Den 4 oktober 2004 beslutade socialdemokraterna i Sverige och dess samarbets-partier i kärnkraftsfrågan att Barsebäck skulle stängas under 2005. Beslutet startade en mediedebatt i både Danmark och Sverige kring kärnkraften som tidigare varit död. Med en komparativ argumentationsanalys har vi studerat två danska respektive två svenska dagstidningar för att jämföra debatten mellan länderna. Sverige och Danmark har olika demokratiska utgångspunkter i frågan om Barsebäck. Skillnaden är att svenskarna är inkluderade i demos medan danskarna står utanför i denna bemärkelse.

The way society categorize different people into groups is problematic in the sense that the categorization can seem stigmatizing and have social consequences for those being categorized. Immigrants are one of those problematic categories.The following essay studies this categorization of ?immigrants? based on a governmental investigation of structural discrimination that took place in 2002-2008. The aim is to study the use of the category ?immigrant? and the consequences that follows such a categorization.

Är Israel-Palestina konflikten ett religiöst krig eller en politisk fråga? Det är denna fråga vi har som övergripande syfte att besvara i uppsatsen genom att studera hur olika dimensioner av identitet används i konflikten. För att göra det har vi studerat de olika parternas argumentation för rätten till landet, samt för några aktuella konflikthandlingar. Vi har analyserat officiella dokument, artiklar, intervjuer och uttalanden med en innehållslig idéanalys, som delar upp argumenten i ideologiska/religiösa och kognitiva. De aktuella handlingar vi tittat på är palestinsk terrorism/frihetskamp samt Israels byggande av en mur/staket runt Västbanken.

Många av världens ursprungsbefolkningar lever i nybyggarsamhällen, där deras situation präglas av en social marginalisering och tyngs av sociala problem. För att kunna ge ett bidrag och ökad förståelse kring denna problematik är studien utformad som en kritisk diskussion kring medborgarskapet. Det statliga medborgarskapet är centralt, eftersom det definierar vilka individer och kollektiv som inkluderas respektive exkluderas i en politisk gemenskaps specifika rättigheter och skyldigheter. Trots ett inkluderande i det formella medborgarskapet, har ursprungsbefolkningarna dock haft svårigheter att ta del utav dessa rättigheter. Medborgarskapet vilar på en konstruktion som utformats efter det hegemoniska nybyggar-kollektivets värderingar.

Mexiko har under de senaste decennierna gått från ett auktoritärt styre mot ett mer demokratiskt samhälle. Detta är en kvalitativ fallstudie där vi studerar vilka hinder och möjligheter det finns för Mexikos civilsamhälle att bidra till demokratisk fördjupning. Vi finner att civilsamhället varit drivande i Mexikos demokratiseringsprocess, och fortfarande spelar en viktig roll för demokratins fördjupning. Civilsamhället verkar dock i ett samhälle som fortfarande präglas av de strukturer som skapats av den tidigare auktoritära regimen. Detta medför hinder för att denna demokratiska fördjupning ska äga rum.

The purpose of this thesis is to examine and analyze why, in the case of Afghanistan, the government chose to establish a highly centralized political system, when from a democratic standpoint a less centralized system would be preferable.The time period that is examined span from 2001 when the so-called Bonn-Accord was signed, to the parliamentary elections held in 2005, a period often referred to as the Bonn-process.The theoretical framework examines both the complex relations between federalism and democracy, as well as the relation between federalism and the role of existent ethnic minorities. The theoretical framework is then used in order to explain why it would be problematic to create a federal system in Afghanistan under the present circumstances.The conclusions that can be drawn are the following: In case of the republic Afghanistan the creation and implementation of a highly centralized political system was the only possible way for the government to be able to cope and practically deal with the problems of existent ethnic antagonism and regional warlords in order to create a stable political situation in the country..

Turkey has recieved recurring criticism on their disrespect of women and their rights and The European Union Commission and CEDAW, the Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women, are two examples of critics. However, during the last years Turkey has shown a number of improvments and positive developments. Two flagrant examples of the extended debate of the above mentioned scarcity is within the area of legislation and the large number of womenNGO´s.The aim of my thesis is to investigate which strategies womenorganizations in Turkey are using to affect the political agenda from a genderperspective; do they choose an international or a national strategi? The analysis is based on four womenNGO´s and their efforts of influence and effects on the political agenda and how they experience the link between themselves and the Turkish government. My findings suggest that a national strategy is chosen before an international strategy, but the choice seems to depend on specific goals of the organization and the national climate.

I den här uppsatsen försöker vi förklara vad som orsakar problematiska civila samhällen, det vill säga civila samhällen som inte bidrar till demokratisk konsolidering. Undersökningen är en fallstudie av Bosnien-Hercegovina, ett etniskt splittrat land som fått mycket internationellt bistånd. Vi utgår från ett eget teoretiskt ramverk där vi främst knyter samman befintliga teorier, men även skapar nya begrepp.Vi kommer fram till att både den nationella politiska kontexten och det internationella givarsamfundets roll är av stor betydelse för att förklara problemen i det bosniska civila samhället. De inhemska politiska strukturerna och aktörerna har cementerat den etniska polariseringen och otryggheten, vilket främjat framväxten av odemokratiskt, intolerant civilt samhälle. Det internationella givarsamfundet har genom sitt massiva, villkorade bistånd berövat det goda civila samhället dess autonomi, vilket gjort det svagt..

I denna empiriska undersökning analyserar vi argumenten som framkom i diskussionen före och under Natos intervention i Förbundsrepubliken Jugoslavien 1999. Som en bakgrund till vår analys beskriver vi det folkrättsliga regelverket samt två teoriskolor och deras syn på staten, internationella relationer och humanitär intervention. Vi genomför därefter en argumentationsanalys enligt Naess pro et contra-modell, där vi kategoriserar argumenten och bedömer deras beviskraft. Vid bedömningen av argumenten drar vi paralleller till folkrätten och till de olika teoriskolorna..

På det individuella planet handlar politisk konsumtion till stor del om att uttrycka en etisk, politisk eller miljömässig åsikt genom att välja och välja bort varor på marknaden. Denna uppsats flyttar fokus till kollektiva aktörer och betraktar politisk konsumtion som ett verktyg. Syftet är att besvara huruvida sociala rörelser kan och faktiskt använder sig av detta. I uppsatsens teoretiska ramverk identifieras och operationaliseras sex så kallade metoder för politisk konsumtion. Vidare undersöks huruvida tre sociala rörelser med olika intresseområden använder sig av dessa.

Social control in different forms has existed in all known societies. This control has taken different shapes and expressions. In older smaller communities there was a collective control among the citizens. In modern societies the state is trying to control the lives of the citizens. These control mechanisms can be seen as both freedom-reducing and freedom inducing depending on which concept of freedom one upholds.

In a world of ?formal organizations?, which is constantly exposed for institutionalized super standards and ideas of a what a modern orgnization should be like, the pressure for changes are strong. This is the environment in which Lund University finds itself. Ideas in the beginning of the 21-century is concerning a stronger emfasis on steering, centralisation, re-hieriarchyzation, standardised processes and a new regulation concerning internal control. Through theories of new institutionalism, with conceptions as organizational identity and the expectations of adapting to new ideas, can you track the translation and adaptation that the ideas go through at the university- a decentralised organization where not only freedom has been a concept for the academic parts, but also for the administration.

This paper is an attempt to distinguish the specifics of the conflict resolution process and the negotiations during trade conflicts. First of all, this kind of conflict almost always contains some kind of protectionism which doesn?t make sense economically. Imposing trade-barriers decrease the overall welfare of your own nation and the only winner is the protected sector. These policies can be introduced since the political pressure from threatened industries is usually much stronger than the pressure from the consumers who will bear the burden of protectionism.

This is a discourse analysis concerning the visions for Malmö's future. Three concepts are studied to see which meaning these are given in the Malmö context. The studied concepts are ? development (utveckling), industry (näringsliv) and citizen (befolkning).The meanings of these concepts are studied against a backdrop of theories of inclusion/exclusion in general and inclusion/exclusion in the city more specific. Michael Foucault´s notion of a discourse which stigmatizes those not following a behaviour which is defined as being right and normal is central to this.

Hur staten organiserar sin förvaltning, i form av specialisering och samordning av verksamheten, har betydelse för hur väl uppdraget att implementera den politiska viljan genomförs. Många menar att betoningen på samordning idag ökat efter flera år av specialisering som dominerande organisationsform. Vi har därför valt att undersöka begreppet samordning och dess tillhörande problematik för att se hur, när och var samordning är önskvärt inom statlig förvaltning och vilka problem som kan uppstå. Då samordning är en flertydig term som kan vara svårförstådd, avser uppsatsen också konkretisera begreppet och dess övergripande problematik. Genom intervjuer på Migrationsverket ges praktiska exempel utifrån en svensk kontext.