier som studien vilar på är teorin om nätverkssamhället enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfären, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Åström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation.Resultat: Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmärkt verktyg för politisk kommunikation då det möjliggör diskussion med användarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig själva. När partierna använder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla målgrupper i samhället, dock inte samtidigt.

De radikala högerpopulistiska partierna Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti har båda etablerat sig i Sveriges respektive Danmarks partisystem. Då studier av populism och populistiska aktörer i relation till journalistik ur ett medievetenskapligt perspektiv är få, är denna studies syfte att studera och diskutera relationen mellan journalistik och radikala högerpopulistiska aktörer. Detta för att möjliggöra en diskussion kring vilken roll denna relation spelar för mediers journalistiska innehåll och framställning av politiska aktörer. Uppsatsens utgångspunkt tar sitt uttryck från tidigare forskning av radikala högerpopulistiska aktörer och deras framväxt tillsammans med teoretiska ansatser om mediers politiska rapportering. Genom en kvantitativ innehållsanalys av ledande svenska och danska dags- och kvällstidningar kommer slutsatser kring beroenderelationen mellan medier och radikala högerpopulistiska aktörer dras och problematiseras.  .

AbstractMediernas granskning av de politiska makthavarna är utan tvekan en förutsättning för en fungerande demokrati. Granskningen riskerar emellertid att övergå i mediedrev där allt är offentligt och ingenting anses tillhöra privatlivets helgd. Detta riskerar i sin tur att leda till att den granskade personen avgår från sin post och man talar därför om mediernas avskedandemakt som ett demokratiskt problem.Med hjälp av ett eget utarbetat analysschema har vi utfört en kvantitativ innehållsanalys av rapporteringen i tre svenska tidningar kring fyra politiska affärer. Undersökningen är komparativ och bygger på Mills olika utfalls-design. Studien syftar till att utreda huruvida förekomsten av ?privat smutskastning? alternativt avgångskrav kan förklara att vissa mediedrev leder till avgång.Med facit i hand har vi kunnat konstatera att våra hypoteser fått visst stöd men att inga generella slutsatser kan dras från denna undersökning.

Detta arbete behandlar Rysslands demokratiseringsprocess, och syftar till att studera vilka inslag av demokrati som förekommer i dagens ryska samhälle samt utröna vilka komplikationer Tjetjenienkriget fått för dess utveckling. Demokratibegreppet har vi delat in i tre avgränsningar, det politiska samhället, det civila samhället och det rättsstatliga samhället, vilka analyseras var för sig. I det politiska samhället behandlar vi frågor om Ryssland relationer med omvärlden samt konsekvenser av politisk ojämlikhet. Det civila samhället tar upp den ryska medieapparaten samt människornas rätt att organisera sig i sociala ickestatliga organisationer. Rättsstaten behandlar vikten av att ha ett stabilt regelverk samt betydelsen av dess efterlevnad.Resultaten tyder på att Tjetjenienkriget haft stor inverkan på demokratiseringen då det inneburit en degradering av den ryska rättstaten genom alla övergrepp mot civila som begåtts i samband med konflikten och lett till allmänt ökad brutalisering i det ryska samhället.

Ämnet för den här uppstatsen är att undersöka vilka föreställningar det finns om tillgänglighet och hur samhälleliga strukturer påverkar arbetet med att öka tillgängligheten i samhället och vilka konsekvenser det har för berörda. Följande frågor har ställts för att kunna utreda detta. o Vilken roll har de statliga intentionerna i arbetet för att öka tillgängligheten i samhället och vilken roll har andra aktörer i samhället för hur dessa implementeras? o Vilka faktorer påverkar den fysiska planeringens förmåga att hantera tillgänglighet i den fysiska miljön? Uppsatsen utgår från de tre teoretiska perspektiven normalitet, makt och demokrati i relation till fysisk planering och tillgänglighet. Den egna undersökningen baserar sig på empiriskt material i form av kvalitativ textanalys och kvalitativa intervjuer.

Uppsatsen har behandlat politiska karriärer i Luleå kommun och på vilken basis rekryteringen till de centrala politiska posterna sker. Den teoretiska utgångspunkten för arbetet har varit Pierre Bourdieus teori om habitus, fält och kapital. Den går ut på att inom ett fält, som är ett socialt sammanhang där individer konkurrerar om någonting gemensamt, brukas olika sorters kapital för att avancera inom fältet. Ett kapital är vad som helst som tillskrivs ett värde av de ingående aktörerna i fältet. Habitus är de erfarenheter som individen har med sig i bagaget och det är detta som styr hur man kan nyttja de olika kapitalen.

Den svenska rennäringens primära inkomstkälla är försäljning av renkött. Syftet med denna uppsats är att undersöka ett antal faktorers inverkan på utbudet av renkött. Metoden ordinary least square har använts för att göra en ekonometrisk studie baserad på statistik för åren 1980-2003. De faktorer som testats är total ersättning, vilken inkluderar avräkningspris samt kvantitetsbaserad subvention, och renstammens storlek. Resultaten i vår undersökning visar att total ersättning inte är signifikant på någon testad nivå, däremot fann vi att renstammens storlek hade positiv korrelation med utbudet på renkött.

Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste åren. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sägs bland annat bero på den decentraliserade lokala fackliga verksamheten på arbetsplatsnivå. Syftet med denna studie är att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet från studien visar att de främsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit är en förändrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn på facket samt Politiska beslut.

Under våren 1995 fattade Norrköpings och Linköpings kommuner beslut om att etablera ett regionkontor i Bryssel. Enligt beslutet skulle kontoret vara verksamhet i tre år, efter det andra verksamhetsåret skulle kontoret utvärderas. Detta innebär att kontoret var en treårig försöksverksamhet och först efter utvärderingen var gjord skulle huvudmännen fatta besluta om kontoret skulle övergå till att bli enpermanent verksamhet. Under våren 1998 gjorde undertecknad en utvärdering av East Sweden Brysselkontoret på uppdrag av huvudmännen. Den kvalitativa intervjuundersökning som gjordes i samband med utvärderingen har varit ett viktigt empiriskt bidrag för denna uppsats.I uppsatsen studeras bland annat hur klara målsättningarna var med kommunernas etableringar av EU-kontor och hur hög medvetenhet som fanns.

Studien har granskat vilka faktorer som påverkar svenska kommunala fastighetsbolags beslut att använda ränteswappar. Tidigare forskning inom området är utförd på utländska marknader och har visat evidens för att storlek, skuldsättningsgrad, finansiell stress, komparativa fördelar, tillväxtmöjligheter samt skatt är några betydande faktorer för beslutet. Denna studie kompletterar tidigare forskning med två ytterligare faktorer, finansiell kunnighet inom bolagsledningen samt sektorspecifika faktorer där exempelvis det politiska styret i kommunen ingår som variabel.För att besvara detta kunskapshål tillämpades en kvantitativ metod där en enkätundersökning genomfördes för att samla in data och kartlägga användandet av ränteswappar bland kommunala fastighetsbolag. Statistiska modeller utformades för att utvärdera om det finns samband mellan de kartlagda bolagens karakteristiska och deras användning av ränteswappar.Resultatet i studien visar evidens på att storlek, skuldsättningsgrad, tillväxtmöjligheter samt bolagsledningens kunskap och inställning har en signifikant påverkan i beslutet att använda instrumentet. Gällande i vilken utsträckning bolagen använder ränteswappar visar resultaten att finansiell kunnighet och sektorspecifika faktorerna har en signifikant påverkan, likväl som bolagens lönsamhetskrav.

Den bild som allmänheten får av en katastrof bygger ofta på den bild som medier ger. I katastrofsituationer finns en paradox för journalister. Det handlar om att man samtidigt som man ska varna om fara så måste man även försöka att bevara samhällslugnet för att inte panik ska utbryta. Denna uppsats handlar om hur tidningarna i Dalarna, Falu Kuriren och Dala Demokraten, hanterade denna paradox vid kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Var den varnande rapporteringen lugnande eller oroande? Om det fanns tendens till mer oro i någon av tidningarna, skulle det då kunna bero på tidningarnas politiska färg? Syftet med undersökningen är att se hur lokalpressen hanterade oförutsägbara och katastrofala händelser. De slutsatser jag dragit utifrån undersökningen är att båda tidningarna hanterade nyheten om olyckan på ett bra sätt även fast oroande rapportering förekommer.

Undersökningens syftet är att ta reda på vad som motiverar elever i dagens samhälle. Vi har anlagt ett samhällsperspektiv på undersökningen för att se om det finns faktorer i samhället som påverkar elevers motivation. Våra teoretiska utgångspunkter är tagna i samhällsvetenskapsteorier såsom postmoderna och sociokulturella. Vi har även använt oss av två teorier som behandlar motivationsperspektivet och dessa är Maslows behovstrappa samt den kognitiva motivationsteorin. Vi genomförde undersökningen med hjälp av kvalitativa intervjuer.

Denna vetenskapliga studie ?mnar att utforska och f?rst? de faktorer som p?verkar individens inst?llning till skatt i form av att unders?ka agerandet i hypotetiska skattescenarion d?r individen kan uppskatta sin sannolikhet att g?ra handlingar som undviker skatt. F?r att analysera sambanden mellan bland annat politiska ideologier, syn p? omf?rdelning och individuella skillnader i relation till skatteattityder har faktor- och regressionsanalyser genomf?rts. Datainsamlingen genomf?rdes genom en enk?tunders?kning med hj?lp av Qualtrics och till analysen bestod 78 deltagare.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur planerare i svenska städer kan arbeta för att minska invånarnas bilresande. I studien har Umeå kommuns arbete med hållbara resor analyserats genom att studera olika plandokument som tagits fram för att vägleda den samtida och framtida planeringen.Tidigare studier visar att det finns ett antal gemensamma nämnare för städer som visar på goda resultat för invånarnas val av hållbara resandet.  Planerarna har haft olika angreppssätt på prioriteringen av trafikstrukturen i dessa städer. Det gemensamma för städerna med goda resultat är att de har planerat långsiktigt, med ett hållbart resande i fokus.Av Umeå kommuns planeringsdokument framgår att visionen för tätorten har många delar gemensamt med dessa städer, varav målen för hur bilberoendet i staden ska byggas bort är det tydligaste. Efter att ha studerat Umeå tätorts nuvarande markanvändning, uppsatta planeringsmål och Politiska beslut framgår det dock att översiktliga planeringsdokument och faktiska resultat ligger relativt långt ifrån varandra.