This thesis examines organisations as mediators and how different kinds of organisations have different prerequisites to act as mediators. Global, regional and subregional organisations are often asked to mediate in conflicts, but considering the circumstances, who should mediate?In a mediating process the mediator should be considered as important an actor as the disputing parties and should hence be scrutinized as one. Mediation is a complex subject to study and theoretically the opinions differ on what characterises a good mediator. I have taken many of the different views in consideration and constructed a model from which organisations and their prerequisites can be compared and evaluated.

The aim of the thesis is to highlight external factors to explain why the EMU was created. The external factor considered here is the monetary policy of the United States, which often conflicted with European interests. The statistical data in the thesis, as well as previous research, show that even though the EU economically in many ways had become an equal partner of the US during the second half of the 20th century, the union still faced US influence and dependence.The results of the thesis can be explained with neorealist theories on power measured as an actor's distribution of capabilities and balancing of power. An actor that is equipped with the world's leading currency is more independent from others. Other actors, on the other hand, become increasingly dependent on the major currency and the policy of its owner.

In this thesis I analyse and discuss what impact the 2003 U.S lead intervention in Iraq, had for the cooperation against global terrorism between the European Union and the United States. Six years have passed since the Bush administration decided to go on with the intervention, even though they did not have the necessary UN mandate. Due to unsuccessful argumentation in favour of the intervention by the Bush administration, the world got divided. George W. Bush reference to a ?war on terror?, which passed almost unnoticed by Americans, rang alarm bells in many European countries.

Forskningen om teorin gällande sambandsförhållandet socioekonomisk utveckling och demokrati, även kallad moderniseringsteorin, har pågått sedan slutet av 1950-talet och pågår än idag. Jag har gett mig in på att göra en egen studie av sambandsförhållandet för att försöka verifiera eller falsifiera teorin. Detta är ingen enkel uppgift då det är mycket svårt att bevisa att det är just variabeln X som orsakat variabeln Y, men jag har gjort ett försök.Jag har gjort en kvantitativ studie där jag mäter sambandet mellan socioekonomisk utveckling och demokrati, mätt i HDI respektive Freedom House frihetsindex, i alla länder som det finns tillgänglig data för. Som ett komplement till detta har jag även gjort en mindre fallstudie av Kuba som är ett avvikande fall från teorin. Kuba har hög socioekonomisk utveckling men är odemokratiskt styrt, frågan är varför?.

Sedan 1998 tillämpar den svenska grundskolan ett nytt betygsystem som ska vara mål- och resultatrelaterat. Elever med samma kunskaper ska få samma betyg i hela landet. Mål och betygskriterier är fastställda. Lärare, elever och alla andra kan alltså känna till vad som krävs för de olika betygsstegen: G, VG och MVG.Men Skolverket konstaterar i en rapport att likvärdiga betyg inte ges. Genom att jämföra skolors resultat på nationella prov i engelska, matematik och svenska med de betyg som ges i årskurs 9 några få månader senare står detta klart.Min uppsats granskar de icke likvärdiga betygen.

The aim of this thesis is to examine the politics and activities of the Social Democratic students´ association Spartakus. Their relationships and political and ideological differences towards the Swedish Social Democratic Party (SAP) and the remaining parts of the Social Democratic youth organisation (SSU) in Linköping during 1969-1971 are examined. To fulfil this aim I have studied relevant literature and interviewed people who were active in Spartakus, as well as people from SSU and SAP in the municipal during the period. I have also studied written material produced by the students´ association itself during the period. The theoretical frame of reference consists of Dahl´s theory on a democratic political order, and party theories like the mass party theory of Duverger, theories from Sjöblom, Panebianco, Lipset and Tingsten and also Gidlund&Möller´s theory about different kinds of party members.

Essay in political science, C-level by Mikael GranathAutumn semester 2012, Tutor: Freddy Kjellström- Ideological convergence in Swedish party politics?- An analysis of ideologies of the Swedish Social Democratic party and the Swedish Moderateparty and their healthcare and health service policies between the years of 2002 and 2010.The main purpose of this study is to examine the truthfulness in the common perception thatthe Swedish moderate party and the Swedish social democratic party are increasingly sharingthe same political views - particularly between the years of 2002 and 2010. The main researchquestion is:?Did the Swedish Moderate party and the Swedish Social Democratic partyideologically position themselves closer in the year of 2002 than they did in 2010within the health care policy area?The research design chosen for this study can be labelled as a comparative case study wherethe two political parties party programs and election manifestos that were current in the yearof 2002 and 2010 are studied. This is done to give a better view of ideological change.

Sedan attacken på USA 11 september 2001 har åtskilliga rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekämpar dem. Syftet med uppsatsen är att försökaåskådliggöra en struktur på styret av talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur på styret med utgångspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningsläget om talibanerna. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är:Vilken struktur hade styret av talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frågeställning löses ut av följande 2 frågor: Fråga 1 - Kan strukturen påstyret av talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjälp av en strukturellorganisationsteori? Fråga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur på styret?Med hjälp av en strukturell teori om organisationers form och två sociologiska teorier sombehandlar varför människor och grupper handlar som de gör utifrån deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen på styret av talibanernasorganisation såg ut 2009 och förklara varför den såg ut så.Uppsatsen använder en kvalitativ metod där divisionaliserad organisation, habitus och dendolda läroplanen används som teorier.

This essay explores the economical and social paradigms surrounding one of the most influentialNordic border dynastic noble families in the second half of the fifteenth century - the AxelssonTotts. How mercantile possibilities and opportunities offered to them, reflected on their politicalactions and social bands. The Axelsson brothers of the Tott Dynasty would become of one of themost powerful noble families within the Nordic Union between 1444 och 1487.Axel Pedersen (Tott) would through well chosen marriage alliances into the noble families of bothDenmark and Sweden, and with political prowess lay the foundation for one of the most dynamicfamily empires of the fifteenth century. In the year 1442, the Axelsson brothers swore loyalty toeach other; to protect and defend their mercantile and economical interests in Denmark andSweden. They would eventually control the trading routes in the border areas of the Union, and byexploiting the political chaos within the Union they would gain access and influence to the landtrading routes for export and import within the Union and the shipping export routes in the BalticSea allowing them access to the Russian market through Finland and Estonia.The island of Gotland, with its tactical and important geographical position in the Baltic Seabecame the key to the Nordic Union.

 Det talas idag om ett minskat stöd och identifikation till politiska partier. Forskning visar att unga människor spenderar mer tid och är mer benägna än äldre att använda Internet för att skaffa politisk information. I en enkätundersökning med 125 deltagare i fyra åldersgrupper undersöktes om unga i större utsträckning än äldre identifierar sig med icke-parlamentariska rörelser som för fram sina budskap på Internet. Hos deltagarna mättes graden av parlamentarisk och icke-parlamentarisk identifikation som funktion av ålder och Internettid. Unga hade en signifikant högre Internettid än äldre.

Uppsatsen undersöker effekterna av biståndspolitiken i Afghanistan. Afghanistan befinner sig i en gråzon mellan modernitet och traditionellt klansamhälle. Denna övergång försvåras av ett antal faktorer. Fokus ligger på korrelationen mellan NGOs, staten och biståndet. Den afghanska statens oförmåga skapar utrymme för NGOs att sörja för befolkningens fundamentala behov.

Problem: När predikan ges inom islam eller katolicismen tillåts och förväntas att både kvinnor och män deltar under islams fredagsbön och den katolska kyrkans mässa på söndagar. Dock tillåts inte kvinnor att leda denna kollektiva bön utan exkluderas från möjligheten att ta upp och diskutera samhällsorienterade ämnen med utgångspunkt från liturgi och heliga skrifter. Detta upplevs som ett problem och ett flertal progressiva kvinnor och män världen över börjar ifrågasätta denna ordning och vill få till en förändring där man och kvinna har lika möjligheter och rättigheter inför Gud.Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera de argument som framförs av företrädare för en konservativ diskurs och med företrädarna för en feministisk diskurs när det gäller frågan om kvinnliga religiösa ledare under gemensam bön inom islam och katolicismen.Metod: Komparativ litteraturstudie i kombination med hermeneutisk metod.Teoretisk referensram: Liberalfeminism, makt, konservativ och feministisk diskurs.Resultat: De feministiska argumenten är ett samtida fenomen som utgår från ett universellt betänkande om lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män. Feministerna kräver en omtolkning av de heliga skrifterna utifrån ett icke-androcentriskt förhållningssätt för att påvisa sin retorik.Den konservativa diskursen utgår från patriarkaliska och traditionella argument där de stödjer sig på enskilda passager i de heliga skrifterna och apostelisk tradition för att exkludera kvinnor.Uppsatsen påvisar att nätverk, ärvda titlar och tradition betyder mer än kunskap i det religiösa sammanhanget. Båda de undersökta religionerna uppvisar dock en förändringshistoria i takt med att samhället förändras vilket skulle kunna vara den framtida nyckeln till kvinnornas religiösa ledarroll.Nyckelord: feministisk exegetik, ledarskap, fredagsbön, katolsk mässa..

From a democratic point of view the existing organisation with municipality sections in the city of Malmö, Sweden will be examined. The matter of how an alternative organisation should be structured will also be discussed. Two incompatible models of democracy theories will be arranged: libertarian democracy and participation democracy. The intentions with the reform were primary to increase the civic participation. By applying those values that are used to characterize participation democracy it will be shown whether the local participation has actually increased.

In this essay I will look at the independence of the Swedish municipalities. By looking at articles for the biggest journal in Sweden on this subject Kommun aktuellt I will look at the discussion for the years of 1978 and 1998 to see if one can draw some parallels in the debate and see if some subjects are always returning in the agenda for the independence. The autonomy of the Swedish municipalities is a very important part of the Swedish welfare model. The municipalities handles for example both the primary schools and the social welfare services. Both these institutions are money draining and the municipals right by law to claim local tax does far from all the time cover its expenses.

Hur kan ett klädesplagg som betyder ?tillbakadragenhet? väcka så starka känslor? Det här är en etnologisk studie om socialistfeministers normsystem och sociala kategoriseringar. Informanters berättelser om det samhälle de växte upp i och det samhälle de lever i idag, hur det formar och förklarar en föreställning om kvinnan i hijab. Med hjälp av postkolonial diskurs analyseras synen på jämställdhet och frihet. Den föreställda kvinnan i hijab kan inte komma att intervjuvas eftersom hon är just en föreställning.