Sök:

Sökresultat:

23 Uppsatser om Polisstudenter - Sida 2 av 2

Polisers fysiska träning, morot eller piska?

Syftet med denna rapport är att undersöka hur den fysiska träningen inom ramen för friskvårdsarbete bedrivs inom polisen och varför man i dag inte har några fysiska krav för poliser. Bakgrunden till ämnesvalet ligger i vår uppfattning att det är konstigt att det ställs fysiska krav på Polisstudenter och polisaspiranter men inte på färdiga poliser. Vi har gjort en teoretisk studie inom ämnet friskvård, främst fysisk träning, för att beskriva fördelarna med att satsa resurser på detta samt visa på faktorer som har betydelse för att en friskvårdssatsning skall bli framgångsrik. Sedan presenterar vi hur polisen och försvarsmakten arbetar med dessa frågor inom de respektive organisationerna. Som underlag för informationen har vi främst använt oss av sakkunniga personer inom de båda organisationerna som har intervjuats.

En personlig värdering av Polisutbildningen vid Umeå Universitet : Dahl vs Polisutbildningen

Syftet med uppsatsen är att belysa synen på utbildningen ur ett studentperspektiv (mitt). Jag har granskat utbildningen för att komma fram till förslag till förbättringar. Genom detta vill jag ge mitt bidrag till frågan om hur polisutbildningen i Umeå. Jag har sammanställt personliga åsikter och försökt fånga upp tankar bland studenterna som upprepade gånger tas upp som problem, irritationsmoment och så vidare. Några resultat och slutsatser i ordens bemärkelser har jag inte kommit fram till eftersom uppsatsen är uppbyggd på personliga åsikter och allmänna tankar.

AKUTSJUKVÅRD : En granskning av nuvarande akutsjukvårdsmoment vid polisutbildningen med avseende påupplägg/genomförande.

Polisen är en aktör i samhället som har till uppdrag att till medborgarna stå för hjälp, skyddoch ordningshållande vilket resulterar i att vissa utbildningsmässiga krav ställs på polisen. Idetta arbete så har vi valt att fokusera på upplägget av den utbildning i akutsjukvård som deblivande poliserna får under sina fyra terminer på polisutbildningen. En studie gjord avPolisstudenter vid Umeå universitet 2007 pekar på att kunskapsnivån generellt är låg efterutbildningen. Syftet med denna rapport är att ta fram möjliga förslag till förbättringar pågenomförandet av kursen akutsjukvård på polisutbildningen, genom att jämföra två olikautbildningssätt mot varandra: försvarsmaktens block lagda utbildning det vill säga attutbildningen genomförs i koncentrerad form samt akutsjukvårdsutbildningen vid Umeåuniversitet som sträcks ut under fyra terminer.Ur den enkätundersökning som genomförts med polisstuderande vid Umeå Universitet,yrkesverksamma poliser som studerat vid Umeå universitet samt försvarsmakten kunde manbland såväl yrkesverksamma poliser som Polisstudenter skönja att deltagarna klart önskar enförändring av Polisutbildningens uppläggning. Många av de synpunkter som lämnades var attdet borde vara mer praktiska inslag samt att utbildningen var för utspridd.

En jämförelse mellan två länders hälsoprogram på Polisutbildningen

I denna uppsats gör jag en jämförelse mellan den amerikanska polisutbildningens och den svenska skolans upplägg när det gäller fysisk aktivitet. Det jag jämför är hälsoprogrammen. Då de finns både vid polisutbildningen vid Umeå och polisutbildningen i USA. När jag jämfört hälsoprogrammen så inkluderas en mängd olika fysiska moment som kanske i vardagligt språk benämns som träning. Det är just det som hälsoprogrammen bland annat omfattar, olika tränings/motionsformer för studenten.

Varför oroar vi oss och vad oroar vi oss över? Skillnader mellan högoroare och lågoroare.

Oro är ett allmänmänskligt fenomen som kan vara både till nytta och skada för oss. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan högoroare respektive lågoroare vad gäller vilken funktion oron fyller (Worry Automatic Thought Questionnaire) och orosinnehåll (Student Worry Scale), undersöka eventuella könsskillnader samt jämföra ett mått på frekvens och intensitet i den allmänna oron (Penn State Worry Questionnaire) med ett allmänt ångestmått (Beck Anxiety Inventory). Undersökningsdeltagarna utgjordes av 40 psykologistudenter och 70 Polisstudenter och könsfördelningen var jämn. Signifikant samband mellan totalpoäng på PSWQ och totalpoäng på BAI erhölls. Högoroare oroade sig signifikant mer av vidskepliga skäl, för att undvika eller förhindra något ont från att hända, i förberedande syfte, för att få motivation samt som distraktion från mer emotionella saker, jämfört med lågoroare.

KOGNITIV PROBLEMLÖSNING UNDER STRESS : PÅVERKAR FYSIOLOGISK AROUSAL PRESTATIONEN?

Förmågan att prestera under akut eller kraftig stress är en förutsättning för en del yrken. Forskningsresultaten gällande hur stress påverkar prestation pekar åt olika håll. Denna studie undersökte sambandet mellan fysiologisk arousal och kognitiv problemlösningsförmåga under stress. Trettiotvå Polisstudenter testades på Ravens test av flytande intelligens APM set II både före och efter att antingen ha sprungit i tjugo minuter eller haft en självskyddslektion på ca fyrtio minuter. Resultaten från en mixed ANOVA för beroende mätningar visade på en signifikant interaktionseffekt (F (30) = 6,547, p < 0,05) ? en ökning i prestationen hos självskyddsgruppen med arton procent och en minskning med femton procent hos löpningsgruppen.

Män och kvinnor inom poliskåren : lika yrkesval men skilda framtidsvisioner?

Genusfrågor är ett aktuellt ämne som leder till engagemang och väcker stor uppmärksamhet såväl i Sverige som internationellt. Ämnet diskuteras även till stor del inom svensk polis där arbete med jämställdhet pågår på vid front. Utifrån våra kontakter med olika polismyndigheter tycker vi att vi kan ana vissa tendenser som tyder på att kvinnliga och manliga poliser lever kvar i gamla traditionella könsroller då det gäller val av yrkesinriktning. Syftet med denna rapport blev därför att ur ett genusperspektiv undersöka om dagens Polisstudenter faller in i ett liknande mönster. Tidigare studier pekar på liknande observationer som förstärker att manliga och kvinnliga poliser ofta tilldelas olika roller ute på myndigheterna och i samhället.

Karriärvägar till polisutbildningen

I vår kommande yrkesroll kommer vi att möta människor som var och en har en unik livsberättelse. Vi har i vår studie fått ta del av fyra personers beskrivningar av just deras unika vägar in i polisutbildningen. De här berättelserna utgör stommen i vår studie. Vi har intervjuat fyra studenter vid polisutbildningen för att sedan analysera deras berättelser och söka svar på frågor som är aktuella i vägledningsperspektiv. Vad gjorde att de valde just polisutbildningen? Vad har de för bakgrund? Vad har de för självbild? Uppsatsen vill sätta fokus på olika vägar till polisyrket.

<- Föregående sida