Syftet med föreliggande studie är att studera hur Föreningen för Rättvisemärkt mobiliserar konsumenter att engagera sig i föreningen. För att uppfylla syftet valdes kritisk diskursanalys som metod, då denna erbjuder ett antal analysverktyg som är av stor nytta vid en textanalys. För att få en djupare förståelse av det empiriska materialet har ett antal teoretiska ingångar valts, bland dessa återfinns teorier som belyser olika infallsvinklar av konsumtionssamhället. Fokus har legat på att visa hur Föreningen för Rättvisemärkt tillskriver konsumenter makt att påverka gränsöverskridande frågor. Studien visar hur marknaden framställs av Föreningen för Rättvisemärkt som en alternativ politisk arena, där konsumtion kan fungerar som ett maktmedel för att genomdriva reformer i Syd.

Abstract Essay in political science, C-level, by Patrik Larsson, autumn semester 2007.Tutor: Susan Marton The battle over the agenda-Can media be regarded as an individual political actor? The purpose of this essay is to study to what extent media can be regarded to function as an individual political actor. In other words, do the media have more power over the political agenda than the politicians and do the media influence how the politicians make their decisions. This research is a case study and to be able to complete the intention of this study I have used Maxwell McCombs and Donald Shaws theory, the agenda-setting theory. From this theory I have used four aspects to analyse my material which has consisted of editorials from a Swedish newspaper, interpellations and debates that belong to the interpellations. The aspect I have worked with are, how the problem is defined, who is responsible for the problem, what values and which solutions are expressed.  I have used a qualitative text analysis as my methodological approach which means that the results of my study are my interpretation of the material. My conclusions are that the media in this case shouldn?t be regarded as an individual political actor because there is no tendency that shows that the media has influenced the government in their decisions concerning the real-estate tax.

En betydande del av Sveriges nationella ungdomspolitik syftar till att ge ungdomar större inflytande över samhällsutvecklingen. De målformuleringar som staten skapat genom bland annat regeringens liggande ungdomspolitiska proposition, har intresserat oss. Denna uppsats behandlar de normer som staten, genom olika dokument och skrifter, konstruerar för hur ungdomars politiska engagemang bör organiseras och tas till vara.Med hjälp av kvalitativ textanalys har vi sökt identifiera dessa normer i vårt utvalda material, för att sedan på en hög abstraktionsnivå diskutera vad dessa kan få för effekter för det demokratiska styrelsesättet. Vår slutsats är att det saknas en medvetenhet om de vidare implikationer som den nationella ungdomspolitiken får, och vi efterlyser därmed en bredare diskussion i ämnet..

Syftet med en här uppsatsen var att undersöka vilka egenskaper hos spelfilmer som komvuxelever uppskattar mest, undersöka möjliga förklaringar, samt se hur läraren kan utnyttja detta. Jag har använt mig av en kvantitativ metod i form av enkätundersökningar som bedrivits i fem klasser på ett komvux i södra Sverige. Jag har utgått ifrån fyra teorier i min analys: Psykoanalys, semiotik, kognitivism och feministisk teori. Resultatet som jag kom fram till var att de flesta eleverna föredrog de lite mer lättillgängliga hollywoodfilmerna, som de var mer bekanta med. Det rådde små och få skillnader mellan män och kvinnors uppfattningar av spelfilmsavsnitten.

Uppsatsen behandlar en besvärlig politisk debatt mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson som hölls strax innan riksdagsvalet 2014 i SVT:s Aktuellt. De respektive debattörerna uppfattades som mycket hetska i sin argumentation och debatten mottogs som bråkig och präglad av angrepp. Uppsatsen syftar till att ta reda på vad som gick fel i debatten, vad det är som gör att den upplevs som just bråkig. Med hjälp av pragmadialektisk fallasianalys utrönas argumentationens svagheter som i sin tur ger ett svar på frågeställningen. Det tungsta resultatet av undersökningen visar att Åkesson bryter mot relevansregeln och ståndpunktregeln, vilket betyder att han avleder uppmärksamheten från ämnet samt förvränger Schymans ståndpunkt i debatten.

I denna uppsats behandlas ämnet politisk organisering. Frågorna som tas upp är huruvida globaliseringsrörelsen bör organisera sig i partier eller agera utomparlamentariskt i sociala rörelser och om deliberation är ett effektivt påverkansmedel för att förändra de institutioner de vänder sig emot. Utifrån en teoretisk diskussion om hur företag de senaste decennierna omorganiserats som en följd av bland annat 60- och 70-talens uppror och framstegen inom digital informationsteknologi samt debattmaterial från globaliseringsrörelsen diskuteras frågorna.Uppsatsens resultat är att den mest effektiva organisationsformen i dagens läge är nätverk av sociala rörelser. Deliberation framstår inte som särdeles effektivt kanske främst på grund av att det skulle innebära att rörelserna tvingas anpassa sig och bli mer lika de hierarkiska institutioner de vill förändra..

Det här arbetet handlar om berättelser som ett sätt att skapa identitet och sammanhang. Jag har inriktat mig på berättelser på museer; hur berättelserna kan se ut, vilken funktion de kan fylla och vad man bör ha i åtanke när man vill använda sig av berättelser på ett museum.Arbetet bottnar i teorier kring historiemedvetande och berättelser som identitetsskapare och tar även upp frågan om historisk korrekthet och hur man kan hantera berättelser som handlar om svåra saker. Jag har ställt frågor till museipersonal om hur de ser på berättelser och hur de använder sig av berättelser i sitt arbete.Mitt arbete har dels varit inriktat på museer i stort och dels mot ett specifikt museiprojekt, Två museer i Fisksätra, som drivs av Nacka kommun. Syftet har varit att undersöka hur museerna i Fisksätra skulle kunna samla in och använda sig av berättelser för att förmedla information och skapa identitet..

Romerska aristokrater vars dryckenskap redan var omtalad under samtiden står i fokus för denna uppsats. Banketter var viktiga sociala evenemang, starkt förankrade i romersk ideologi och moral. Enligt moralisternas uppfatning skulle eliten ledas av anständighet, korrekthet i beteende samt måtfullhet.Korresponderade verkligheten med ideologin? Inte alltid. Med frustrerad ton refererar antika källor om Roms aristokraters ostentativa banketter, våldsamma berusningar, tävlingar i drickandet.

Purpose The purpose is to analyze the parliamentary parties political communication in the social media channels before the election 2010.Methodology This essay is a descriptive study from nine interviews of the responsible people in the parliamentary parties. In addition to that two more interviews were done with social media expertsTheoretical perspective This essay is based on two-way communication and communication strategiesConclusions The parliamentary parties use social media as a complement to traditional media. The purpose is to create dialog and to minimize the gap to the voters, but in many ways it is being used as a one-way communication channel.  The parliamentary parties are trying to use the social media channels in Swedish conditions, but in many ways they try to imitate an American used strategy..

Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2.

Den här uppsatsen är en studie om hur politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

Syftet med studien är att undersöka hur införandet av ett nytt IT-stöd upplevs inverka på styrning och praktik inom kontoren som beslutar om insatser till personer med funktionsnedsättning. Studien tar sin utgångspunkt i nyinstitutionell teori och idéer om förändringar i offentlig sektor i linje med teoribildningen New Public Managemnt. Med hjälp av New Public Management vill vi förstå styrningen inom kontoren och hur den fungerar. Denna teoribildning är inspirerad av näringslivets struktur och har kommit att påverka den offentliga sektorn från 1980-talet och framåt. Skaparna hävdade att dessa idéer ökar legitimiteten och effektiviteten.

Qatar är ett ekonomiskt välmående land, med ett starkt auktoritärt politiskt system. Landet är därför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt välmående leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker från moderniseringsteorin, och fortsätter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bättre förklarar frånvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ämnesområden diskuteras: politisk kultur och civilt samhälle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan på Qatar. Två företeelser talar för demokratins frånvaro, islams starka närvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintäkter.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om kommunala chefstjänstemän som delar politisk åsikt med kommunens styrande politiker i högre utsträckning än andra chefer också ?gör det lilla extra? på arbetet. Syftet är även att se om det är tillit till de styrande politikerna snarare än politiska åsikter som är viktigast för att förklara benägenheten att göra det lilla extra på arbetet. Detta undersöks genom att studera beteenden, prestation och engagemang på arbetet. Urvalet bestod av chefen för utbildningsförvaltningen (eller motsvarande) i Sveriges samtliga kommuner och undersökningen baserades på data insamlat med hjälp av webenkäter under hösten 2014.