Denna rapport handlar om synen på den enskilde polismannens egenskaper och de arbetsuppgifter polisen bör prioritera. Genom intervjuer med olika samhällsgrupper som Poliser, före detta kriminella, ungdomar och politiker kan man se att önskemålen om vilka egenskaper den enskilda polismannen bör ha varierar. Man tycker att polisen bör vara positiv, kamratlig, kompetent, orädd mm. När det gäller arbetsuppgifter anser ovannämnda grupper bl.a. att polisen bör arbeta med ungdomskriminalitet, familjevåld, narkotikabrottslighet och förebyggande verksamhet.

Syftet med detta studium var att undersöka om det fanns skillnader i förmågan till identifikation och konfidensbedömningar för röstigenkänning och ansiktsigenkänning relaterat till yrkeserfarenhet och erfarenhet av identifikationsuppgifter. Undersökning genomfördes som ett experiment med två grupper. Experimentgruppen (N=27) bestod av yrkesverksamma Poliser, väktare, larmoperatörer och kriminalvårdare. Kontrollgruppen (N=27) utgjordes av försökspersoner som saknade yrkeserfarenhet av identifikationsuppgifter. Resultatet visade att det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan de två identifikationsuppgifterna (röstigenkänning vs.

Utifrån regeringsdirektiv ska Rikspolisstyrelsen sträva efter att öka jämställdheten och mångfalden inom polisen, då polisen ska avspegla samhällets befolkning. För att uppnå detta behövs ytterligare insatser ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Rikspo-lisstyrelsen har 2009 utarbetat en ny handlingsplan för mångfald och likabehandling som utgör grunden för Rikspolisstyrelsens mångfaldsarbete samt fungerar som stöd och underlag för polismyndigheter som utarbetar lokala handlingsplaner. Polismyndigheter-na är idag skyldiga att ha en mångfaldsplan. Mångfaldsarbetet inom polisen har visat sig gå långsamt.

Polisen är en yrkesgrupp som möts av våld och hot om våld och den nationella bastaktiken är ett av verktygen för att minska skador på såväl polisen som dem som polisen ingriper mot och tredje man. Detta arbetes främsta syfte är att fokusera på inställningsskillnader mellan poliselever och Poliser i yttre tjänst till den nationella bastaktiken samt att undersöka om det finns förslag om hur man eventuellt skulle kunna förbättra detta mycket väl genomtänkta och gedigna koncept och då kunna göra polisarbetet än mer säkrare. Arbetet riktar sig främst till dem som redan har kunskaper om den nationella bastaktiken, då endast de fundamentala delarna i stort kommer att beskrivas..

Denna fördjupningsuppgift beskriver problemen med livsstilsförändringar bland Poliser som är i farozonen för välfärdssjukdomar. Målet med arbetet var att belysa olika modeller för beteendeförändringar mot en ökad fysisk aktivitet och förbättrad kosthållning. Information har hämtats från litteratur och Internet och sedan har olika modeller jämförts mot varandra. Uppsalamodellen har jämförts med Behovsteorin och Stages of Changes. Resultatet blev att livsstilsförändringar är svåra att genomgå på egen hand, men med rätt handledning och med små steg i taget är det ingen omöjlighet att lyckas.

Syftet med studien är att studera hiphopkulturen i en mellanstor svensk stad, närmare bestämt åtta svenska hiphoppares syn på hiphopkulturen, dess kommersialisering, dess positiva syn på droger och våld samt den negativa kvinnosynen i hiphopkulturen. Studien är kvalitativt inriktad och baseras på intervjuer och litteratur. Ungdomskulturperspektiv är central för studien. Undersökningen visar att de intervjuade, varken har en negativ kvinnosyn eller är positiva till våld mot Poliser, något man kan få intryck av när man studerar hiphopmusikens texter. Undersökningen visar att de intervjuade har en liberal narkotikasyn och en negativ bild av kommersialisering..

Som nybliven polis kommer de allra flesta att börja arbeta på en ordningsavdelning och där börja med skifttjänst. Majoriteten av nyblivna Poliser saknar erfarenhet av skifttjänst och den problematik som kan uppstå. Ett liv med skifttjänst ställer mycket större krav på individen vad gäller kost, sömn och kännedom om sig själv. Det som ofta på problematiskt är de oregelbundna tiderna och att få tillräckligt med sömn. Många negligerar sitt behov av sömn och arbetar så att säga på ?förbrukad tid?.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur möjligheterna att få bära benhölster ser ut på samtliga polismyndigheter i Sverige. Underlaget i denna rapport är intervjuer med utrustningsansvariga på samtliga polismyndigheter i Sverige samt ett 20-tal intervjuer med Poliser i yttre tjänst. Intervjuerna med Poliserna i yttre tjänst har genomförts för att se vilka för- och nackdelar de ser med bärandet av benhölster. Resultatet i denna rapport visar att en majoritet av polismyndigheterna ställer sig negativa till bärandet av benhölster men att det finns en möjlighet att få ut det i alla fall och det är bl a då polismannen har ett läkarintyg som styrker behovet. Resultatet pekar på att det finns lika många fördelar som det finns nackdelar med benhölster..

Syftet med rapporten är att undersöka hur närpolisreformen har påverkat polisarbetet i glesbygden och samtidigt ge en inblick i hur polisen arbetar i Västernorrlands glesbygd samt vad det finns för brottslighet. Inledningskapitlet tar upp närpolisreformen samt samarbetet mellan polisområdena i glesbygden. Under teorikapitlet som följer ges en närmare inblick i förarbetet till närpolisreformen, en sammanfattning av närpolisreformen samt en jämförelse mellan anmälda brott i stadsmiljö och glesbygdsmiljö. I resultat delen intervjuas Poliser i yttre samt inre tjänst som ger sin bild av hur närpolisreformen påverkade polisen i glesbygd samt hur samarbetet mellan glesbygdsområden fungerar och hur det är att arbeta som polis i glesbygd. I det avslutande kapitlet diskuteras bl.a.

Positiv psykologi, positiva känslor och dess konsekvenser tar mer och mer plats inom den psykologiska forskningen. En kvantitativ studie har utförts med syfte att pröva tre centrala frågeställningar inom den evolutionspsykologiska grunden för positiv psykologi, samband mellan positivitet och tänkesätt (helhetsperspektiv) samt återhämtning och skapande av sociala resurser. Hypoteserna testades genom enkäter som besvarats av 93 Poliser i Stockholm. Resultatet visar att positiva känslor korrelerar med den helhetsbedömning Poliserna i studien gör, och överblicken polisen anser sig ha, vid ett ingripande. Positiva känslor visar också ett samband med återhämtning.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur trafiksäkerhetstänkandet är upplagt i utbildningen för dagens polisstudenter och aspiranter. Då polis i tjänst blir ansvarig och vållande till vårdslöshet i trafik, handlar det i stor utsträckning om utryckningskörning. Genom intervju med trafikmomentets ansvariga lärare på polishögskolan samt kurschef för utryckningsförarkursen i Västernorrland, visar resultatet att utbildningsorternas säkerhetsarbete på grundnivå strävar åt samma håll men till viss del skiljer sig från varandra. Det resulterar i att aspiranter får olika förutsättningar inför utryckningsförarkursen ute på respektive myndighet vid ett senare tillfälle. Någon statistik över trafikolyckor där polis är ansvarig finns inte i Sverige, där har varje myndighet ett eget ansvar till uppföljning.

Denna studie syftar till att ur ett pedagogiskt perspektiv se hur svenska Polisens lärande i specifika situationer ser ut, där konflikthantering får statuera exempel. För ökad förståelse och en tydligare bild av myndigheten presenteras inledningsvis tidigare forskning inom området samt ett avsnitt som redogör för polisutbildningen i stort. De teorier som används innefattar aspekter som socialiseringsprocesser, en ledsagande diskurs samt den hermeneutiska spiralen. Studien är gjord med kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av informanter har gjorts utifrån deras befattningar inom poliskåren.

Barnens bästa ska enligt Konventionen om barnets rättigheter alltid sättas i främsta rummet.Syftet med denna rapport är att reda ut på vilket sätt svensk polis fullföljer sitt uppdrag attefterleva denna konvention i polisens ingripande verksamhet. För att undersöka detta har viintervjuat två Poliser samt tagit del av litteratur och övriga källor. Genom att studera dettahar vi kommit fram till att både Rikspolisstyrelsen och Poliserna vi intervjuat anser att ämnetär viktigt och ska efterföljas men att det ännu inte finns tydligt uppställda riktlinjer för hurarbetet ska utföras vid polismyndigheterna. Vår egen slutsats av rapporten är bland annatatt det skulle behövas tydligare information och riktlinjer tillgängliga för Poliserna somarbetar i ingripande verksamheten för att barnens rättigheter på bästa sätt ska kunnatillgodoses..

Att balansera kraven som kommer med arbetsroll och privatroll ses till stor del av den psykologiska och socialpsykologiska forskningen som emotionellt ansträngande och konfliktskapande. Forskningen beskriver negativa konsekvenser av att inte kunna lämna de emotioner och krav som förknippas med arbetet, när man går hem. Detta är också en allmän bild av relationen mellan arbete och privatliv. Men hur influerar de emotioner som uppstår i arbetslivet en individs roll som privatperson, förälder och partner? Och hur upplevs yrkesrollen och de arbetsrelaterade erfarenheterna inverka på situationer i privatlivet? Finns det upplevelser av manliga arbetsmönster som hantering av arbetsrelaterade erfarenheter och emotioner, på arbetsplatsen? Denna studie berör främst dessa frågor i förhållande till ordningsPoliser, ett relativt mansdominerat yrke där arbetsuppgifterna genomsyras av emotionellt ansträngande uppgifter och upplevelser, i kontrast till det lugnare familjelivet.

Undersökningen behandlar hur kriminella personer och polisen använder sig av geografiska förutsättningar i sina respektive verksamheter. Hur de först kartlägger objekt i sin omgivning för att sedan välja hur de ska agera. Kriminella personer och polisen undersöks för att visa hur aktörer, på olika sida om lagen, möter liknande geografiska förutsättningar fast upplever dem på olika sätt. Avslutningsvis återges deras inställning till att först kartlägga objekt i sin omgivning innan de agerar. Undersökningen skildrar hur aktörer subjektivt upplever objektiva föremål i sin omgivning på olika sätt, beroende på deras avsikter. Kriminella personer planerar ett brott genom att först kartlägga sin omgivning.