Bolognaprocessen är en förändringsprocess som syftar till att skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning (EHEA). Målsättningen formulerades ursprungligen i Bolognadeklarationen 1999 och avser ett Europa där studenter, forskare och lärare enkelt kan röra sig över nationsgränserna. Detta ska uppnås genom förbättrad jämförbarhet och ökad överensstämmelse mellan ländernas utbildningssystem. I Sverige pågår just nu implementeringen av Bolognaprocessen.Genom teorier om Policyprocesser och europeisering kan Bolognadeklarationens målformuleringar sägas ge vissa förutsättningar för implementeringen i de deltagande länderna. Att målen är öppet formulerade, att de söker vinna legitimitet samt att de varierar i tydlighet är de sätt på vilket dessa förutsättningar främst lämnas.

Uppsatsen behandlar den kommunala självstyrelsen och dess påverkan av det svenska EU-medlemskapet. Det befarades före medlemskapet att denna del av den offentliga verksamheten skulle påverkas på ett negativt sätt, och det genomfördes ett flertal utredningar och rapporter i ämnet. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i teorier om Policyprocesser undersöka och analysera hur den svenska kommunala självstyrelsen har påverkats av EU-medlemskapet och på vilket sätt denna påverkan har skett.Uppsatsen tillämpar teorier om Policyprocesser, och då främst ett antal faser som kan urskiljas i policyprocessen. Konsekvenserna kan sammanfattas i tre punkter. För det första har medlemskapet inneburit att kommuner, landsting, regioner och näringsliv samarbetar mer, både vad gäller EU-projekt men även i andra frågor.

I denna uppsats undersöks tre stadsplaneringsprocesser i Lunds kommun ? en trafikled genom stadskärnan på 1960-talet, det s.k. Genombrottet; en forskningsby på 1980-talet, Ideon; och en större forskningsanläggning på 2000-talet, ESS ? med avseende på diskursiva spänningar och förändringar i den politiska processen.Studien visar att stadsplaneringsdiskursen har förändrats från att ha karaktär av rationalistisk funktionalism, där ?objektiva? och ?vetenskapliga? kriterier är viktiga, till en postmodern funktionsintegrerande planering med nyckelord som ?kultur?, ?ekologi? och ?upplevelser?. Samtidigt har den politiska processen förändrats från att ha haft ett stort inslag av linjära styrsystem: politikerna sätter målen, tjänstemännen bereder, politikerna fattar beslut ? raka rör ? till mer uppluckrade strukturer med inslag av nätverksstyrning ? trådlösa nätverk ? där rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän förändras utan att styrkeförhållandena dem emellan nödvändigtvis gör det..

Gender mainstreaming kan sägas vara en central del av dagens jämställdhetsarbete, i Sverige och utomlands. Strategin som fick sitt definitiva genombrott i och med FN:s fjärde kvinnokonferens 1995 har på kort tid anammats av otaliga länder och organisationer. Strategin kan ur ett feministiskt synsätt anses vara radikal då den grundläggande tanken är att en (re)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av Policyprocesser skall ske, så att jämställdhetsperspektivet är inkorporerat i alla policys på alla nivåer och i alla steg, av de aktörer som normalt är involverade i policyskapande. I det här arbetet belyses den process genom vilken spridningen av gender mainstreaming har skett. Likaså behandlas Sveriges roll i policyöverföringen av gender mainstreaming.

This essay examines the policy process of specialist medical training in three Swedish counties. The essay will first describe the policy process. Secondly the politicians parti-cipating in the process is examined. Thirdly, it is tested whether it is possible to analyze the policy process based on Ostrom's theories of cooperation around a common pool resource. In this case, the common pool resource is specialized medical practitioners skills that the Swedish county councils must collaborate on to competence should be sufficient for the county council needs, something that is not the case today.One conclusion of the study is that the health care law is not clear enough when it comes to who is responsible for providing a sufficient number of specialists.

This paper analyzes governance of cultural and ethnic integration. The study has a comparative perspective between five municipalities in Skåne. One aim in this thesis is to clearify the ratio between the state and municipal authority and how municipalities exercise their autonomy. I analyze the advantages and disadvantages in different governance methods linked to how the municipalities are working in practice and what problem the integration policy is intended to eliminate. I also resolve the influence of officials and citizens in the policy process.My conclusion is that direct ruling to a large extent is limited by indirect control.

Eftersom det pågår en migration av människor till olika länder är integrationsarbetet alltid aktuellt. Anledningen till att det är viktigt med integrationsarbete är att det finns tendenser att personer med utländsk bakgrund inte har samma möjligheter och rättigheter i samhället. För att uppnå integration måste politiker på lokal nivå skapa olika åtgärder för att det ska bli möjligt. Undersökningen har studerat en sådan åtgärd och beskrivit vad som påverkat dess utformning. Åtgärden som studerats är Göteborgs Stads styrkort för integration och det är ett balanserat styrkort och kom i användning i stadens verksamheter i och med Göteborgs Stads budget 2011.

One of the distinguishing features of successful societies is the ability to adapt to change, bothsocial but also natural changes like climate change. Climate change is a complex, dynamic,non-linear process with a great deal of uncertainty concerning the time perspective, risks andconsequences. A combination of factors like climate change, geographical vulnerability, adensely populated and highly built up coast line along with factors like deficient handling ofsurface runoff and a large usage of ground water leads to an increasingly vulnerable society. Italso puts a greater pressure on the society to have preventive measures in place.The number of actors working with preparing society to the expected impacts of climatechange and variability is increasing. However more than half of Sweden?s municipalities donot consider changing climatic conditions when planning, and many times even allow theconstruction of new living areas in known climatically vulnerable areas.

Under våren 1995 fattade Norrköpings och Linköpings kommuner beslut om att etablera ett regionkontor i Bryssel. Enligt beslutet skulle kontoret vara verksamhet i tre år, efter det andra verksamhetsåret skulle kontoret utvärderas. Detta innebär att kontoret var en treårig försöksverksamhet och först efter utvärderingen var gjord skulle huvudmännen fatta besluta om kontoret skulle övergå till att bli enpermanent verksamhet. Under våren 1998 gjorde undertecknad en utvärdering av East Sweden Brysselkontoret på uppdrag av huvudmännen. Den kvalitativa intervjuundersökning som gjordes i samband med utvärderingen har varit ett viktigt empiriskt bidrag för denna uppsats.I uppsatsen studeras bland annat hur klara målsättningarna var med kommunernas etableringar av EU-kontor och hur hög medvetenhet som fanns.