Studien syftar till att kritiskt granska hur svensk stadsförvaltning utvecklar nya former av politisk praktik. Genom syntes av kvalitativa metoder, främst observation och intervju, utförs en fallstudie av ett specifikt projekt ? ett projekt som ska utformas i dialog med det omgivande samhället för att formulera en vision för det framtida kulturlivet, och som sedan ska antas av kommunfullmäktige. Med empirisk och teoretisk utgångspunkt hos den administrativa enheten, de tjänstemän som ska genomföra projektet, beskrivs centrala element i genomförandet och förs en kritisk diskussion om hur detta kan förstås. Den teoretiska ansatsen placerar utvecklingen av nya styrformer i en bredare makrosociologisk samhällsutveckling vilken kräver nya former för att upprätthålla legitimitet för offentliga institutioner; en nödvändighet i tider av sjunkande valdeltagande och bristande förtroende för den offentliga sektorn och dess administration.

Jag har genomfört en enkätstudie om högstadielärares kunskaper i hållbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar på tre högstadieskolor. Det var 21 lärare som svarade på enkäterna. Dessutom "medgav" 13 lärare att de inte hade kunskap om hållbar utveckling. Nästan alla lärarna var emot att ha hållbar utveckling som eget ämne med egen kursplan eftersom hållbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i fråga om vad som är rätt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering där respekten för naturen finns med. Lärarnas metoder för att få in hållbar utveckling i de olika ämnena var många och vissa briljanta.

Under 1970-talet såg forskare inom näringsfysiologin en stigande trend av ökad konsumtion av fett- och sockerhaltiga produkter på bekostnad av bland annat matbrödskonsumtion. I tid  av livsmedels- och energikriser förespråkade forskare en alternativ diet med ett större inslag av grönsaker och fullkornsprodukter då det hade slagits fast att ett högt intag av fett och socker ledde till bland annat hjärt-kärlsjukdomar samt karies. Matbrödsproducenterna och Socialstyrelsen höll med experterna och detta ledde till ett samarbete mellan parterna som mynnande ut i Brödkampanjen med start år 1976 där den svenska befolkningen uppmanades att äta mera bröd. Denna undersökning har visat på hur experterna argumenterade för en ökad brödkonsumtion och varför just bröd var ett bra alternativt livsmedel genom att ta del av Socialstyrelsens arkivlämningar med intervjuer av experterna bakom kostrekommendationen..

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om Feministiskt initiativ realiserar sin föreskrivna inkluderande politik i texterna de producerar. Utifrån huvudsyftet formuleras två delsyften: att undersöka om Feministiskt initiativ har några språkliga strategier för att nå ut till andraspråksbrukare samt att undersöka hur texterna fungerar för en person med svenska som andraspråk. Materialet är en webbtext från Feministiskt initiativs nationella hemsida och en folder från Feministiskt initiativ Storstockholm. Studiens övergripande forskningsdesign är metodologisk triangulering med enkäter, intervjuer, användartester med andraspråksbrukare och textanalys utifrån testresultaten. Resultatet visar att den inkluderande politiken saknas i de studerade texterna.

Vad är bildning och vem är egentligen bildad var frågorna som inspirerade till denna studie. Bildningsdiskursen har en lång tradition bakom sig vilket inneburit en mångtydighet i begreppets betydelse. Debatterna har gått upp och ner och än idag finns konflikter som sätter prägel på kultur, utbildning och samhällsdebatten. Frågor som uppdagats är vad bildning innebär och till vilken samhällsnytta den har i en modern tid. Den digitaliserade närvaron med dess makt i meningsproduktion ligger till grund för att undersöka hur bildningsdiskursen ser ut i media.

Regeringskrisen 2014 varade 26 dagar mellan den andra december och den 27:e december då den avslutades i och med Decemberöverenskommelsen. Men trots att regeringskrisen nu är över så visade den att vad vi vet om regeringskriser inom ett medialt och ett politiskt kommunikativt perspektiv är lite. Det är ett relativt outforskat område, åtminstone i en svensk kontext. Det kan bero på att de är få till antalet och att den senaste regeringskrisen inträffade över 20 år sedan, vilket gör fenomenet till något som är mindre aktuellt. Regeringskrisen 2014 gjorde dock denna typ av politisk händelse aktuellt igen. Syftet för denna undersökning är att bidra till en ökad förståelse och ökad kunskap om hur regeringskriser skildras i media, för att kunna bidra med en liten pusselbit för att minska kunskapsluckan om fenomenet.Undersökningen ämnar svara på forskningsfrågan: ?Hur svenska medier skildrade Regeringskrisen 2014?.

ICA vill utveckla sitt miljöarbete i vattenfrågor. Denna rapport syftar till att öka medvetenheten hos ICA om verksamhetens miljöpåverkan genom att analysera vattenfotavtrycket ? vanligen kallat Water Footprint ? för ett livsmedel. Vattenfotavtryck är ett verktyg inom miljösystemanalys som används för att kartlägga sambandet mellan produktion och konsumtion av produkter och vattenanvändning. Studien visade att vattenfotavtrycken är ungefär 14 500 liter/kg och 16 500 liter/kg för svensk respektive irländsk nötfärs.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket.

Vi har valt att undersöka attityder och handling, och om det finns något samband mellan attityd och handling gentemot hållbar utveckling hos elever i årskurs nio. För att ta reda på elevernas attityder och handling för en hållbar utveckling har vi delat ut 160 enkäter på Korsavadskolan i Simrishamn. Eleverna har fått svara på ett tjugotal frågor om vardagshandlingar, konsumtion och framtidstänkande. Resultatet visar att många har en positiv attityd till hållbar utveckling men när eleverna måste ändra på sin egen livsstil är de mindre positiva. Resultatet visar dessutom att de som uppger att de alltid källsorterar har genomgående en mera positiv attityd till hållbar utveckling.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga bildandet av Dalarnas mejeriförening med hjälp avfrågeställningar angående hur, varför och av vilka personer föreningen skapades samt hurorganisationen Dalarnas mejeriförening kan tolkas med teorier om sociala rörelser och sociala nätverk. Undersökningen baserar sig på källmaterial från Dalarnas mejeriförening ochKopparbergs läns hushållningssällskap. Resultatet av undersökningen är att Dalarnasmejeriförening kan anses vara en social rörelse som bildades för att kontrollera mejerihanteringen i Dalarna. Dalarnas mejeriförening implementerade en omorganisering ilinje med den kooperationsteoretiska rörelseteorin. Rörelsens organisation var baserad på enregelorienterad tolkning av kooperationsprinciperna och rörelseideologin på envärdeorienterad tolkning av desamma.

Syftet med arbetet är att undersöka om det går att skapa en balans mellan litteratur och medier i undervisningen. I litteraturgenomgången redogörs för teorier som är aktuella för den empiriska undersökningen. En beskrivning görs av medier och litteraturens ställning, samt hur dessa begrepp kan integreras i undervisningen för elever i åldrarna 9-12 år. Vidare presenteras en inblick i undersökningar som redogör för hur konsumtionen av litteratur och medier ser ut. För att få svar på forskningsfrågan genomförs dels intervjuer med lärare och dels enkätundersökningar med elever i grundskolans tidigare år.

Bakgrund: Trots att Sverige sedan 1938 har haft en semesterlagstiftning som berättigat alla svenska arbetare semester, har intresset för forskning kring semester varit relativt svalt. Först under de senaste 15-20 åren har intresset ökat något. Idag har vi i Sverige fem veckors semester. Semesterdrömmar och planering av semestern upptar mycket av många människors tid. Fenomenet semester har således stort inflytande på vår vardag och formar oss människor till viss del som individer och är därför även sociologiskt mycket intressant.Syfte: Att genom intervjuer undersöka ett antal svenska arbetstagares (och därmed också semestrares) uppfattningar och syn på semester i två olika generationer.Frågeställningar: Vad finns det för mönster när det gäller synen på semester och skiljer sig dessa åt i de båda åldersgrupperna?Vilka semesterideal förekommer och hur påverkar de semesterfiraren?Dagens samhälle är starkt knutet till konsumtion.

Bolagsskatteintäkterna uppvisar stora variationer mellan åren och är därför en av de skatter som får störst prognosfel. En av anledningarna till att den är så svårprognostiserad är för att bolagsskatten är svår att knyta till utvecklingen av någon underliggande makrovariabel.Eftersom utfallet på bolagsskatteintäkterna först presenteras i november året efter inkomståret måste finansdepartementet även prognostisera bolagsskatten för föregående år. I uppsatsen kommer därför en felkorrigeringsmodell att estimeras avsedd för att skatta föregående års bolagsskatteintäkter. Under uppsatsarbetets gång undersöks även vilka underliggande makrovariabler som kan tänkas påverka bolagsskatteintäkterna och användas för en långsiktig prognos.Den estimerade felkorrigeringsmodellen visade sig fungera väl som prognosverktyg för föregående års bolagsskatteintäkter. De variabler som hade största påverkan på bolagsskatteintäkterna; driftöverskottet nettot, AFGX, bolagsskattesatsen och privat konsumtion uppvisade dock inte tillräckligt starka samband för att användas vid långsiktig prognos..

Tidigare amerikanska studier har visat att identifiering med ett politisk parti är viktigare för individen än de åsikter som partiet uttalar. Individen håller med representanter från sitt parti, oavsett om åsikten som uttalas inte är förenlig med partiets politik. I föreliggande studie testas dessa resultat i en svensk kontext (N = 89). Resultatet visade att deltagarnas åsikter gick i linje med deras politiska tillhörighet, och de påverkades inte av vilken åsikt deras parti uttalade. Studien kunde också visa att vänstersympatisörer ansåg att de baserar sin åsikt på en generell ståndpunkt, medan högersympatisörer ansåg att de baserade sin åsikt på specifika argument.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka huruvida andelen kvinnor i fattiga länders parlament inverkar på landets ekonomiska tillväxt och om detta skiljer sig åt beroende på var i världen länderna är placerade. En ekonometrisk analys baserad på paneldata gjordes. Datan omfattade 66 länder mellan åren 1997 och 2013. Resultatet visade inget signifikant samband mellan andel kvinnor i parlamentet och ekonomisk tillväxt. Undantag från detta sågs dock i Latinamerika och Karibien där ett positivt samband fanns.