Det första mötet mellan Polisen och brottsoffret är viktigt, dels för den drabbades återhämtningsprocess och Polisens fortsatta utredning av brottet. Det finns flera olika typer av brottsoffer. Att offret uppträtt icke idealiskt får inte leda till att de formella rättigheterna åsidosätts eller ifrågasätts från Polisens sida. I anslutning till ett brott har Polisen vissa skyldigheter gentemot brottsoffret. Detta regleras i regeringsformen, Polisförordningen och förundersökningskungörelsen och syftar till att brottsoffret ska få veta vad som kommer att hända och vad för stöd och hjälp som kan förordnas.

Medling vid brott är ett möte mellan två eller flera personer i konflikt med varandra, och en utomstående person som ser till att man pratar om det man är oenig om och de följder det haft för den enskilde. I Sverige finns medling vid brott i de flesta kommunerna men det är inte i alla som medlingsverksamheten fungerar som det är tänkt. Vårt syfte med denna uppsats är att redogöra för hur medlingsverksamheten ser ut i Norrbotten idag samt att försöka besvara frågan varför medlingsverksamheterna fungerar så olika i kommunerna i Norrbottens län. Uppsatsen berör endast medlingsverksamheten i Norrbotten och hur denna är uppbyggd vad gäller medling vid brott. För att nå vårt syfte har vi utfört intervjuer med personer runt om i länet, som på ett eller annat sätt är ansvariga eller arbetar med medling vid brott, i just deras kommun.

Några av de straffprocessuella tvångsmedel som används mest inom Polisen är husrannsakan, kroppsbesiktning och kroppsvisitation. I Sverige är skyddet av den personliga integriteten reglerad i grundlagen, varje medborgare är således skyddad mot påtvingade ingrepp som till exempel kroppsbesiktning och kroppsvisitation. Inskränkningar i detta grundlagsskydd får endast ske om stöd för ingreppet finns i lag. Den lag som reglerar detta är Rättegångsbalken och där står vilka kriterier som måste vara uppfyllda för att tvångsmedlen ska få användas. Vad händer om man istället för de krav som rättegångsbalken ställer upp använder sig av den enskildes samtycke för att utföra till exempel en husrannsakan? Blir det då inte ett påtvingat ingrepp och därmed godtagbart att genomföra trots avsaknad av lagstöd? Rättsläget är mycket oklart vilket vållat stor osäkerhet då varken JO, propositioner eller andra utredningar kan ge ett tillfredsställande och entydigt svar på frågan.

Under Polisutbildningens ungdomsmoment stötte vi på Polislagens tolfte paragraf, vilken vi spontant såg som ett utmärkt redskap för Polisen att använda för att hjälpa ungdomar i olämpliga miljöer genom att slå larm till föräldrar och socialtjänst. Dock fick vi genom våra lärare reda på att denna lag ska användas mycket restriktivt, vilket vi inte förstod syftet med. Vi upplevde det som att det skulle krävas extrema förhållanden för att den skulle vara tillämplig, och undrade hur ofta dessa situationer uppstod i verkligheten. Vår önskan var att med denna rapport undersöka hur det egentligen stod till med användandet av PL § 12. Vi hade en hypotes om att den var för restriktivt formulerad, och därmed alltför sällan använd.

Som Polis är man skyldig att utföra kriminaltekniska undersökningar i de fall där det är av betydelse för utredningen. Under Polisutbildningen får eleverna en grundutbildning i kriminalteknik, dessa kunskaper behöver dock underhållas med jämna mellanrum. Västerbottens läns Polismyndighet har löst detta genom att regelbundet utbilda sina Poliser. Utbildningen innehåller en teoretisk och en praktisk del. Syftet med fördjupningsarbetet är att undersöka om utbildning i kriminalteknik får Poliserna att säkra fler spår på brottsplatser, om den tekniska roteln ser någon synlig effekt av detta samt att undersöka om det blir några andra effekter av regelbunden utbildning.

Studien handlar om anhörigas reaktioner och tankar kring att få ett dödsbud levererat till sig. Syftet med studien är att ge kunskap om sorgeprocessen, Polisens stöttning och anhörigas erfarenheter så Poliser i tjänst kan få ett underlag för att hitta ett bra sätt att arbeta på vid levererandet av dödsbud. Studien förklarar hur sorgeprocessen hos de anhöriga är beroende av bemötande ifrån andra. Den redogör också för vilken stöttning Poliser erbjuds för att hantera underrättelsen av dödsbud. Det har visat sig att uppgiften saknar riktlinjer därför har präst, Polis och anhöriga delat med sig av sina erfarenheter kring ämnet dödsbud till dem som saknar sådana och vill ha mer kunskap i att leverera ett dödsbud.

Under 2009 uppgick antalet omhändertaganden med stöd av Lag 1976:511 om omhändertagande av berusade personer mm (LOB) till cirka 62 000, varav ungefär 87 procent tillbringade tiden för tillnyktring i Polisarrest. Arbetet med att omhänderta berusade tillhör inte kärnan i de Polisiära uppgifterna varför det av somliga betraktas som ?ett skitjobb?. Genom LOB följer en befogenhet för Polisen att omhänderta den som är så berusad att han eller hon inte kan ta hand om sig själv, utgör en fara för sig själv, eller en fara för annan.Klart står att rekvisiten ensamma är otydliga och att RiksPolisstyrelsen genom förordning givits uppgiften om att utarbeta närmare föreskrifter för hur LOB ska tillämpas i praktiken. Föreskrifterna ger dock ingen närmare vägledning i hur rekvisiten ska tolkas.

Det finns idag många unga kvinnor som lever under olika former av förtryck i familjer där starka patriarkala strukturer råder. Medias rapportering under de senaste åren om morden på Pela Atroshi och Fadime Sahindal har bidragit till att många myndigheter och organisationer uppmärksammat detta problem. Det är de facto så att många unga flickor/kvinnor lever under förhållanden som starkt går emot de mänskliga rättigheterna som Sverige har varit med och ratificerat. Syftet med denna rapport är att belysa hur Polisen arbetar med hedersrelaterade brott med inriktning på hot och riskbedömningar, mot unga kvinnor som lever under hot och tvång i patriarkala familjer. Vi har valt att studera hur två olika Polismyndigheter arbetar med hot och riskbedömningar och hur de samverkar med andra myndigheter och organisationer.

Till Polisens uppgift hör att meddela dödsbud när de är ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig präster när de åker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och Polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten är att förstå vilka reaktioner som Poliser kan mötas av när dödsbud meddelas för att de ska känna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel på hur gemensamma riktlinjer kan se ut när dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillståndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga när dödsbud meddelas är hämtat från litteratur och resultatet består av sex stycken intervjuer. Det är intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-Polis-samverkan, tre präster, en Polislärare och en begravningsentreprenör.

Med detta fördjupningsarbete vill vi belysa den problematik som dagens Polis i yttre tjänst kan komma att ställas inför och under vilka förhållanden denne har att fatta sitt kanske livs svåraste beslut, att verka med sitt vapen mot en annan människa. Bakgrunden till vårt arbete och det som väckt vårt intresse för ämnet är de olika situationer vi ställts inför under de vapenlektioner och övningar vi erfarit under vår tid på Polisutbildningen vid Umeå universitet. Dessa har fått oss att reflektera över de lagar som styr Polisens vapenanvändning och ställa oss frågan om en 40 år gammal lagstiftning följt med i tiden och i samhällsutvecklingen? Detta med tanke på det allt hårdare klimat som Polisen riskerar att möta. Vår uppfattning är att den inte har det samt att den är komplicerad och svår att applicera i en verklig händelse.

Tänk dig att du som nyutexaminerad Polis tillsammans med din kollega kallas tillen butik i stans köpcentra med anledning av ett snatteri. Den förtvivladegärningsmannen är över 18 år och erkänner gärningen på en gång ni kommerfram. Hur skulle ni lösa situationen? Kontaktar ni förundersökningsledare för attstarta en förundersökning? Eller skulle ni använda er av en förenklad utredningenligt Rättegångsbalken 23:22§?Efter snart fyra terminer på Polisutbildningen och med några veckor kvar tillexamen känner vi en viss osäkerhet kring tillämpningen av förenklad utredningenligt RB 23:21§ och RB 23:22§. Vi har dessutom fått en allmän uppfattning, omatt vi inte är ensamma på utbildningen att känna denna osäkerhet kringtillämpningen av detta förfarande.Vi ställde oss frågan hur många undervisnings tillfällen vi haft i detta ämne ochkom fram till att det hitintills endast varit en lektion om förenklad utredning.

Bakgrund: Motivation är viktigt för att driva en till handling vilket alla har erfarenheter av. Oavsett vad det är för handling så ligger där alltid någon form av drivkraft bakom denna. Vi fann motivationsfaktorer inom den offentliga sektorn som mycket intressant och då främst Polisyrket med deras unika arbetsuppgifter. Detta gjorde att vi ville undersöka vad Poliser motiveras av. Problemformulering: Vilka motivationsfaktorer driver nyexaminerade Poliser? Syfte: Syftet med denna studie är att söka en förståelse vad det är som motiverar nyexaminerade Poliser. Metod: Studien som gjorts är genomförd med en kvalitativ forskningsdesign.

Abstract Many researchers in social work believe that in today's society require the interaction between organisations takes place on social problems. This study examined the interaction between the police, social services and schools.The purpose of this study are as follows; the aim is to investigate the interaction between social services, the police and schools about young people aged 12-18 years who are at risk for abuse and crime.My questions are: How do the different professions interact regarding young people at risk for abuse and crime? How do they meet young people in their daily work? What obstacles can the different professions see in interaction? What effects do the different professions see in interaction?The study is a qualitative study conducted with semi-structured interviews. Respondents have been two from each organisation.The theory used in the analysis of empirical data is new-institutionalismen. New-institutionalism is a theory developed from organizational theories.

Skälig misstanke är ett beviskrav som används inom svensk lagstiftning och är en förutsättning för att få tillgripa tvångsmedel. Dock är det ett beviskrav som kanske inte är allt för enkelt att överblicka. Vår rapport har fokuserat på att redogöra för hur skälig misstanke vid narkotikabrott ska tolkas. Vi har också undersökt om det föreligger någon skillnad i bedömningen mellan Poliser om en person ska anses som skäligen misstänkt. I rapporten har vi studerat litteratur och JO-avgöranden för att få en djupare förståelse för hur skälig misstanke ska tolkas.

We are soldiers, not policemen.Denna uppsats rör det vakuum som ofta uppstår när en regim faller samman på grund av krig, och dess ordningsmakt upplöses, eller av annat skäl inte förmår upprätta ordningen. Ofta inträffar plundring och upplopp i det ?Polisiära? tomrum som inträffar från det att den tidigare regimens ordningsmakt drar sig undan, till dess att en ny Poliskår träder in och bör-jar återupprätta lag och ordning. Av olika skäl frånsäger sig den intervenerande makten inte sällan arbetsuppgifter av mer ?Polisiär? natur, alltifrån att bevaka samhällsviktiga byggnader till att dirigera trafik.I stor utsträckning följde kriget i Irak våren 2003 detta mönster från tidigare konflikter; ordningsmakten drog sig undan, plundring utbröt och koalitionen, bestående främst av USA och Storbritannien, nekade inledningsvis till att det var deras uppgift att ingripa mot laglösheten.