In this essay I examine how a municipal- and an independent upper secondary school compare to the ideal types the Company and the Political organization and how that affects the school practise as it?s described in policy documents. The conclusions are that the municipal school on a number of variables correlate to the ideal type the Political organization. At the same time the school reforms of the 1990s are considered as an intention to ?companylize? the municipal school and a number of tendencies how that have affected the municipal school are shown.

Hur regeringen hanterar tillsättningen av högre chefer har debatterats under lång tid i Sveriges riksdag. Att förvaltningen politiseras, och skiljelinjen mellan politik och förvaltning är hotad, påpekas och förnekas. Vår undersökning studerar denna debatt genom en argumentationsanalys av konfrontationsmodell. En litteraturstudie har gjorts kring skicklighets- och förtjänstbegreppet, utnämningar i praktiken och tänkbara förändringar av utnämningsprocessen. Syftet med analysen är att försöka konkretisera debatten och få fram sakargument samt att undersöka hur debatten kring utnämningsmakten tett sig.

Sedan 1995 har ett transnationellt samarbete formats mellan Helsingborg och Helsingör. HH-samarbetet har som roll att profilera och stärka städerna i Öresundsregionen via integrationsprojekt. Arbetet pendlar mellan lobbyarbete och direkt stöd till enskilda projekt.Samarbetet är en del i den ökade regionalisering som Öresundsregionen på senare år hängivit sig åt. Utvecklingen har dock kritiserats för dess tjänstemannastyrda karaktär och bristen på Politisering har lett till ett ifrågasättande av dess legitimitet och skapat upphov till frågor rörande regionalisering och politikers respektive tjänstemäns roll i arbetet.I följande arbete har politikers och tjänstemäns roll i detta småskaliga samarbete granskats. Genom att titta närmre på HH-samarbetet framgår en beaktansvärd skillnad i graden av Politisering mellan regionala och kommunala projekt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om den svenska fyraprocentspärren är en fråga som under åren 1990-2013 kan anses vara politiserad eller avpolitiserad. Jag kommer att använda mig av tre krav formulerade av Maria Wendt Höjer och appli-cera dessa på frågan om fyraprocentsspärren. De tre första frågeställningarna utgår direkt från dessa krav och lyder: 1, Artikuleras fyraprocentsspärren i kollektiva ter-mer, snarare än i enskilda? 2, Artikuleras fyraprocentsspärren på den offentliga are-nan? 3, Artikuleras fyraprocentsspärren utifrån motstridiga intressen? Den fjärde frågeställningen utgår från om fyraprocentsspärren är en politiserad eller avpolitise-rad fråga medan den sista frågeställningen är av underordnad art och ställs om det visar sig att fyraprocentsspärren är en politiserad fråga.Metod: Den empiriska analysen baseras på kvalitativa textanalyser av material som består dels av motioner inkomna till riksdagen dels artiklar, ledare och debattinlägg från ett urval av den svenska dagspressen.Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att fyraprocentsspärren är en fråga som inte lever upp till de krav som ställs för att frågan ska anses politiserad, således ska fyra-procentsspärren i detta fall anses vara en avpolitiserad fråga..

Titel Från avståndstagande till erkännande ? om opinionsbildning och politisk kommunikation med lagändring som mål.Författare Carlos Nalvarte V.Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500 HT11.Handledare Bengt Johansson, JMG.Nyckelord Politisk sluss, livshistoria, livshistoriebegreppet, sakfrågor, sakfrågekomponenter, opinionsbildning, åsiktsbildning, lobbying, Politisering, avPolitisering.Keywords Political gateway, life-history, saliency, public opinion, political issue, spiral of silence, lobbying, opinion intensity, policy makingUppsatsen överväger olika teorier om Politisering och politisk kommunikation tillsammans med informantintervjuer med representanter från RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) och YIMBY (Yes In My Backyard) för att genom teoriutveckling presentera en modell för politisk kommunikation och opinionsbildning. Modellen bygger främst på sakfrågors Politiseringsgrad hos partierna och intressegrad hos medborgarna. Uppsatsen avgränsas genom att fokusera på obundna tvärpolitiska organisationer som hartillgång till begränsade resurser och som är verksamma i Sverige.Uppsatsens analys fokuserar på Politisering av sakfrågor och intresset för sakfrågan hos medborgarna. Slutdiskussionen strävar efter att ge en klar och verklighetstrogen bild av utmaningarna som en opinionsbildande organisation möter i dagens Sverige.Följande resultat presenteras: Politiker och politiska partier tar ställning i sakfrågor genom att politisera sakfrågorna och välja de sakfrågeobjekt som bäst passar partiets ideologiska retorik.

The purpose with this essay is to investigate Swedish political parties who have had or has a restrictive immigration policy containing opinions, that can be classified as xenophobic, and their history and development as a party. The focus in this essay is centred on the politicization that the parties Ny demokrati and Sverigedemokraterna have gone through and the mobilization they have reached. The material that will be handled in this matter are mainly the parties? political programs that have been published in various forms, but these will be supplemented with secondary sources in the form of previous research, reviews by journalists and other literature. The result have shown that the development from 1970 ? 1980´s to today considering these type of organizations is that they have changed in their appearance, in the matter of how they convey their message, and the actual appearance of the party members more than the message itself.

Denna uppsats har till syfte att studera den debatt som uppstod efter den 9:e december, då en rapport om CIA:s användning av tortyr som del av kriget mot terrorismen släpptes. Detta sker igenom en kritisk diskursanalys av amerikansk media, specifikt med en metod kallad förklarande kritik, med fokus på vad politiker citeras säga och vad opinionsskribenter själva säger gör tortyr rätt eller fel att använda. Igenom analys av sådant material ges här både en inblick i de ställningstaganden som görs i debatten, där censur av rapporten bidrar till att en debatt där båda parter kan göra starka sanningsanspråk om effektivitet och Politisering, samt även förklaringar av de pragmatiska och affektiva argument som används i media för att legitimera CIA:s tortyranvändning..

Title: ?Du är partiledare (?) men inte minst en helt vanlig människa? ? En studie av partiledarnas framträdanden i Nyfiken på partiledaren.Authors: Marcus Alakangas and Martin RidderstolpeSubject: Undergraduate research paper in journalism studies, Dept. of journalism, media and communication (JMG) Gothenburg UniversityTerm: Spring 2014Supervisor: Mats Ekström, JMG, Gothenburg UniversityPurpose: Our main purpose is to examine whether there is a pattern of similarities to which the Swedish party leaders adapt to in their narratives and presentation of self in the television show Nyfiken på partiledaren.Method: Etnographic Content AnalysisProcedure: The first part of all eight episodes was transcribed and analyzed from the perspective that the interviewee is doing a presentation of self.Results: There are tendencies that the party leaders adapt to similar patterns in their narratives and presentation of self. The main aspect of that is in the way they portrait themselves as ordinary persons that people can relate to. Another aspect is that the narratives they put forth are in coherence with their political views.

Vår uppsats handlar om debatten kring en litterär kanon i den svenska skolan. Vårt syfte är att analysera kanondebatten utifrån några valda aspekter samt att kommentera styrdokument och lärarröster i förhållande till analysens resultat. I kanondebatten syns samtida inställningar till och värderingar av litteratur och dess roll i samhället. Vi belyser detta genom följande frågeställningar: vad sägs om litteraturens roll i Lpf 94? samt vilka bärande argument framförs i kanondebatten och vem säger vad? Metoden vi använder oss av i detta fall är textanalys.

This essay deals with the question of lines of development within the politics in the rural municipality of Nyed 1950-1962. The aim is to explore how local politics and policies were handled from two perspectives. Firstly the issue of conflict and consensus or majority rule and consensus. Here Arend Lijphard's theory of majority and consensus provides a theoretical base for the essay. Secondly the aim is to explore the actions of the local politicians with regards to leisure time policies to find out whether or not they ideologically belonged to the concept of ?folkhemmets kommun? by Ulla Ekström von Essen.The source material for this essay has been the minutes from the two major bodies of local politics in Nyed, kommunalfullmäktige and kommunalnämnden.