Uppsatsen är en jämförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan staten blev medlem i EU.Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Sveriges televisions program ?Toppkandidaterna? tas emot av dem som är den tänkta målgruppen: 18-25 år. Målet med programmet är att locka denna målgrupp till Sveriges television, men även att inspirera dessa till politiskt engagemang och debatt. Eftersom Toppkandidaterna därför beskrivs som en ?politisk dokusåpa? vill vi även göra undersökningen i ett vidare perspektiv och ställer oss frågan: Hur resonerar deltagarna i våra fokusgrupper kring begrepp som demokrati och politik? Vi tycker att det finns tydliga kopplingar mellan dessa begrepp, programmet och Sveriges televisions uppdrag från staten som bland annat folkbildare och informatör.

Den här uppsatsen handlar om Alternativfestivalen, en kulturfestival som anordnades årligen i Halmstad mellan 1975 och 1982. Syftet med undersökningen är att studera och analysera aspekter av politisk kommunikation vid och omkring festivalen. I uppsatsen analyseras även festivalen utifrån teoretiska begrepp från brittisk ungdomskulturforskning. Källmaterialet i undersökningen utgörs av tidningsartiklar som publicerades av lokaltidningen i Halmstad, Hallandsposten, under den aktuella perioden. Den övergripande slutsatsen är att det fanns klara aspekter av politisk kommunikation vid Alternativfestivalen, vilket kan sägas ha haft tvåsidor: dels en innehållslig och dels en formmässig.

Denna uppsats har till syfte att studera den debatt som uppstod efter den 9:e december, då en rapport om CIA:s användning av tortyr som del av kriget mot terrorismen släpptes. Detta sker igenom en kritisk diskursanalys av amerikansk media, specifikt med en metod kallad förklarande kritik, med fokus på vad politiker citeras säga och vad opinionsskribenter själva säger gör tortyr rätt eller fel att använda. Igenom analys av sådant material ges här både en inblick i de ställningstaganden som görs i debatten, där censur av rapporten bidrar till att en debatt där båda parter kan göra starka sanningsanspråk om effektivitet och politisering, samt även förklaringar av de pragmatiska och affektiva argument som används i media för att legitimera CIA:s tortyranvändning..

Uppsatsen syftar till att diskutera hur troligt det är att riksdagen fattar beslut i enlighet med 11septemberutredningens förslag om militära maktmedels bruk, i samhället, i fredstid.Frågeställningarna är: Vilka argument förs fram i frågan om utökad användning av militära maktmedel,vilken är synen på militära maktmedels roll i samhället samt en diskussion om hur troligt det är attriksdagen kommer att besluta om utökad användning av militära maktmedel i enlighet med11 septemberutredningens förslag?Undersökningen och analysen genomförs med ett verktyg som omfattar parametrarna: värdet av11 septemberutredningen, hotbild, grundsyn på militära maktmedel samt hur civil kontroll övermilitärmakten skall uppnås. Med detta verktyg skapas, utgående från litteratur om politisk-militärarelationer, två idealtyper som anses svara mot de nuvarande och de föreslagna förhållandena.Källmaterialet, remissinstansernas yttranden, debatt och motioner i riksdagen samt debattartiklar i dagspressen,undersöks genom en kvalitativ textanalys och klassificeras med hjälp av analysverktyget.Undersökningen visar att både bland remissinstanserna och bland riksdagspartierna finns tvåhuvudteman. Ett som ser militärmakt som ett hot mot medborgarna och vill begränsa dessinflytande och befogenheter samt säkerställa noggrann civil/politisk kontroll. Det andra som sermilitärmakt som ett maktmedel likställt exempelvis polis och förordar utökade befogenhetersamt integration och ett pragmatiskt bruk av militära maktmedel i fredstid..

Efter andra världskriget så har ett av de mer övergripande särdragen i det internationella systemetutgjorts utav framväxten av regionala - och internationella mellanstatliga integrationer. En avhuvudfrågorna inom det integrationsteoretiska forskningsområdet har handlat om att förklara vilkakrafter som får stater att sammansluta sig i politisk-ekonomiska konstellationer i likhet medEuropeiska Unionen. I början på 1990-talet kom en ny våg av integration att ta fart i Sydamerika,där Mercado Común del Sur (Mercosur) utgör en av de mer framgångsrika sammanslutningarna.Denna uppsats har ansatsen att klarlägga vad som driver stater i Sydamerika till att samarbeta ochingå avtal inom ramen för dessa politisk-ekonomiska organisationer. Där jag utifrån enhegemonisk stabilitetsteori undersöker vilka motiv som ligger till grund för bildandet avMercosur. Analysen omfattar tre olika aspekter som står i direkt koppling med det teoretiskaramverket.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

Titel: Ett tyst beslut - Om hur politisk TV-reklam blev tillåtet i SverigeFörfattare: Malin StääfKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2010Handledare: Bengt JohanssonUppdragsgivare: JMG, Göteborgs UniversitetSidantal: 38 sidor (17801 ord) inklusive bilagorSyfte: Studiens syfte är att beskriva och förklara hur det gick till när politisk TVreklam blev tillåtet i Sverige. Detta undersöks utifrån politiska, ekonomiska och teknologiska förutsättningarMetod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: Öppet politiskt material i form av statliga utredningar, beslut, betänkanden, motioner och protokoll. Även vissa lagar och tillstånd undersöksHuvudresultat: Studien visar att politisk TV-reklam blev tillåtet på grund av ett omförhandlat sändningstillstånd, inte en lagändring. Det har aldrig varit förbjudet i lag attsända politisk TV-reklam. Public service -kanalerna samt TV4 har haft ett villkor i respektive sändningstillstånd som förbjudit den typen av reklam.Flera av de övriga vanligaste kanalerna som TV3, Kanal 5, TV6, TV8 med flera sänder från Storbritannien och regleras inte av svensk lag, de har dock inte heller fått sända politisk reklam eftersom det inte är tillåtet där.

Denna uppsats behandlar politisk förändring i svenska kommuner. Fokus är New Public Management-reformer och specifikt har andelen kommunal barnomsorg på entreprenad studerats. Studien är kvantitativ och består av datamaterial över Sveriges 290 kommuner som samlats av Statistiska Centralbyrån (SCB) under perioden 1998-2005. Teoretiskt utgår uppsatsen från en nyinstitutionell teori. Fyra hypoteser om politisk förändring i svenska kommuner har konstruerats och sedan operationaliserats genom sex variabler; politisk majoritet (blå/röd), kommunstorlek, skatteunderlag och andel barn- och äldreomsorg på entreprenad.

 Det talas idag om ett minskat stöd och identifikation till politiska partier. Forskning visar att unga människor spenderar mer tid och är mer benägna än äldre att använda Internet för att skaffa politisk information. I en enkätundersökning med 125 deltagare i fyra åldersgrupper undersöktes om unga i större utsträckning än äldre identifierar sig med icke-parlamentariska rörelser som för fram sina budskap på Internet. Hos deltagarna mättes graden av parlamentarisk och icke-parlamentarisk identifikation som funktion av ålder och Internettid. Unga hade en signifikant högre Internettid än äldre.

I det här arbetet har vi genom en idé och ideologianalys undersökt olika läroböckers skildringar av den industriella revolutionen. Läroböckerna är indelade i två olika delar, varav vissa är skrivna innan Berlinmurens fall 1989 och andra är skrivna efter fallet. Vi har avgränsat oss till att analysera de politiska, ekonomiska samt klass skildringar som finns beskrivna i avsnittet. I arbetet har vi analyserat nio stycken läroböcker i historia för grundskolan. Resultatet presenteras genom två skilda delstudier där en av oss har undersökt läroböcker skrivna före Berlinmuren fall och den andre de läroböcker som utkommit därefter.

Allt fler kommuner väljer att arbeta med deltagardemokratiska forum. Medborgarförslag, en ny kommunikationsväg mellan medborgare och politiker, är ett sådant Gestaltande del:Planerad kommunikation. Informationskampanjen "Vi vill veta vad du tycker!" för en fiktiv kommun (Vår kommun) som bestämt sig för att införa medborgarförslag. Kampanjen innehåller förutom en tidsplan: annons.

Syfte: Att undersöka om unga vuxna kan se tendenser av politisk orientering i både  ledaren och allmänna nyheter hos två stora svenska dagstidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Metod: Denna studie har till största del tillämpat kvalitativ metod, med empirisk insamlingen genom fokusgrupper .Resultat:Majoriteten av studiens informanter kunde se politisk tendens när artiklarna kom från en röd tidning, i studiens fall Aftonbladet men inte från en blå tidning, i studiens fall Svenska Dagbladet, där majoriteten tyckte att texterna var ?neutrala?. Endast 10 av 20 informanter visste vilken bakomliggande politisk ideologi svenska dagstidningar har. Ett mycket lågt resultat eftersom undersökningen behandlade några av Sveriges största tidningar..

Denna uppsats syftar till att utreda och belysa vad som kan hindra en konstruktiv diskussion i offentlig debatt. Analysmaterialet utgörs av jämställdhetsdebatten i debattserien "Hatet och politiken" som publicerades i DN under våren 2012. Med hjälp av pragmadialektiken utläses argumentscheman och detta utökas sedan till en evaluerande fallasianalys för att visa på debattens problem. Resultatet av undersökningen visar att tre problem framstår tydligast. Det första är brott mot relevansregeln vilket innebär att man undviker obekväma frågor genom att flytta fokus till något annat.

Titel: Lantisen som blev partiledare och näringsminister ? en analys av hur Maud Olofsson gestaltas i mediernaFörfattare: Anna AnderssonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga politiker gestaltas i medierna. Detta med Maud Olofsson som exempel.Metod: Hermeneutisk metod samt kritisk diskursanalys.Teori: Gestaltningsteori samt teori kring politisk kommunikation och genusteori.Material: 31 nyhetsartiklar i dagstidningar som ges ut i de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö från åren 2001, 2004-2006 samt 2009-2011.Huvudslutsatser: Mediernas gestaltning av Maud Olofsson utgår ifrån stereotypa bilder av hur hon som kvinna inom politiken förväntas vara. Maud Olofsson gestaltas i medierna utifrån tre olika stereotyper; bondmora, husmoder och järnlady. Då medierna är en viktig arena för politisk kommunikation är det av vikt att även titta på den politiska kommunikationens system utifrån ett genusperspektiv.Universitet: Medie- och kommunikationsvetenskap, LinnéuniversitetetNyckelord: Gestaltning, Politisk kommunikation, Medier, Genusperspektiv, Maud Olofsson.