Sökresultat:
2905 Uppsatser om Politisk idéhistoria - Sida 4 av 194
OLJEKRISEN 1973 - En studie i politisk ekonomi kring förlopp och effekter i Sverige och Danmark
ABSTRACTThis thesis focuses on the OPEC oil crisis of 1973 and its impact on the Scandinavian countries of Sweden and Denmark. Starting from Walter Carlsnaes theory of energy vulnerability, the concepts of vulnerability and national security are tested on the selected cases and an array of policy alternatives are assessed. Posited available options like oil stockpiling, conservation, renewable energy and international coordination are evaluated as means for ameliorating the vulnerability of the nations. The theory chosen is further expounded with a consensus element to reinforce its explanatory power. The thesis utilizes a wide range of material from parliamentary records to daily newspapers in an attempt to shed some light on the interplay between economics and politics.Sweden and Denmark evince diverging developments despite their common starting point with exceptionally high oil dependencies and can be located on different ends of the energy policy gamut.
Dikotomi i förÀndring ? en studie i hur maktrelationen mellan politiker och tjÀnstemÀn pÄverkas av övergÄngen till en nÀmndlös politisk organisation
Dichotomy in change ? a study of how the relationship in terms of power between politicians and civil servants in local government is affected by the transition to a system without branch committees.
Kultur och gemenskaper i politisk kommunikation : En jÀmförande diskursanalys av tvÄ partiers konstruktioner av kultur och "vi och dom"
Syftet med denna uppsats Àr att titta pÄ och jÀmföra hur Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ konstruerar och talar om kultur och gemenskaper i politisk kommunikation. Intresset i studien Àr ocksÄ att se huruvida man kan koppla dessa konstruktioner till reaktioner pÄ globaliseringsprocessen. Materialet till denna studie grundar sig i politiska texter om kultur funna pÄ respektive partis hemsida. Analysen utgÄr frÄn ett diskursteoretiskt perspektiv och anvÀnder diskursanalytiska verktyg för att titta pÄ konstruktioner av ?vi och dom? i texterna.
Historia- FörÀldrar och skola
MÄlet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur förÀldrarna kan se pÄ historieundervisningen och vad som tas upp dÀr. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ förÀldrarnas relation till historia och hur den anvÀnds i hemmet. Vi har valt att anvÀnda oss av enkÀtundersökningen som vi skickade ut till förÀldrar vars barn gÄr i Ärskurs 4 pÄ tvÄ olika skolor. Sedan har vi ocksÄ intervjuat klasslÀrarna för att diskutera de svaren vi har fÄtt och historieundervisningen. Vi kommer att ge exempel pÄ vad förÀldrarna har svarat och göra en liten jÀmförelse mellan klasserna.
FörÀndring i politisk kultur och postmaterialistiska vÀrderingar sedan intrÀdet i EU - En pilotstudie av Ungern
Uppsatsen Àr en jÀmförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska vÀrderingar har förÀndrats sedan staten blev medlem i EU.Syftet Àr att se om det har skett nÄgra förÀndringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förÀndringen. PrimÀrkÀllor jag har anvÀnt mig av Àr World Values Survey och European Social Survey, och sekundÀrkÀllor Àr sÄdana kÀllor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till Àr att den politiska kulturen inte har förÀndrats i stor grad men det har skett förÀndringar i nÄgra vÀrderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förÀndringarna har skett, men det Àr inte enbart det som har pÄverkat..
Ett progressivt alternativ? : En studie av Alternativfestivalen i Halmstad 1975-1982
Den hÀr uppsatsen handlar om Alternativfestivalen, en kulturfestival som anordnades Ärligen i Halmstad mellan 1975 och 1982. Syftet med undersökningen Àr att studera och analysera aspekter av politisk kommunikation vid och omkring festivalen. I uppsatsen analyseras Àven festivalen utifrÄn teoretiska begrepp frÄn brittisk ungdomskulturforskning. KÀllmaterialet i undersökningen utgörs av tidningsartiklar som publicerades av lokaltidningen i Halmstad, Hallandsposten, under den aktuella perioden. Den övergripande slutsatsen Àr att det fanns klara aspekter av politisk kommunikation vid Alternativfestivalen, vilket kan sÀgas ha haft tvÄsidor: dels en innehÄllslig och dels en formmÀssig.
Bild och historieÀmnet i integration
Uppsatsen syftar till att ta reda pÄ om undervisningen i historia och bild blir bÀttre med Àmnesintegration.
Hur bör det amerikanska kampanjfinansieringssystemet till val av president reformeras? Mot frihet eller rÀttvisa?
Denna uppsats behandlar frÄgan: Hur bör det amerikanska kampanjfinansieringssystemet till val av president reformeras - mot ett system som fokuserar pÄ frihet eller ett system som fokuserar pÄ rÀttvisa? Som frÄgestÀllningen vittnar om Àr uppsatsen skriven ur ett normativt analysperspektiv dÀr de klassiska vÀrdena frihet och rÀttvisa i kombination med insamlad data om amerikansk kampanjfinansiering mynnar ut i en analys. TvÄ alternativa vÀga presenteras, antingen att slÀppa systemet fritt eller att öka kontrollen för att minska skillnaderna som finns. Argumentationen ger en bild av hur annorlunda systemet skulle kunna se ut givet en förÀndring. Resultatet pÄvisar att det amerikanska systemet hade gynnats av att röra sig mot en mer rÀttvis och kontrollerad finansieringsstruktur.
Undersökning av gemensamt slutprov i Historia A vÄrterminen 2000 pÄ Bergagymnasiet i Eslöv
Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutprovet efter kursen Historia A, vilket genomfördes pÄ Bergagymnasiet i Eslöv vÄren 2000. Genom att med enkÀter ta reda pÄ elevernas synpunkter och genom intervjuer inhÀmta lÀrarnas Äsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvÀgagÄngssÀtt. I vÄr diskussion har vi ocksÄ kommit in pÄ hur framtida gemensamma prov kan bli pÄ Bergagymnasiet. Vi har ocksÄ vidgat perspektivet till att resonera kring möjligheterna för liknande prov dÀr flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tÀnkbara följder detta kan fÄ för historieundervisning, lÀromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi ocksÄ berört möjligheterna för nationella prov i historia..
Historiekanon i lÀroböcker för högstadiet
Syftet med detta arbete Àr att undersöka till vilken grad lÀroboksserien Levande Historia, för högstadiet, följer lÀroplanerna, frÄn 1994 till 2011, och hur mycket av författarnas egna vÀrldsbilder och den historieskrivartradition som finns pÄverkar böckernas innehÄll. Vi blir alla pÄverkade av den tid vi lever i eller vÀxte upp under och hur detta pÄverkar författarnas sÀtt att skriva Àr av intresse, dÄ det i sin tur kommer att pÄverka generationer av lÀrare och elever. Vi har Àven nyligen fÄtt en kursplan med nya idéer om vad som ska lÀras ut. Genom att undersöka tre generationer av Levande Historia-serien har det visat sig att det finns genomgÄende teman, vad gÀller hur historiska hÀndelser och fenomen beskrivs. Dessa tankar kan knytas till idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv, samt hur det Àr den europeiska synvinkeln som dominerar i berÀttandet.
KÀnsla för kÀnslor : Konsten att medvetandegöra kÀnslor i förskolan
Denna studie Àr en brukstextanalys av tre samtida historielÀroböcker för gymnasieelever. Studien Àmnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i lÀroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt Àmne pÄ gymnasiet. Studien utgÄr frÄn ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika lÀroböckerna och hur genusperspektivet anvÀnds för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör sÀrskiljandet pÄ mannens och kvinnans historieskrivning i lÀroböckerna och visar pÄ vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förstÄelse av historieskrivningen..
DĂ€rför bildades Mercado ComĂșn del Sur!
Efter andra vĂ€rldskriget sĂ„ har ett av de mer övergripande sĂ€rdragen i det internationella systemetutgjorts utav framvĂ€xten av regionala - och internationella mellanstatliga integrationer. En avhuvudfrĂ„gorna inom det integrationsteoretiska forskningsomrĂ„det har handlat om att förklara vilkakrafter som fĂ„r stater att sammansluta sig i politisk-ekonomiska konstellationer i likhet medEuropeiska Unionen. I början pĂ„ 1990-talet kom en ny vĂ„g av integration att ta fart i Sydamerika,dĂ€r Mercado ComĂșn del Sur (Mercosur) utgör en av de mer framgĂ„ngsrika sammanslutningarna.Denna uppsats har ansatsen att klarlĂ€gga vad som driver stater i Sydamerika till att samarbeta ochingĂ„ avtal inom ramen för dessa politisk-ekonomiska organisationer. DĂ€r jag utifrĂ„n enhegemonisk stabilitetsteori undersöker vilka motiv som ligger till grund för bildandet avMercosur. Analysen omfattar tre olika aspekter som stĂ„r i direkt koppling med det teoretiskaramverket.
Formerandet av folkviljans förverkligande : En metodologisk uppsats om sociala handlingar i politisk nyhetsrapportering
Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.
Eurocentrering i lÀromedel, Eurocentering in schoolbooks
En diskursanalys pÄ tvÄ av de mest frekvent anvÀnda historieböckerna pÄ den svenska gymnasieskolan "Epos" och "Alla tiders historia A". Dessa lÀses med hjÀlp av en diskursanlys framtagen av Lennart Hellspong "Metoder för brukstextanalys". För att se om dÀr finns spÄr av eurocentrism och om de motsvarar Lpf11s kursplan för Àmnet historia. Resultatet visar pÄ att de bÄda böckerna Àr allt för vinklade till Europas fördel och att de pÄ egenhand inte motsvarar kursplanen..
Historieundervisning i statens intresse : Forum för levande historia och dess projekt Brott mot mÀnskligheten under kommunistiska regimer
Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mĂ€nskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda pĂ„ hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhĂ„ller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt nĂ„gra utvalda lĂ€romedel i historia. Ăven den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig pĂ„ olika typer av historiebruk och har applicerats pĂ„ den empiriska delen dĂ€r materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det ocksĂ„ tillför en annan dimension av de behandlade omrĂ„dena..