Frågor om huruvida medborgarna bör ges mer utrymme i politiska beslutsprocesser diskuteras på många håll, inom akademin och i samhället i stort. En kommun där detta är högst aktuellt är Göteborg, som har arbetat mycket med deltagardemokratiska frågor på senare tid. Denna studie vänder sig till stadsdelsnämndsPolitikerna i Göteborgs stad för att genom en enkätundersökning undersöka deras inställning till deltagardemokratiska inslag. Med en statistisk analys baserad på enkätsvaren studerar jag hur erfarenhet av medborgardialog, könstillhörighet och kommunfullmäktigemandat påverkar Politikers inställning till deltagardemokrati och medborgardialog, och resultaten leder fram till både väntade och oväntade resultat. Kvinnliga Politiker visar sig vara mer välvilligt inställda än manliga till deltagardemokrati och medborgardialog, detsamma gäller de Politiker som har mandat i kommunfullmäktige jämfört med resterande Politiker.

Allt fler kommuner väljer att arbeta med deltagardemokratiska forum. Medborgarförslag, en ny kommunikationsväg mellan medborgare och Politiker, är ett sådant Gestaltande del:Planerad kommunikation. Informationskampanjen "Vi vill veta vad du tycker!" för en fiktiv kommun (Vår kommun) som bestämt sig för att införa medborgarförslag. Kampanjen innehåller förutom en tidsplan: annons.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förändras oberoende av varandra, samt att allt fler Politiker använder sig av sociala medier för att nå ut till sina väljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot två fiktiva Politiker, påverkas av traditionella och sociala medier. I studien användes en experimentell mellangruppsdesign där deltagarna slumpmässigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems från dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes på internet, deltog 126 personer. För att mäta deltagarnas attitydförändringar användes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frågeformulär.

Denna uppsats undersöker fem svenska Politikers språkbruk på Twitter. Syftet är att få fram hur abstrakt deras språk är på Twitter och analysera vilka likheter som finns mellan språkbruket på Twitter och ett mer traditionellt Politikerspråk. För att analysera detta har en kvantitativ textanalys använts med variabler från främst den systemisk-funktionella grammatiken, men även vissa lexikaliska aspekter har undersökts.De Politiker vars inlägg granskats i studien är Göran Hägglund, Gudrun Schyman, Leif Pagrotsky, Birgitta Ohlsson och Fredrick Federley. Urvalet var ett sådant att 100 Twitterinlägg från varje Politiker där de själva var ursprungsavsändaren (inte svar eller vidarebefordring av text) användes och analyserades. Dessa Politiker valdes eftersom de omnämndes av Aitellu i deras Twitterbarometer 2012 som de mest inflytelserika aktiva Politikerna på mediet.Huvudresultaten för studien är att det går att knyta tendenser av abstraktion till Politikernas språkbruk genom bland annat otydliga förkortningar.

I de senaste decennierna har medierna haft stor inflyttande i den politiska processen. Synnerligen när det gäller att granska och kritisera en del Politiker mer än andra, Samt att ta upp de frågor som de tycker är viktigast. Detta gör att medborgarna för det mesta tar del av de frågor som kommer upp i medierna m.m. Syftet med detta arbete är att undersöka vad relationen/samarbetet mellan Politiker och journalister bygger på i lokalsamhället, samt veta vad aktörerna har för syn på det egna och motpartens roll/uppgift i lokalsamhället, samt vilka är det som har makten över att sätta dagordningen. Undersökningen visar att relationen mellan aktörerna är bra och baserat på att samarbeta genom att utbytta informationer, samtala, debattera, granska och bli granskat.

Sedan mitten av 1950-talet har det politiska intresset för miljöfrågorna ökat ur både ett nationellt och internationellt perspektiv. Den svenska miljöpolitiken har decentraliserats och kommunernas ansvar och möjligheter att utveckla den lokala miljöpolitiken har därmed ökat. Tekniska Verken i Linköping utgör av de viktigaste lokala aktörerna på miljöområdet och är därför intressant att studera. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka aktörer som har makten över miljöområdet i Linköpings kommun samt möjliga orsaker till varför dessa aktörer innehar denna makt. Undersökningen har begränsats till energi- och avfallsområdet i Linköpings kommun.

I Halmstads kommun beslutades år 1989 om behovet av en ny deponi, år 2006 togs beslutetom lokaliseringen Kistinge. Under 2011 låg detaljplanen för beslut varpå berörda medborgarestartade en aktionsgrupp i förhoppningen att kunna påverka Politikerna att tänka om ochförlägga deponin längre från bebyggt område. Fenomenet medborgargrupp av detta slag ärextra intressant i ett land som Sverige som präglas av hög tillit till statliga institutioner. För attbesvara våra frågeställningar om de tre aktörsgrupperna; medborgare, Politiker ochtjänstemäns upplevelse av delaktighet, process och beslutsfattande i ärendet har vi med hjälpav idealtyper, som är utformade från tidigare forskning på området, försökt fånga derasupplevelser av ärendet utifrån ett legitimitetsperspektiv. Vi kom fram till att medborgarna harhaft en låg upplevelse av legitimitet samtidigt som Politiker och tjänstemän har haft en högupplevelse av legitimitet i ärendet om deponin i Kistinge..

Den här uppsatsen är en studie om hur Politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för Politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger Politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt Politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är Politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

Den här uppsatsen är en studie om hur Politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för Politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger Politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt Politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är Politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

Den här uppsatsen är en studie om hur Politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för Politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger Politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt Politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är Politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

Den här uppsatsen är en studie om hur Politiker ser på bloggen som ett politiskt verktyg. I dagens samhälle har tekniken öppnat upp för nya kommunikationskanaler och internet har blivit en plattform för interaktion. Bloggen har skapat nya möjligheter för Politikern att sprida budskap till medborgarna och medierna eftersom den ger Politikern kontroll över det egna ordet. Syftet är att undersöka på vilket sätt Politiker i Kungsbacka kommun på lokal-, regional- och riksnivåanvänder sig av bloggar, och hur de ser på bloggen som verktyg för att sprida budskap, skapa opinion och ha kontroll över ordet. Studiens frågeställningar är: Hur ser innehållet på bloggarna ut, vad är Politikerns syfte med bloggen, och hur ser interaktionen med medborgarna ut på bloggarna.

Uppsatsen behandlar intressegruppers påverkan på beslutsfattare på lokal nivå genom att undersökapåtryckargrupper som var involverade vid byggandet av Uppsala konsert och kongress. Studiensyftade till att utröna huruvida det fanns någon skillnad mellan lokala intressegruppers pluralistiskaarbete och teorin kring påtryckargruppers verksamhet på nationell och europeisk nivå. Slutsatsen äratt alla dessa intressegrupper använder sig av liknande verktyg. Studien behandlar även skillnadenmellan intressegrupper där delar av medlemskåren är beslutsfattande Politiker och påtryckargruppersom ej har det. Här visar studien att de intressegrupper som har förtroendemän som medlemmarfokuserar mer på direktkontakt med Politiker än vad andra påtryckargrupper gör..

Vår uppsats handlar om kommunPolitiker som blivit förtroendevalda utan tidigare erfarenhet av partiarbete eller förtroendeposter. Då partiernas medlemstal sjunker finns det skäl att tro att fenomenet kommer att bli vanligare. Syftet med vår uppsats är att minska kunskapsbristen som råder kring politisk oerfarenhet. Gruppens egna berättelser formar vår uppsats. Genom samtalsintervjuer med åtta politiska nykomlingar har vi tagit del av synen på inträdet i politiken och Politikerrollen.

Denna uppsats är en studie av inledningsskedet av en gymnasieförvaltnings satsning på att arbeta i riktning mot lärande organisation enligt PBS. PBS är en förkortning av Pro-blemBaserad Skolutveckling och arbetssättet utgår från medarbetarnas lärdomar om hur man bidrar till att ungdomar lär och utvecklas på bästa sätt. Alla gymnasieskolor i kommunen deltog i arbetet och alla nivåer inom skolformen ? från lärare till Politiker engagerades i arbetet och ett femårigt samarbete med PBS-gruppen (Karlstads universi-tet) inleddes. När undersökningen gjordes hade arbetet i gymnasieskolorna i lärande organisationsanda pågått i ca ett läsår.Undersökningen är kvalitativ och genomfördes med hjälp av intervjuer.

I en politisk styrd verksamhet jobbar HR-chefer i en föränderlig miljö där förutsättningarna kan komma att ändras utifrån den politiska agendan. Den moderna kommunen styrs genom visioner och mål som sätts av kommunfullmäktige för att sedan implementeras i hela organisationen. För att nå måluppfyllnad arbetar HR-funktionen fram aktiviteter och indikatorer inom det egna verksamhetsområdet. En svårighet i att nå måluppfyllnad kan vara att målen inom HR ofta är av mjukare karaktär och därmed svåra att mäta. Sett ur ett HR-perspektiv är tidigare forskning begränsad när det handlar om kommunala tjänstemäns relationer till förtroendevalda.