Det idag väldigt populära riskmåttet Value-at-Risk (VaR) kan beräknas på många olika sätt. En metod som använder sig av extremvärdesteori (EVT) för att estimera VaR utvecklades under 1990-talet som ett alternativ till de traditionella VaR metoderna. EVT fokuserar på fördelningens svans, eftersom det är här de extrema observationerna uppträder. I denna studie undersöker vi hur framgångsrik extremvärdesmetoden är när det kommer till att estimera VaR för råvaror, en typ av tillgång som karakteriseras av att vara extremt volatil och därmed speciellt svår att riskbedöma. Våra resultat pekar på att extremvärdesteorin erbjuder ett intressant alternativ när man önskar att estimera VaR för volatila råvaror.

Syftet med studien är att få förståelse för hur människor med ett ickenordiskt utseende upplever att deras utseende påverkar deras inkludering i samhället och huruvida de upplever att de diskrimineras eller inte, och i så fall när och hur detta sker. Men även hur de ser på detta problem. Frågeställningen är vilken roll/betydelse har "icke-nordiskt" utseende när det gäller inkludering i det svenska samhället? Hur uppfatta personer med ickenordiskt utseende och de med nordiskt utseende att de behandlas/diskrimineras i olika situationer? Är det någon skillnad på vad de tycker om diskriminering?Antagandena är att det sker särbehandling och diskriminering av dem med ett ickenordiskt utseende, och även att ett ickenordiskt utseende har betydelse när det gäller inkluderingen i samhället.Som grund till empirin ligger en kvalitativ studie med intervjuer som gjorts med personer med ickenordiskt och nordiskt utseende. Analys och tolkning görs med hjälp av Bourdieus teorier, psykologiska förklaringar och en jämförelse görs med hjälp av tidigare forskning som gjorts inom ämnet.

I denna uppsats undersöks om det förekommer fiskal illusion i det svenska pensionssystemet. Fiskal illusion innebär att en felaktig bild av sambandet mellan kostnader och förmåner i det offentliga systemet uppstått hos medborgarna. Vi utreder vad en sådan illusion kan bero på, vilken betydelser den har och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska den. Det framkommer att fiskal illusion existerar och att den till stor del beror på utformningen av pensionsavgifterna. Framförallt är det uppdelningen i en arbetsgivaravgift och en egenavgift, samt att båda betalas in av arbetsgivaren som leder till oklarheter.

Den här uppsatsen handlar om utbildningsPolitik och syftar till att undersöka hur svenska politiska partier talar om skolan i ett antal debattartiklar och repliker, samt om de är överens i några aspekter och vilka dessa i sådant fall är. Utgångspunkten är att det sker en avpolitisering av Politik, där kampen mellan ideologier inte längre existerar på samma sätt som tidigare. Genom diskursanalys har ett antal texter analyserats med ett resultat som visar att det mycket väl verkar stämma att partierna inte längre kämpar ideologier emellan, utan att man är övergripande överens och först och främst förvaltar ett redan existerande system. Den politiska kampen, eller spänningen, är inte särskilt stark då samtliga partier är eniga på flera punkter. Däremot existerar en diskursiv spänning kvar i aspekten av att man ständigt försöker underminera varandras kapacitet att vara i regeringsställning.

I uppsatsen studerar jag hur Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har följt upp och utvärderat det svenska friårsförsöket. Jag undersöker om deras tillvägagångssätt stämmer överens med hur man teoretiskt bör följa upp och utvärdera arbetsmarknadspolitiska program. Hemström med fleras (2002) ?Att följa upp och utvärdera arbetsmarknadspolitiska program? ligger som huvudsaklig teoretisk grund för studien. IFAU:s uppföljningar av friårsförsöket stämmer till stora delar överens med vad man bör ha med i enkla uppföljningar av program och de har även studerat hur implementeringsprocessen av friårsförsöket har gått till.

Hösten 2004 diskuterades Vänsterpartiets förhållande till kommunismen flitigt i medierna. En utlösande händelse var två reportage om Vänsterpartiet som Sveriges Televisions samhällsprogram Uppdrag granskning gjorde. Reportagen och de följande händelserna väckte stor uppmärksamhet i medierna.Vår undersökning är en fallstudie om agenda-setting. Genom att belysa och förklara agenda-setting för politiska ämnen blir mediernas roll i den politiska processen tydligare. Ur en demokratisk synvinkel är det viktigt att det är tydligt för medborgarna vem som påverkar Politiken och varför.Vi har undersökt bakgrunden och motiven till, genomförandet av och efterspelet till Uppdrag gransknings reportage.

Idag betonas medborgarnas möjlighet, rättighet och ansvar att delta i samhällslivet och ha inflytande över frågor som rör vardagslivet. Detta kan ses som en fördjupning av demokratin mot en deltagardemokrati. Antologin syftar till att problematisera diskussionen om vikten av medborgares delaktighet genom att titta på hur delaktighet konstrueras i olika sociala sammanhang. Utifrån kommunala tjänstemän som arbetar med samhällsplanering, medlemmar i en pensionärsorganisation, föräldrar i skolan, ungdomar i politiska ungdomsförbund och ideellt arbetande eldsjälar i ett bostadsområde har vi belyst delaktighetens variationer. Antologin baseras på kvalitativa studier med intervjuer och observationer.

I denna uppsats utförs en kvalitativ innehållsanalys av presidentvalfilmer från valet 2012. Syftet är att få en förståelse kring hur de två partierna använder sig av tv-reklam som marknadsföring och hur de kommunicerar till nuvarande och potentiella väljare med hjälp av reklamfilmer. Med utgångspunkt i teorin om semiotik, retorik, politisk kommunikation och negativ politisk reklam så analyseras de semiotiska och retoriska verktyg som används i valfilmerna. Resultaten är liknande varandra och både Demokraterna och Republikanerna har valt att använda sig av negativ reklam där de smutskaster motståndaren och där de använder sig av pathos som den mest genomgående appellformen i filmerna. Generellt sett så skiljer sig inte de två olika partiernas sätt att kommunicera.

Många kommuner i Sverige har höga ambitioner att antal cyklister ska öka i just deras kommun. Men faktum är att bara två kommuner i hela Sverige, Linköping och Malmö, har lyckats tagit fram en cykelplan som har blivit godkänd av Trafikverket. En av många kommuner som blivit underkända är Södertälje. Att cykelvägar mellan kommuner inte byggs beror i stor del på den bristande finansieringen, både inom kommunen och från Trafikverket. Men också av att kommunens eget planeringsunderlag för regionala cykelvägar är bristfälligt.Syftet med examensarbetet är att utifrån ett arbetspendlingsperspektiv ge underlag för planering av Södertäljes regionala cykelvägar och utgör ett exempel på metod som kan tillämpas vid projektering av cykelvägar över kommungränser.

Detta examensarbete är gjort med syfte att identifiera diskurser i medias framställning av hemlösheten och de hemlösa samt att se om dessa diskurser har någon ideologisk grund. Tidigare forskning har visat på två huvudgrupper av diskurser där individens ansvar respektive samhällets ansvar ställs mot varandra. För detta genomfördes en diskursiv analys av debattartiklar och politiska uttalanden som publicerats i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi valde att fokusera på dessa två tidningar då de är två av de tidningar som ges ut i störst upplaga i Sverige.  Tre övergripande diskurser kunde skönjas; samhällsperspektivet, individperspektivet samt individ- och samhällsperspektiv. I vårt resultat visade det sig att individperspektivet var den mest utbredda diskursen.

I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pågått en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hävdat att Hageby är på väg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det på händelsen då franska ungdomar från förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrädare för Hageby så som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet.

Denna kvalitativa undersökning gjordes med ett öppet, datorstött intervjuformulär som skickades till socialsekreterare i fyra kommuner i Sverige. Det som undersöktes var socialsekreterarnas attityd till metadonbehandling vid heroinberoende och om dessa attityder skildes åt mellan de olika kommunerna. Genom den hermeneutiska ansatsen, meningstolkning och tillförsel av relevanta teorier tydliggjordes resultatet för läsaren. Då undersökningen är kvalitativ med ett mindre strategiskt urval var det svårt att i stor utsträckning generalisera. Trots de dokumenterat goda forskningsresultaten av metadonbehandlingars effekter och avsaknaden av andra mer effektiva behandlingar har idag mindre än 20 procent av Sveriges aktiva heroinmissbrukare möjlighet att bli beviljad denna form av behandling.

Barns behov, ekonomi och Politik är det som utgör innehållet i den allmänna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare från fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanställts, analyserats och jämförts med en teoretisk översikt där litteratur samt nationell och internationell forskning inom området behandlats. Undersökningen visar att det är pedagogen själv, tillsammans med arbetslaget, som är den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som är outnyttjade på grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang.

I vår uppsats ?Lyckas svenska hedgefonder kombinera strategisk och taktisk tillgångsallokering? undersöker vi om svenska hedgefondförvaltare använder sig av en kombination av alfa- och betastrategier för att på så sätt generera en högre avkastning än den som fås genom att endast tillämpa strategisk tillgångsallokering. Detta gör vi genom att titta på de lineära sambanden mellan hedgefondernas avkastning och marknadens. Våra resultat pekar på att denna distinktion inte görs bland de svenska förvaltarna. Vårt resultat kan dock vara en produkt av svårigheten att finna ett komplett datamaterial över en längre tidsperiod.

Sweden has an active and growing culture of feminist comic book artists that use comedy as a mean of disseminating political ideas and critic. In this essay I do a reparative reading of Sara Granér?s comic book All I Want for Christmas is planekonomi in order to find out if it advocates alternative orders and/or ways of expression. By exploring what the comic book does to me as a reader and how, using the term ?skev? ? a hybrid of queer that examines normativity not strictly tied to sexuality ? and gulesque theory ? a mix of feminism, cuteness, the grotesque and riot grrrl ?, I show that the comic book, through the use of comedy, works as a trojan My Little Pony, reclaiming the girly franchise, while challenging several so-called dichotomies, such as: femininity/masculinity; youth/adult; high art/kitsch.