AAS (Anabola Androgena Steroider) vållar stora problem i samhället. Det har visat sig att det är många personer utan någon direkt anknytning till idrotten som missbrukar AAS samtidigt som det finns en stark koppling till styrketräning. Missbruket kan leda till personlighetsförändringar såsom ökad aggressivitet och man kan se samband mellan AAS och besinningslösa våldsbrott. 1999 kriminaliserades det egna bruket av dopningsmedel men det är få som känner till detta såväl inom Polisen, idrotten och samhället i övrigt. Polisen har genom kriminaliseringen fått ökade möjligheter att arbeta mot dopning men det är fortfarande få personer som blir lagförda för brott mot dopningslagen.

Syftet är att undersöka myndigheterna Polisen och brottsofferjourens uppfattningar om det oprovocerade ungdomsvåldets orsaker. Frågorna är: Vad har Polisen och Brottsofferjouren för uppfattningar om orsakerna till det oprovocerade ungdomsvåldet? Hur rimliga är uppfattningarna? En kvinna på Brottsofferjouren, och en manlig polis intervjuades. Kurirens artikelserie 2005 beskriver det oprovocerade ungdomsrelaterade gatuvåldet under några månader hösten 2005 i Luleå. CW Mills regler/ konformitet, och Durkheims socialt/ strukturellt/moraliskt tvång tas upp.

I denna uppsats belyses Polisen i Uppsala län ur ett varumärkesbyggande perspektiv med syfte att undersöka om teorier avsedda för företag i konkurrenssituation även kan appliceras på en offentlig myndighet. En kartläggning av Polisen Uppsalas arbete med personifiering av sitt varumärke i sociala media görs genom intervjuer, innehållsanalys och sekundärdata. Insamlad data avseende hur deras varumärkesbyggande stämmer överens med teorier om corporate brand, corporate brand personality och corporate brand personality traits avser besvara uppsatsens syfte. Resultatet visar att en stark koppling mellan Polisen Uppsalas varumärkesbyggande och uppsatsens teoretiska ramverk finns. I undersökningen framkommer att arbetet med personifiering är grundligt utformat genom Polisens värdegrund.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om befintlig lagstiftning fångar upp de argument som föreliggerför och emot Försvarsmaktens möjligheter att stödja Polisen vid extraordinära situationer. Inom ramen förovanstående syfte kommer en diskussion rörande eventuella förändringar i det juridiska lagrummet attföras.Den teoretiska ramen utgörs av en modell för ledningsförmåga av Per Larsson, FOI. I uppsatsen användskvalitativ metod med en induktiv ansats.Uppsatsen beskriver ett antal faktorer som ligger till grund för Försvarsmaktens stöd till Polisen,dessutom ges en överblick av det nuvarande juridiska ramverk som konstituerar Försvarsmaktens stöd tillPolisen.Uppsatsens empiri bygger i huvudsak på intervjuer av personer som är aktivt involverade i processengällande utvecklingen av Försvarsmaktens stöd till Polisen.I uppsatsen genomförs en analys av det empiriska materialet utifrån uppsatsens frågeställningar och denvalda teorin.I den avslutande delen genomförs en diskussion med slutsatser som ger följande svar på uppsatsensfrågeställningar:? Dagens lagstiftning anses inte beakta de argument som föreligger för Försvarsmaktens stöd till Polisen.? En framtida ny lagstiftning som konstituerar Försvarsmaktens stöd till Polisen skulle kunna utformasliknande Räddningstjänstlagen.? Konsekvenserna vid en föreslagen förändring av det juridiska ramverket är små i förhållande till densamhällsnytta som uppnås. I huvudsak uppfattas konsekvenserna gälla en ökad tillgänglighet.? De samverkansområden som den föreslagna förändringen i det juridiska ramverket anses i första handvara inom områdena; utbildning, (sam)övning, utrustning och underrättelseinhämtning.? Försvarsmakten är en stor samhällsresurs som begränsas av det juridiska ramverket..

Polisens befogenheter att använda våld är unika och i Sverige är Polisen rutinmässigt beväpnad för att om det krävs kunna använda den yttersta graden av våld, att döda en annan människa. Den norska Polisen har samma befogenheter när det gäller våldsanvändning men man har i Norge valt att inte ha en fast beväpnad poliskår. Syftet med detta arbete är att belysa olikheterna mellan Sveriges och Norges vapenanvändning inom Polisen. Vi har även undersökt vilket lands modell som är att föredra ur ett trygghetsperspektiv för den enskilda Polisen och allmänheten. För att besvara våra frågeställningar har vi läst publicerad litteratur i ämnet.

Syftet med denna rapport är att kartlägga det befintliga samarbetet mellan Polisen och ambulanspersonalen på skadeplats. Samt att fånga upp tankar kring den sjukvårdsutbildning poliser i yttre tjänst har idag. Är den tillräcklig för att Polisen ska kunna agera med trygghet eller behövs mer repetition under arbetet. För att få svar på dessa frågor genomförde jag först en litteraturstudie, därefter en pilotstudie vid polismyndigheten i Västernorrland. Sist men inte minst genomförde jag intervjuer med poliser och ambulanspersonal i Malmö City, Sundsvall och Älvsbyn.

I denna rapport behandlas Polislagen 20a § som innebär en ny möjlighet för Polisen att söka igenom ett fordon i brottsförebyggande syfte i jakten på illegala vapen. I rapporten behandlas dels vad denna nya lagstiftning ger Polisen för möjligheter i det brottsförebyggande arbetet men även vilka konsekvenser den kan få för den enskilde individen i form av inskränkningar i de grundlagsstadgade fri och rättigheterna. I inledningskapitlet beskrivs de problem som gjorde att polis och rättsväsendet fick upp ögonen för behovet av en ny lagstiftning, dvs. den stora mängd illegala vapen i samhället. I vårt andra kapitel går vi igenom och förklarar ett antal begrepp i form av lagparagrafer och polisiära uttryck som är bra att känna till t ex fara i dröjsmål.

Misslyckade IT-satsningar är idag väldigt vanliga och ofta väldigt kostsamma. Det är därför viktigt att använda sig av bra systemutvecklingsmodeller och kompetent personal. Uppsatsen syftar till att söka svar på vad Polisen misslyckats med i systemutvecklingen av SiebelPUST och varför man valde just Siebel som plattform. För att ta reda på detta har en fallstudie utförts där data samlats genom dokumentanalyser, utförda intervjuer och enkäter. Sedan har Siebelprojektet analyserats utifrån Beynon-Davies (2009) modell för dimensioner av misslyckande..

Inom Polisen finns det åtgärdsplaner för alla möjliga situationer. Vi blev nyfikna på om det även fanns en nationell åtgärdsplan för Polisen gällande blodsmittotillbud. Vi ville samtidigt undersöka om det fanns för myndigheterna lokala åtgärdsplaner för blodsmittotillbud, samt om det mellan myndigheterna skiljde sig åt mellan åtgärdsplanerna. Vi ville även jämföra de polisära åtgärdsplanerna mot sjukvårdens för att se om det fanns stora skillnader dem emellan. Vi jämförde även preventiva åtgärder hos polismyndigheterna samt vid polis- och sjukvårdsutbildningarna.

Samverkan mellan polis och skola har visat sig ha stor betydelse när det gäller att skapa trygghet och minska brott. I en enkätundersökning som genomfördes av Polisförbundet 2001, deltog 100 slumpmässigt utvalda låg- och mellanstadieskolor. På frågan om antalet polisbesök vid din skola ökat eller minskat under de senaste åren svarade 65 procent att de hade minskat och hela 88 procent skulle vilja att Polisen besöker skolan oftare. Resultatet av detta visar att det brister i samverkan mellan polis och skola. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur samverkan ser ut mellan polis och skola i Gävle.

Polisen i Sverige har ett relativt högt förtroende bland allmänheten (BRÅ, 2007). Det är av stor vikt att Polisen har ett stort förtroende i samhället, för att samarbetet mellan polis och allmänhet skall fungera väl samt att brott skall anmälas (BRÅ, 2007). Men efter händelser som den i Rosengård, december 2008, ligger det nära till hands att fundera över hur samhället ser på Polisen. Antagligen påverkas allmänhetens förtroende negativt då enskilda poliser uttalar sig så starkt nedsättande om andra människor som i detta fall. Medias intensiva rapportering gör att få undkommit händelsen i Rosengård.Syftet med följande studie var att beskriva allmänhetens förtroende för Polisen samt hur detta kan påverkas av medias rapportering.

Att framföra ett fordon i dagens trafikmiljö kräver mycket av föraren. Föraren måste vara koncentrerad, uppmärksam och utvilad för att kunna observera och agera rätt i alla trafiksituationer. En svår och känslig uppgift för Polisen är när de måste hindra en förare från att fortsätta köra sitt fordon på grund av att han eller hon ej anses lämplig ur dessa aspekter. Vi har genom intervjuer med polismän och studier av gällande lagrum undersökt hur Polisen i ett par län hanterar dessa situationer. Dessa beslut som formellt tas av åklagare eller polismyndighet grundas alltid på den enskilde polismannens bedömning och han eller hon har därför ett stort ansvar.

Detta fördjupningsarbete handlar om anskaffning av tjänstehundar till Polisen och de aktuella problem som finns att hitta bra och lämpliga valpar. Fördjupningsarbetet beskriver de olika krav som ställs på hundarna, hur de lämplighetstestas och vad de bör ha för egenskaper för att vara lämpliga. Arbetet handlar även om fodervärdar och hur viktigt det är att få tag på bra fodervärdar till de blivande polishundarna. Att det inte finns någon statistik över kassering av hundar är ett stort problem och något som är under bearbetning..

The aim with the study has been to take to find out what young people has for view/opinion about the police. The theory acts about attitudes and opinions, and a short summary of what the law book says about young people that have been taken in by the police. Questionnaire survey was done on two different schools in three different classes; total were 49 young people that filled the questionnaire. T-tests, diagrams and mean were done in order to show the result. The results show that there were some young people that had a negative attitude opinion to the police.

Syftet med den här uppsatsen är dels att utvärdera rapporten från 2005 och dels att analysera om dessa riktlinjer efterföljs av polismyndigheterna ute i landet. De två första centrala frågeställningarna i arbetet är om riktlinjerna överensstämmer med psykologisk forskning och om de är tillräckligt tydligt utformade för att den enskilde Polisen ska förstå vad som krävs och varför detta krävs. En tredje central fråga är huruvida Polisen följer riktlinjerna och om arbetet sker enhetligt mellan tre geografiskt spridda orter i landet..