Sök:

Sökresultat:

921 Uppsatser om Politisk tillhörighet - Sida 22 av 62

Deliberativ Praktik : ? Att skapa legitimitet genom dialog

Studien syftar till att kritiskt granska hur svensk stadsförvaltning utvecklar nya former av politisk praktik. Genom syntes av kvalitativa metoder, frÀmst observation och intervju, utförs en fallstudie av ett specifikt projekt ? ett projekt som ska utformas i dialog med det omgivande samhÀllet för att formulera en vision för det framtida kulturlivet, och som sedan ska antas av kommunfullmÀktige. Med empirisk och teoretisk utgÄngspunkt hos den administrativa enheten, de tjÀnstemÀn som ska genomföra projektet, beskrivs centrala element i genomförandet och förs en kritisk diskussion om hur detta kan förstÄs. Den teoretiska ansatsen placerar utvecklingen av nya styrformer i en bredare makrosociologisk samhÀllsutveckling vilken krÀver nya former för att upprÀtthÄlla legitimitet för offentliga institutioner; en nödvÀndighet i tider av sjunkande valdeltagande och bristande förtroende för den offentliga sektorn och dess administration.

Att inte se betydelsen för alla ord : En experimentell undersökning av tvÄ texter frÄn Feministiskt initiativ ur ett andrasprÄksperspektiv

Uppsatsens huvudsyfte Àr att undersöka om Feministiskt initiativ realiserar sin föreskrivna inkluderande politik i texterna de producerar. UtifrÄn huvudsyftet formuleras tvÄ delsyften: att undersöka om Feministiskt initiativ har nÄgra sprÄkliga strategier för att nÄ ut till andrasprÄksbrukare samt att undersöka hur texterna fungerar för en person med svenska som andrasprÄk. Materialet Àr en webbtext frÄn Feministiskt initiativs nationella hemsida och en folder frÄn Feministiskt initiativ Storstockholm. Studiens övergripande forskningsdesign Àr metodologisk triangulering med enkÀter, intervjuer, anvÀndartester med andrasprÄksbrukare och textanalys utifrÄn testresultaten. Resultatet visar att den inkluderande politiken saknas i de studerade texterna.

Originell, exceptionell, kontroversiell : Bildningsdiskursen i media

Vad Àr bildning och vem Àr egentligen bildad var frÄgorna som inspirerade till denna studie. Bildningsdiskursen har en lÄng tradition bakom sig vilket inneburit en mÄngtydighet i begreppets betydelse. Debatterna har gÄtt upp och ner och Àn idag finns konflikter som sÀtter prÀgel pÄ kultur, utbildning och samhÀllsdebatten. FrÄgor som uppdagats Àr vad bildning innebÀr och till vilken samhÀllsnytta den har i en modern tid. Den digitaliserade nÀrvaron med dess makt i meningsproduktion ligger till grund för att undersöka hur bildningsdiskursen ser ut i media.

En nyhetshÀndelse : Hur tre svenska tidningar skildrade Regeringskrisen 2014.

Regeringskrisen 2014 varade 26 dagar mellan den andra december och den 27:e december dÄ den avslutades i och med Decemberöverenskommelsen. Men trots att regeringskrisen nu Àr över sÄ visade den att vad vi vet om regeringskriser inom ett medialt och ett politiskt kommunikativt perspektiv Àr lite. Det Àr ett relativt outforskat omrÄde, Ätminstone i en svensk kontext. Det kan bero pÄ att de Àr fÄ till antalet och att den senaste regeringskrisen intrÀffade över 20 Är sedan, vilket gör fenomenet till nÄgot som Àr mindre aktuellt. Regeringskrisen 2014 gjorde dock denna typ av politisk hÀndelse aktuellt igen. Syftet för denna undersökning Àr att bidra till en ökad förstÄelse och ökad kunskap om hur regeringskriser skildras i media, för att kunna bidra med en liten pusselbit för att minska kunskapsluckan om fenomenet.Undersökningen Àmnar svara pÄ forskningsfrÄgan: ?Hur svenska medier skildrade Regeringskrisen 2014?.

En rörelse formas : bildandet av Dalarnas mejeriförening 1931-1933

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga bildandet av Dalarnas mejeriförening med hjÀlp avfrÄgestÀllningar angÄende hur, varför och av vilka personer föreningen skapades samt hurorganisationen Dalarnas mejeriförening kan tolkas med teorier om sociala rörelser och sociala nÀtverk. Undersökningen baserar sig pÄ kÀllmaterial frÄn Dalarnas mejeriförening ochKopparbergs lÀns hushÄllningssÀllskap. Resultatet av undersökningen Àr att Dalarnasmejeriförening kan anses vara en social rörelse som bildades för att kontrollera mejerihanteringen i Dalarna. Dalarnas mejeriförening implementerade en omorganisering ilinje med den kooperationsteoretiska rörelseteorin. Rörelsens organisation var baserad pÄ enregelorienterad tolkning av kooperationsprinciperna och rörelseideologin pÄ envÀrdeorienterad tolkning av desamma.

Grupptillhörighetens pÄverkan pÄ den politiska attityden

Tidigare amerikanska studier har visat att identifiering med ett politisk parti Àr viktigare för individen Àn de Äsikter som partiet uttalar. Individen hÄller med representanter frÄn sitt parti, oavsett om Äsikten som uttalas inte Àr förenlig med partiets politik. I föreliggande studie testas dessa resultat i en svensk kontext (N = 89). Resultatet visade att deltagarnas Äsikter gick i linje med deras politiska tillhörighet, och de pÄverkades inte av vilken Äsikt deras parti uttalade. Studien kunde ocksÄ visa att vÀnstersympatisörer ansÄg att de baserar sin Äsikt pÄ en generell stÄndpunkt, medan högersympatisörer ansÄg att de baserade sin Äsikt pÄ specifika argument.

Kvinnliga Parlamentariker = Ekonomisk tillvÀxt?: En ekonometrisk studie baserad pÄ paneldata frÄn 66 lÀnder mellan Ären 1997-2013

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka huruvida andelen kvinnor i fattiga lÀnders parlament inverkar pÄ landets ekonomiska tillvÀxt och om detta skiljer sig Ät beroende pÄ var i vÀrlden lÀnderna Àr placerade. En ekonometrisk analys baserad pÄ paneldata gjordes. Datan omfattade 66 lÀnder mellan Ären 1997 och 2013. Resultatet visade inget signifikant samband mellan andel kvinnor i parlamentet och ekonomisk tillvÀxt. Undantag frÄn detta sÄgs dock i Latinamerika och Karibien dÀr ett positivt samband fanns.

In Der Fuehrer?s Face : Hur populÀrkultur kan nyttjas för politisk propaganda

This essay is about the origin, planning and establishment of the European Space Research Organisation's (ESRO) sounding rocket base Esrange outside Kiruna in Northern Sweden. Three main questions are examined. First I show there were not just scientific and technical but also political, economical as well as military reasons to build a European rocket base. Second, I scrutinize the reasons to choose Northern Sweden as the location for the rocket base. As it turns out, the main reasons were the favourable location of Northern Sweden within the aurora oval zone, the proximity of the Kiruna Geophysical Observatory, and the possibility to use a large, although not quite uninhabited, area where the launched rockets could crash.

Hur upplever sm? och medelstora f?retag (SMF) utmaningar och effekter p? organisationens effektivitet till f?ljd av digital transformation?

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

Politisk Instabilitet och Turism : Vad hÀnder nÀr kontrollen försvinner?

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

Liberala krafter i Kina En kartlÀggning över den politiska liberaliseringsgraden i dagens Kina

Kina Àr idag en av vÀrldens största handelsnationer. Sedan ordförande Maos död 1976 har landet öppnats upp för relationer med vÀstvÀrlden. HandelsmÀssigt sett har Kina nÄtt en större frihet. Syftet med denna fallstudie Àr att kartlÀgga graden av politisk liberalisering i Kina, med grundantagandet att liberalisering utgör vÀgen mot mÄlet ? demokrati.

Solidarisk flyktingmottagning inom EU? -En retorikanalys av Sveriges arbete för en solidarisk fördelning av ansvar för flyktingar i Europa

This thesis focuses on how sewdish politicians try to argue to get other EU-countries to accept a larger responsibility for refugees. Since the war in Iraq broke out in 2003 there have been a great increse in the number of refugees arriving to Europe. Sweden have accepted a very large part of these refugees. This have sparked a debate in Sweden aboute how reasonable it is that sweden accepts a proportionaly much larger number of refugees than other countries within the EU. The swedish gouvernment policy is that responisbility for refugees and migration is something that should be shared by all members of the union.

Skapandet av en nationell identitet i Palestina

Uppsatsen utreder vilka faktorer som pÄverkade konstituerandet av en palestinsk identitet mellan 1870-1920. Med bakgrund av ett teoretiskt ramverk om nationell identitet undersöks fyra teman i uppsatsen som behandlar: i vilken kontext en palestinsk identitet utvecklades under Osmanska riket, hur den arabiska pressens pÄverkade etablerandet av en nationell identitet och vilken inverkan politiska faktorer och demografiska förÀndringar hade pÄ processen, dÀribland vilken roll Storbritanniens utrikespolitik spelade. Det framkommer i uppsatsen att en nationell identitet förstÀrks nÀr en folkgrupp upplever att den befinner sig i en situation som anses anstrÀngd. Faktorer som tycks hota gruppens sammansÀttning blir dÄ vÀgledande för hur den sociala identiten framstÀlls och framhÄlls i relation till vilka/vad som uppfattas att vara hotande..

Sexuella rÀttigheter- Dess konstruktion inom internationella mÀnskliga rÀttigheter

Sexuella rÀttigheter Àr ett nytt omrÄde som yrkar pÄ ett erkÀnnande som mÀnskliga rÀttigheter. Genom uppsatsen utforskar jag hur dess rÀttighetsansprÄk har förts fram i den akademiska debatten.Premissen för uppsatsen Àr klyftan mellan rÀttigheter i teori och praktik som enligt vissa författare beror pÄ att mÀnskliga rÀttigheters politiska diskurs osynliggörs. Jag har analyserat vad den politiska diskursen inrymmer och innebÀri förhÄllande till sexuella rÀttigheter. DÀrmed vill jag bidra med en kritisk inblick i utmaningarna, motsÀttningarna och möjligheterna i konstruktionen av sexuella rÀttigheter. Jag Àmnar Àven argumentera för att rÀttigheters politiska diskurs belyser sociala och ekonomiska kontexter som i sin tur pÄverkar hur sexuella rÀttigheter framstÀlls inom den internationella arenan..

Behörig domstol i tvister gÀllande grÀnsöverskridande försÀkringsavtal

FörsÀkringar Àr en typ av tjÀnster som lÀmpar sig sÀrskilt vÀl för internationell handel dÄ försÀkringsavtal enkelt kan slutas mellan tvÄ parter utan att nÄgra varor eller ar-betskraft behöver förflyttas över grÀnserna. Den grÀnsöverskridande handeln med försÀkringar aktualiserar precis som den övriga grÀnsöverskridande handeln den in-ternationellt privatrÀttsliga problematiken. Det Àr dock ofta sÄ att försÀkringstagaren befinner sig i en utsatt situation nÀr försÀkringen vÀl behöver anvÀndas. FörsÀkringen faller ju i mÄnga fall ut nÀr försÀkringstagaren lidit nÄgon typ av skada. Med tanke pÄ att försÀkringstagaren befinner sig i en utsatt situation bÄde rent ekonomiskt och för-handlingsmÀssig har lagstiftaren valt att sÀrskilt reglera detta omrÄde.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->