Abstract Titel: Sociala medier - En länk mellan producent och konsument Författare: Tero Marjamäki, Henrik Svensson Handledare: Lars Palm Examinator: Lennart Andreasson Utbildningssäte: Högskolan i Halmstad Sektion: Hälsa och Samhälle Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap,61-90p Delkurs: C-uppsats, 15p År: 2007 Syfte: Studiens syfte är att undersöka, utforska och analysera sociala medier, dess innebörd och innehåll Metod: Som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett explorativt förhållningssätt, med abduktion som slutledningsprocess. Kvalitativ metod har tillämpats i studien i form av mailintervjuer Slutsatser: Tidigt i arbetet kunde vi uppdaga att det rådde meningsskiljaktigheter vad gällde definitionen och synen på sociala medier. Vissa forskare samt några utav våra respondenter ansåg att sociala medier var någonting fult, nästan förkastligt som inte hör hemma i marknadsföringsvärlden. Medan andra forskare samt ett antal utav våra respondenter ansåg att sociala medier var en länk mellan producent och konsument,2sociala medier var arenor för samtal. Några ansåg även att sociala medier var en helt naturlig uppkomst då vanlig reklam inte längre påverkar människor i samma utsträckning som tidigare.

Alltsedan Sverigedemokraternas entré inom den politiska makten har flertalet ansatser gjorts för att undersöka deras framgångar och söka kategorisera partiet. SD har framförallt gjort sig kända genom att förespråka en restriktiv invandringspolitik, vilket återspeglas i många av de frågor partiet berör. I denna uppsats studeras Sverigedemokraternas utveckling och förändring mellan åren 1999 och 2010, genom att partiprogram från angivna tidsperiod analyseras. Tillsammans med analyser av partiprogrammen granskas vallokalsundersökningar över svenska folkets åsikter i sakpolitiska frågor under samma tidsperiod, för att undersöka huruvida det finns ett samband mellan förändringen i partiets förespråkade politik och opinionens rörelser. Inom statsvetenskapen finns omfattande belägg för att opinion och policy påverkar varandra.

Studien utgår ifrån olika faktorer som kan påverka hälsan positivt eller negativt, dessa faktorer benämns som risk- respektive friskfaktorer. Faktorerna har tagits fram utifrån en genomförd litteraturstudie samt en första överblicksintervju. En fördjupning i en flyktingsamordnares syn på ett introduktionsprogram för flyktingar har genomförts. Syftet är att ur ett kommunikationsperspektiv ta reda på hur en flyktingsamordnare försöker påverka de utvalda risk- och friskfaktorerna, samt att utforska vilka kommunikationskanaler som används och mot vilka kommunikationen riktar sig. För att samla in data har två intervjuer med en flyktingsamordnare genomförts.

Syntheiströrelsen (The Syntheist Movement) kan förstås som en konsekvens av individualismens framfart, kommersialism, globalisering och framväxten av IT-samhället. Syntheiströrelsen strävar efter att återupprätta en kollektiv gemenskap de upplever gått förlorad genom att själva skapa ny religion relevant för samtiden och framtiden. Benämningen deriveras från grekiska ? syntheos, den skapade guden.Med avstamp i Den mediterande dalahästen: Religion på nya arenor i samtidens Sverige (Frisk & Åkerbäck 2013) för uppsatsen ett resonemang kring hur Syntheiströrelsen kan förstås utifrån teorier om samtida religion och religiositet. Syntheiströrelsen förklaras mot bakgrund av en mindre intervjustudie med tongivande medlemmar i stockholmsförsamlingen samt undersökning av näraliggande material..

I den kurdiska delen i Irak finns det två stora partier som alltid har varit i konflikt med varandra men som kan träffas under samma tak som socialdemokraterna i Sverige med socialismen som ideologi. Syftet med denna undersökning är att testa ideologier för de politiska partierna som jag granskar, nämligen Kurdistan Parti Demokrati (KDP) samt Patriotiska Unionen i Kurdistan (PUK). I denna undersökning har jag använt mig av respektive partiprogram som material. Detta för att kunna komma fram till deras ideologiska grund samt att utforska deras likheter och skillnader. Teori som används i denna undersökning är det olika kriterierna för ideologin.

Titel Politisk opinionsbildning i gymnasieskolanFörfattare Marcus TapaninenKurs Interdisciplinär C-uppsats, Medie- ochkommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin Vårterminen 2010Handledare Jan StridSyfte Att undersöka hur den politiska opinionsbildningen i Göteborgs gymnasieskolor ser ut, samt undersöka hurregelverket kring bemötandet av politiska partier ser ut föratt kunna ge riktlinjer för hur man som lärare skall agera när man själv kommer i kontakt med dessa frågor.Metod Kvalitativa intervjuer med fem rektorer för gymnasieskolor iGöteborg.Huvudresultat Resultatet visar att skolorna bedriver ett aktivtdemokratiarbete med ett deltagardemokratiskt perspektiv ochlåter politiker komma till tals inom den verksamhet somskolan bedriver. Det visar också att det finns en störreklarhet bland skolledningen vad det är för regler som gällerkring detta till skillnad från den rapport som kom frånUtbildningsdepartementet i februari 2010. Hur den politiskaopinionsbildningen sker inför valet 2010. Samt undersöktvilka regler man som framtida lärare har att gå efter och serhur dessa riktlinjer appliceras ute i den verksamheten..

Vi avser att i denna uppsats jämföra Sveriges system för kommunal revision med det motsvarande i Danmark avseende vad som granskas, vem som granskar, målgrupp samt ansvarsprövning. Vidare har vi som målsättning att diskutera eventuella förbättringar av dagens svenska system med utgångspunkt av vad som framkommit i studien.Vi har studerat vårt problemområde genom en kvalitativ undersökning baserad på en jämförande studie mellan två kommuner. Vi utgår från att undersöka teorin och hur regelverket fungerar för att sedan jämföra detta med en empirisk undersökning byggd på intervjuer. En förtroendevald kan idag ha ett flertal roller och detta är något som bör förändras, då en oberoende position borde stärka tillförlitligheten i revisionen. Vi fann dock att det stora problemet inte är att det finns en revision med politiska representanter, då de sakkunniga har ett stort inflytande, utan problemet ligger i ansvarsprövningen.

Studien utgår ifrån olika faktorer som kan påverka hälsan positivt eller negativt, dessa faktorer benämns som risk- respektive friskfaktorer. Faktorerna har tagits fram utifrån en genomförd litteraturstudie samt en första överblicksintervju. En fördjupning i en flyktingsamordnares syn på ett introduktionsprogram för flyktingar har genomförts. Syftet är att ur ett kommunikationsperspektiv ta reda på hur en flyktingsamordnare försöker påverka de utvalda risk- och friskfaktorerna, samt att utforska vilka kommunikationskanaler som används och mot vilka kommunikationen riktar sig. För att samla in data har två intervjuer med en flyktingsamordnare genomförts.

Denna uppsats undersöker hur en analys av politiska styrmedel kan blottlägga outtalademålsättningar hos ett politiskt område. Styrmedel är det offentliga systemets instrument för attrealisera olika politiska mål; de presenteras ofta som neutrala verktyg, men i själva verket ärde präglade av värdeladdade antaganden och djupt politiska till sin natur. Häri finns enkontrast som gör att deras utformning kan avslöja outtalade målsättningar inom ett politisktområde. Uppsatsen är en fallstudie som tillämpar styrmedelsteori på det kulturpolitiskalandskapet i New Orleans, USA. Offentliga företrädare i staden har länge använt kultur somett ekonomiskt tillväxtmedel för att öka dess attraktionskraft och uppsatsen erbjuder enempirisk djupdykning i hur New Orleans kulturpolitiska styrmedel förhåller sig till detta.Det material som studerats är dels själva styrmedlen i form av offentlig dokumentation ochdels djupintervjuer med kulturpolitiska företrädare i staden.

Bensbyn och Ersnäs är traditionellt två mycket snarlika mindre jordbruksbygder belägna inom det som idag utgör Luleå Kommun. Bägge byar har en lång historia av bosättning i området med anor i båda fall ända tillbaka till 1300-talet e.kr. I båda fallen har jordbruket varit den dominerande näringen under många sekel. Trots byarnas relativa snarlikhet framträdde politiska skillnader dem emellan under 1940- och 50-talet. I Bensbyn blev SAP, Svenska Socialdemokratiska Arbetarpartiet, den dominerande politiska kraften medan Bondeförbundet i Ersnäs framträdde som det starkaste politiska partiet i bygden.

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, där frågor kring genus och etnicitet ligger i fokus. Därigenom har problem uppmärksammats, så som diskriminering, utanförskap och segregation. Genom att kvinnors underordning och invandrares utanförskap framhävs, har politiska riktningar börjat diskutera olika lösningar. Positiv särbehandling är en form av åtgärdsprogram som ansvariga inom olika samhällsarenor kan ta hjälp av för att utjämna löner och inflytande mellan kvinnor och män, invandrare och svenskar. I denna rapport har jag gjort en komparativ diskursanalys av vänsterpartiets respektive folkpartiets syn på positiv särbehandling som idé och metod.

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.

Den här studien omfattar en analys av hur Sverigedemokraterna skildrades i Helsingborgs dagblad under valrörelsen 2006. I sydvästra Skåne, vilket är Helsingborgs dagblads spridningsområde, hade Sverigedemokraterna mycket stor framgång i valet 2006. Detta har väckt intresse för en studie av detta slag, vars syfte är att åstadkomma ett underlag för vidare undersökningar angående mediebevakningens betydelse för valutgången.Jag har skrivit en bakgrund med fakta angående Sverigedemokraternas nuvarande politiska position Därefter har jag skrivit en teorigenomgång som tar upp ämnen som rör den politiska kommunikationen samt ramar in problemställningen. Utifrån syftet har jag ställt upp ett antal frågeställningar och genom en kvantitativ innehållsanalys i kombination med en diskursanalys söker jag svar på dessa frågeställningar. Materialet för analyserna består av artiklar ur Helsingborgs dagblad som skrevs inför valet 2006.Analyserna har lett till slutsatser som jag avslutningsvis har diskuterat.

Syftet med denna studie är att få en inblick i den elektroniska mobbningen utifrån de fyra klasser där jag har genomfört min undersökning, samt den litteratur som finns att tillgå inom ämnet. Som utgångspunkt för detta utgår jag ifrån följande frågställningar: I vilka arenor visar sig den elektroniska mobbningen? Kan man se skillnader/likheter mellan den elektroniska och den traditionella mobbningen utifrån mina enkätfrågor och tidigare forskning? Hur kan man som lärare och förälder motarbeta och förebygga elektronisk mobbning? Vilken plikt har man, både moraliskt och rättsligt, som lärare i kampen mot elektronisk mobbning? Min studie bygger delvis på tidigare litteratur inom ämnet. Men då denna litteratur fortfarande är ganska fattig på grund av att fenomenet fortfarande är relativt nytt, bygger studien även på en kvantitativ enkätundersökning gjord på en medelstor skola i Östergötland. Undersökningen skedde i fyra klasser inom årskurserna 7-9.

Syftet med denna studie är att undersöka diskurser inom det sociala välfärdsarbetet utifrån ideologiskt politiska aspekter. Studien grundar sig på artiklar och publikationer från ideologiskt förankrade tidskrifter och organisationer. I arbetet har vi inspirerats av Faircloughs (2003) kritiska diskursanalys, då den inte enbart fokuserar på diskurs utan även strukturerna som påverkar den. I studien kan vi se hur liberala och socialistiska ideal är dominerande inom välfärdsdebatten. Dessa har kommit att bilda två olika diskurser som konkurrerar med varandra om att bli dominerande gällande hur välfärden ska bedrivas.