Den tredje december 2013 gick Skolverket ut med ett pressmeddelande ?Kraftig försämring i Pisa?, med anledning av att svenska 15-åringar presterade dåligt i det internationella kunskapstestet Pisa 2012. I samma veva började medierna rapportera om att det var fråga om en ?skolkris?, och många samhällsaktörer började diskutera problemet, dess orsaker, konsekvenser och lösningar. Mot denna bakgrund så tar denna undersökning sin utgångspunkt.

The title of this thesis is ?The preconditions of the acquisition guarantee- hard to design working political reforms?. The acquisition guarantee (förvärvsgaranti) is a form of credit guarantee issued by the Swedish government to credit institutes that give out housing loans to debtors with poor credit history. The reform hasn´t been used in any substantial extent.The purpose of the study is to investigate whether you could identify any problems with the preconditions that the governmental agency BKN was given to implement the acquisition guarantee, and if so describe which these problems are.Two questions are answered:1.      What preconditions for a working implementation of the guarantee, in the form of rules, objectives and directives was offered by the government in their steering of BKN?2.      How did the structural preconditions for a working implementation of the guarantee look like?By doing a text analysis of central documents I find that the lack of outcome could to some extent be related to weaknesses in how the reform was formulated.

Varför vann Hamas valet? Valresultatet som blivit så uppmärksammat och ifrågasatt av omvärlden vill vi undersöka. Vårt syfte är att hitta en förklaring till varför det palestinska folket röstade på ett av omvärlden terrorstämplat parti. I vår undersökning utgår vi från fyra olika väljarteorier som kan härledas till den politiska kontexten. Teorierna förklarar valresultat utifrån 1) ideologisk närhet 2) politisk agenda 3) tydlighet i kommunikation av ståndpunkter 4) partiernas kompetens.

Vad är landsbygd, ur ett politiskt perspektiv? Finns det ens någon landsbygdspolitik hos de olika riksdagspartierna? Landsbygden som politisk fråga hamnar många gånger i skymundan. I denna uppsats undersöks det hur de olika partierna ser på landsbygden, vad de vill satsa på samt vad de vill förändra utifrån deras politiska texter. Uppsatsen riktar in sig på tre nuvarande riksdagspartier, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet. För att besvara mitt syfte och frågeställning, så använder jag mig utav textanalys. De olika partitexterna som partierna har valt att publicera, granskas för att förstå sig på vilka väljare partierna riktar sig till och vad de vill genomföra på landsbygden.

Problemformulering och syfte: Utifrån de oenigheter som råder kring effekten av valkampanjer anser vi att det är intressant att undersöka Moderaternas arbete med den visuella identiteten. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Moderaterna arbetar med sin visuella identitet för att återspegla förändringarna i partiet.Metod och material: Detta är en fallstudie som grundas på kvalitativa textanalyser och intervjuer.Huvudresultat: Studien visar på betydelsen av en stark visuell identitet, för att organisationen ska kunna nå ut med sitt budskap ? för att en organisation ska kunna nå framgång krävs både ett bra budskap och en god presentation av detta. Moderaterna försöker av denna anledning att hela tiden förändras och återspegla politikens innehåll i sin visuella identitet. Studien visar också på att det är viktigt att kommunicera rätt för att kunna genomföra lyckade förändringar samt att det ingår många strategiska val inom politisk kommunikation då målgruppen är bred..

Titel Investor Relations framtid - Den digitala generationens krav på kommunikation.Författare Johan Sahlman Simon KarlssonKurs C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborg universitetTermin Vårterminen 2009Handledare Jan StridSidantal 61 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med studien är att undersöka en yngre generation finansiella intressenters uppfattningar och önskemål av företags finansiella kommunikation.Metod Fokusgrupper, två grupper aktieägare en grupp finansanalytiker & investerare.Material Två grupper aktieägare från Högskolan i Borås, totalt 7 st. deltagare, en grupp finansanalytiker & investerare från Andra AP-fonden, totalt 4 st. deltagare.Huvudresultat Vårt resultat visar att aktieägare, finansanalytiker och investerare är positiva till vissa format beroende på deras förutsättningar. Trovärdigheten i formaten och av innehållet är av stor betydelse för deras användande. Tryckta finansiella rapporter är fortfarande positivt uppskattade och de digitala formaten ska istället ses som komplement.

Undersökningens resultat visar att trender omfattar ett stort antal olika processer där många aktörer är inblandade. De intervjuade företagen anser sig ha en viss roll i skapandet av resetrender. De avgörande faktorerna är destinationen, företagen, världsekonomin, media samt kunden i skapandet av resetrender. Efterfrågan från kunder ger möjligheten att införa nya resmål samt produkter och på så sätt skapa trender. Kundernas åsikter om destinationer och produkter medverkar till skapandet av trender, eftersom de kan påverka sin omgivnings uppfattning.

TitelGP.se - Om publiken själv får väljaFörfattareMartin Gunséus och John RejnäsHandledareJakob BjurKursExamensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskapInstitutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG)Göteborgs universitetOrd 18 936TerminVårterminen 2011SyfteSyftet med vår studie är att undersöka vad som karaktäriserar detredaktionella innehåll som publiken väljer att dela från gp.se.MetodKvantitativ innehållsanalysMaterialAnalysen har genomförts på innehållet i 280 artiklar som publicerats pågp.se och därefter delats på Facebook. Analysenämnar förklara vad som är generellt för det innehåll som delas samt hur detta står i relation till redaktionell nyhetsvärdering och teorier om användarnas beteende inom sociala medier.Huvudresultat Vår studie visar att besökarna på gp.se delar innehåll som handlar om politik, olyckor och brott. Det är dessutom innehåll som i stor utsträckning har lokal anknytning. Innehållet skildras på ett sätt som ligger geografiskt, kulturellt och normativt nära publiken. Utöver detta är delningarna i viss utsträckning beroende av uppseendeväckande innehåll.En stor del av innehållet som delas är politiskt, ett innehåll som i vissa fall står för ett stort antal delningar i relation till besökare.

Vår uppsats behandlar det statsvetenskapliga forskningsfältet politisk kommunikation. Vår ambition ligger i att undersöka hur kvällspressen valde att rapportera kring terrorattacken den 11 september 2001 i USA. Den hypotes som vi har är att medieklimatet har blivit allt tuffare och mer underordnad ekonomiska intressen som i sin tur leder till förenklade, tillspetsade och sensationella nyheter. Det vi ämnar söka svaret på är: Hur och varför medierna agerade som de gjorde kring bevakningen av terrorattackerna den 11 september 2001 i USA? Och var i ligger problematiken i deras sätt att rapportera?Vi kommer att angripa våra frågeställningar utifrån teoretiskt viktiga verktyg och genom en fallstudie kring Sveriges två största kvällstidningar Aftonbladet och Expressen.

Plus, getingar och siffror. I dag har alla större tidningar ett betygssystem kopplat till sina filmrecensioner. Den sista stora dagstidningen som införde sifferbetyg på kultursidorna varDagens Nyheter som införde en sexgradig bedömningsskala den 17 november 2006. Då DN införde sifferbetyget främst på grund av kommersiella skäl blev jag intresserad av hur sifferbetyget eventuellt förändrat filmrecensentens sätt att skriva om film (Intervju med Helena Lindblad, 28 april 2011).Denna uppsats analyserar 21 filmrecensioner innan och 18 filmrecensioner efter sifferbetygets införande i DN. I min undersökning utgår jag från fem komponenter som jag ser som filmrecensionens fem byggstenar.

Med Köpenhamnsskolans säkerhetiseringprocess som analysverktyg kan man tolka institutionaliserandet av apartheidpolicyn som en följd av att rasfrågan i Sydafrika under tiden efter andra världskriget säkerhetiserades. Den vita identiteten formades, med ett postmodernistiskt perspektiv, i och med denna process. Den samtida politiska diskursens konstruerade föreställningar om ?vi? och ?dem? blev en förutsättning för samhällets uppfattning om apartheidsystemets legitimitet. I och med apartheidregimens fall reverserades emellertid rasfrågan i säkerhetiseringsprocessen och introduceras åter som politisk fråga.

Abstrakt: Kommunikation mellan medborgare och folkvalda har en central funktion för att demokratin skall hållas levande. Denna kommunikation bereds det möjlighet för bland annat via IT-stöd i olika former, varav e-post är den vanligaste. Denna studie visar dock att nivån på elektronisk kommunikation mellan medborgare och kommunalpolitiker är låg, trots att politikerna är positiva till fenomenet. Denna studie, som är baserad på intervjuer med skånska kommunpolitiker från fyra olika kommuner, fann att elektronisk kommunikation i första hand kan ökas genom att på olika sätt påverka medborgarnas vilja till att ta denna kontakt men att folkvalda också bör ta till sig tanken att mer aktivt söka kontakt med medborgarna. Vårt förslag är att denna kontakt tas via forum som är av mindre politisk karaktär men där medborgarna naturligt befinner sig.

Titel Vad hände efter Viskastrandsgymnasiet? Författare Louice Schoultz Eriksson Uppdragsgivare Viskastrandsgymnasiets medieprogram, Borås Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik- och masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2010 Handledare Jan Strid Sidantal 61, inklusive bilaga Syfte Syftet med denna studie är att kartlägga vad Viskastrandsgymnasiets medieprograms avgångselever från år 2003 arbetar med idag, för att se om deras arbetssituationer ser olika ut beroende på genus, etnicitet, klass och utbildningsgrad. Metod Kvantitativa telefonenkäter med Viskastrandsgymnasiets avgångselever från år 2003. Material 30 telefonenkäter Huvudresultat Studien visar att de skillnader som funnits, gällande vad eleverna arbetar med i dag, oftare har ett samband med elevernas klassbakgrund och utbildningsgrad snarare än med deras kön eller etniska bakgrund. Det visade sig att nästan hälften av eleverna arbetade inom annat område än sin utbildning, 30 procent studerade, 20 procent arbetade inom mediebranschen och endast 3 procent, viket motsvarar en person, var arbetslös..

The aim of this paper is to describe which view the Chinese government in connection with the Olympics wants to display for the natural world and analyze if this view coincide with China?s foreign-policy goals. A qualitative content analysis is used. By using the theory of rational choice and a model with three different political approaches I want to examine whether or not the foreign-policy goals of the Chinese regime comport with the view that displays in two major newspapers in China. Since the runoff voting in Moscow in 2001 for the 2008 Olympics the Chinese government has been able to act rational and to compose different strategies to use the Games in Beijing for political propaganda.

En förstudie om framgångsfaktorer och hinder med avseende på jämställdhetsarbete med fokus på ledarskap och medarbetarskap. Vilka faktorer stödjer/hindrar en framgångsrik implementering av jämställdhetsarbete? Viken roll har ledarskap, medarbetarskap och kommunikation i denna implementeringsprocess? Kvalitativ studie baserad på intervjuer. I en politisk styrd organisation skall jämställdhetsmål lyftas upp och diskuteras, men i praktiken görs det sällan. Vi vill därför belysa vilka faktorer kan främja och hindra en framgångsrik implementering av jämställdhetsmålen i enheten Äldre, Funktionshindrade, Rehab ? Vård och Omsorg i en stadsdel i Malmö.