Uppsatsen ämnar att undersöka vad man bör behandla om Islam i Religionskunskap Specialisering som är en kurs i den nya gymnasieskolan. Den ämnar också att undersöka hur man bör behandla Islam i Religionskunskap Specialisering samt varför man bör välja visst faktastoff om Islam i Religionskunskap Specialisering och varför man bör fokusera på att använda vissa metoder framför andra. Denna undersökning är gjord med hjälp av ett litteraturstudium.Studien pekar mot att man bör använda sig av sociala medier för att undervisa om Islam i Religionskunskap Specialisering samt att det är av stor vikt att man individualiserar undervisningen i Religionskunskap Specialisering..

Islam är en av världsreligionerna och har miljoner anhängare världen över. Det finns en allmän uppfattning om islams problematik, så till vida att islam sällan får rätt presentation, då exempelvis inom massmedia och skola. Frågan är hur skolan, som är vårt största lärosäte presenterar en religion rättvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat på ett icke nyanserat sätt.Uppsatsens syfte är att söka svar på hur islam framställs i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, där muslimska elever berättar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit är att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, såsom etnocentriskt tänkande, i muntlig presentation och text. Elever har även pekat på en viss marginalisering och distansering gällande islams presentation i undervisningen..

Denna uppsats fokuserar på hur bilden av islam och muslimer visas i läroböcker från 2001 och framåt. Syftet med uppsatsen är att se om de samhälleliga förändringarna efter attentatet mot World Trade Center 2001 har påverkat läromedlen. Undersökningen görs på läroböcker skrivna efter 2001 i ämnet religionskunskap. Läroböckerna är på gymnasienivå. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Edward Saids teori om orientalism.

This essay is about how islam is illustrated in textbooks of History in Sweden during 1980-s and first decade in 2000.  This study does not aim to give all answers about those tendencies, but it will lift up and discuss this issues.The essay has two questions to answers. They are:1-      How does textbooks from 1980-s and 2000-s illustrate Islam?2-      Do we see any tendencies of Orientalism in textbooks?The most focus in this study will be in first question, because this question is more open and need more empirical material to answer. The second question is more specific and has to do with first questions results. The first part of off essays investigation has to do with description of what textbooks writtes about Islam. After this I will compare and analyze what differences they are between textbooks from 1980-s and first decade of 2000-s.

Syftet med denna uppsats har varit att tydliggöra hur de svenska läroböckerna som behandlade ämnesområdena historia och religionskunskap för högstadieskolan har förändrat sitt sätt analysera samt framföra sitt budskap till eleverna. En granskande kvalitativt, kritisk och komparativ metod har används för att uppnå detta mål. De forskningsfrågor som har legat till grunden för detta arbete har försökt ta vid där professor Härenstams arbeten slutade, för att på så sätt slutföra det arbete som han påbörjade för längesedan. Arbetet har slutligen försökt visa att objektivismen hos läroboksförfattarna att skildra ämnesområdet islam inte fick sin egentliga start först efter den 11:e september 2001. Slutligen måste det nämnas att detta arbete även lägger grunden för vidare undersökning av kommande läroböcker som behandlar ämnesområdet islam för högstadiet..

Utgångspunkten för denna studie är att dokumentera och redogöra den traditionsbaserade utläggningsmetodologi inom islam. Fokus ligger på hur de traditionsbundna och de konservativa inriktningarna av sunni islam uppfattar denna företeelse.Betydelsen av tafsir har kommit att spela en allt viktigare roll till stor följd av den debatt som förs kring islam och vilken förståelse eller tolkning som skall ha företräde. Debatten fokusera primärt kring hur Koranen bör förstås och tolkas, vilket visar sig i den alltmer utpräglade konflikten mellan traditionsbundna inriktningar och progressiva grupperingar. De progressiva grupperna menar att islam och Koranens förordningar måste förstås utifrån den kontext de tillkom i och således är många av dessa förordningar föråldrade och i behov av omtolkning, medan de traditionsbundna inriktningarna anser att islam och Koranens bestämmelser är universella och följaktligen inte tidsbundna.Syftet med uppsatsen är att beskriva de principer som den traditionsbaserade tolkningsmetodologin utgörs av och att belysa hur dessa möjliggör att en korrekt förståelse av Koranen kan förvärvas..

The aim of this paper is to study in which contexts Muslims and Islam are represented in newspaper- articles in the Swedish press. The research questions are formulated as follow: In what contexts are Muslims and Islam represented in Aftonbladet and Dagens Nyheter during the years 2011-2013 ?Does the newspaper-articles in Aftonbladet and Dagens Nyheter reflect open or closed attitudes about Islam?  My material compromises twenty-five newspaper- articles from the newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter during the years 2011-2013. The material became a subject for qualitative content analysis. This resulted in four categories, the categories were formed from the content of the newspaper-articles. The categories are: (1) Violence / Terrorism, (2) Extremist / Fundamentalist, (3) Islamic god´s state / government / Islamism and (4) Others.

I denna uppsats undersöker vi islamundervisningen på tre kommunala gymnasieskolor i Halland med fokus ur ett lärarperspektiv. Fördomar om islam i samhället fick oss att reflektera kring om lärare väljer att prioritera eller undvika delar inom islamundervisningen, och i så fall vad. Syftet med vår C-uppsats är att undersöka, analysera samt reflektera över vilken syn lärare har på islamundervisningen i Religionskunskap 1, hur de arbetar med ämnet islam samt hur detta skiljer sig från arbetet med de övriga världsreligionerna. Metoden vi valt att använda oss av är intervjuer med fem gymnasielärare vilka är verksamma på de tre olika kommunala skolorna i Halland. I resultatet framkom det att fördomar genomsyrar islamundervisningen samt att media har en stor påverkan på undervisningen inom ämnet..

Följande studie är kvalitativ och hermeneutisk och syftar till att, ur ett postkolonialt perspektiv, undersöka hur kvinnor inom islam porträtteras i religionskunskapsböcker för gymnasiet. De läroböcker som utgör studiens material är alla skrivna under 2000-talet. Uppsatsens bakgrund ger en historisk överblick över mötet mellan västvärlden och islam. Begrepp som postkolonialism, orientalism och feministisk postkolonial diskurs behandlas i uppsatsens teoretiska bakgrund. Studiens resultat har visat att postkoloniala föreställningar i allra högsta grad är levande i läroböckerna muslimska kvinnoporträtt.

Syftet med denna uppsats är främst att försöka ge en nyanserad bild av förekomsten av antisemitism i Nation of Islam men även att försöka ge möjliga förklaringar till varför den uppstått. Utgångspunkten är att försöka förstå situationen snarare än att enbart fördöma den, men jag vill poängtera att det naturligtvis inte är likgiltigt med acceptans.Uppsatsen koncentrerar sig på följande frågeställningar:Hur understödjer/legitimerar man antisemitiska uttalanden?Vilken utveckling följer de genom organisationens utveckling?I vilket sammanhang förekommer de och till vilket ursprung kan man härleda dem?.

This is a sociological study of religion that examines how gender and female Muslim identity is expressed during the Muslim fasting month of Ramadan in the swedish paper Dagens Nyheter in the year 1951, 1989 and 2009. The aim is to see who creates the image of Islam and Muslims in general and in particular the image of the Muslim woman and whose Islam is given space in the article material. The picture has changed with the increase in immigration from Muslim countries and that we have gone from a modern to a late modern society in which other patterns shape our identity. The historical summary of the paper Dagens Nyheter illustrates how the Swedish society is formed in relation to Islam and Muslims. It provides a deeper understanding of the problems in the swedish multicultural society today..

Denna studie bygger på en kvalitativ analys av läroböcker i ämnet religion på gymnasiet. Läroböcker används för att ge en kortfattad och övergripande bild om ämnet som presenteras.Studiens teori bygger på Edward Saids forskning kring orientalism samt Mattias Gardells teorier kring islamofobi. Syftet med denna studie är att undersöka hur islam har framställts i fem läroböcker sedan 1970-talet fram till idag, en lärobok från varje decennium. Syftet är att visa vilken bild av islam som används för kunskapsutveckling och om det finns skillnader mellan boken från 1979 och boken från 2012. Resultatet av studien liknar det som tidigare forskning visat på.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka ifall det förekommer tydliga mönster i framställandet av islam i tre stycken läromedel. Samt att undersöka ifall den kunskap som förmedlas är ny kunskap eller om det är en reproduktion av gamla etablerade stereotypa föreställningar. Bidrar framställningen/kunskapen i läroböckerna till upprätthållandet av den islamofobi som förekommer i samhället?Undersökningsmetoden har bestått i kvalitativa textanalyser utav tre stycken läroböcker i religionskunskap ämnade för grundskolans senare år.Resultatet visar att de nya läromedlen tar efter de äldre och man bibehåller samma strukturer och samma gamla etablerade stereotypa föreställningar om islam och muslimer förmedlas. Dessa etablerade stereotypa föreställningar om islam har författarna tolkat från ett specifikt perspektiv och det medför att de fördomar som finns om islam och muslimer i vårt samhälle förstärks istället för att nyanseras.

Denna uppsats syftar till att studera hur Sverigedemokraterna framställer islam och muslimsk kultur i texter som representerar partiet. Jag har analyserat ett antal nyhetsartiklar publicerade i Sverigedemokraternas officiella partitidning SD-Kuriren och kritisk diskursanalys är den analysmetod som tillämpats. Som utgångspunkt för uppsatsen ligger tidigare forskning om Sverigedemokraterna från bland andra Sami Lipponen och Jens Rydgren, utöver detta har jag även utgått från de tre teoretiska utgångspunkterna; Postkolonialism, Orientalism och Neonationalism för att besvara uppsatsens syfte. Jag har bland annat haft för avsikt att undersöka om det går att finna någon förändring i SD-Kurirens nyhetsförmedling om islam över tid, samt att se om det finns texter där Sverigedemokraterna definierar islam och muslimsk kultur som något problematiskt. De centrala slutsatserna jag har kommit fram till i analysen är att det faktiskt har skett en förändring när det gäller SD-Kurirens nyhetsrapportering om islam i den bemärkelsen att Sverigedemokraterna i artiklar som publicerades år 2003 har ett kritiskt förhållningssätt till islam i olika avseenden, medan nyhetsrapporteringen i de nutida artiklarna (närmare bestämt 2007 till och med februari 2008) knappt består av sådana politiska värderingar och det är inte mycket som kan karaktärisera Sverigedemokraternas diskurs om islam som direkt främlingsfientlig..

Så, varför konvertera svenska och amerikanska kvinnor till islam, enligt Anna Månssons bok "Becoming muslim"? Om det nu beror på politiska och sociala eller andliga skäl så är konvertering för alla samtliga kvinnor en möjlighet att utforska en helt ny värld och även möjligheten till att omorganisera "jaget". Medan några av kvinnorna medvetet sökte efter en religiös andlighet i livet, blev övergången till islam för andra ett naturligt steg i livet efter att ha umgåtts eller levd med muslimer. Detta tyder på det som Viktor Frankl har påstådd om att människan är ett agerande varelse som söker efter mening i livet. Kvinnorna i Månssons studie hittade sitt svar på mening i livet i islam.