År 1967 sändes tv-serien Kullamannen för första gången och spänningsserien om fyra ungdomarsminst sagt innehållsrika sommarlov i trakterna kring den mystiska Kullen i Skåne, blev en storsuccé hos den svenska tv-publiken. Serien kom att repriseras ett flertal gånger genom åren ochäven idag, drygt 40 år efter premiären, är den populär bland både barn och vuxna.I denna uppsats har jag undersökt vad det egentligen var/är som gjorde/gör serien så populäroch framför allt; så spännande! För att ta reda på detta har jag analyserat serien utifrån de femperspektiven; mise en scéne, cinematografi, klippning, ljud och narration. Jag har undersökt hurseriens skapare, Leif Krantz, har arbetat med att skapa spänning inom dessa områden och isamband med detta även ställt Kullamannen mot andra spänningsserier av Krantz (så somKråkguldet, Pojken med guldbyxorna, Ärliga blå ögon, Sinkadus, Bessingemordet samt Snoken.)Efter min jämförelse av dessa har jag dragit slutsatsen att det som är gemensamt för Krantzserier är just spänningen. En spänning som är väldigt påtagande och som skapas genom smådetaljer och genomtänkta sekvenser, och inte genom ett blodigt slagsmål eller en vapengalenterrorist.Jag har också kommit fram till att Krantz insats inom den svenska spänningsgenren kanskerent av kan göra honom till en ?bortglömd? auteur inom den samma.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar konstruerar kön i en fotbollskontext. De frågeställningar som skall hjälpa uppfylla syftet är: (1) Hur talar föräldrar om pojkars och flickors motiv för fotbollsspelande? (2) Hur talar föräldrar om idrottens fostrande egenskaper? (3) Upplever föräldrar att pojkar och flickor ges samma förutsättningar i fotbollsföreningen? (4) Hur talar föräldrar om maskulinitet och femininitet i en fotbollskontext?MetodMetoden för uppsatsen är en öppen riktad intervjuform, vilken har tematiserats enligt (1) motiv för idrottande ? varför barnet spelar fotboll; (2) idrott som uppfostrare samt (3) lika villkor ? klubbens förutsättningar. Urvalet har varit fem föräldrar till pojkar, fem föräldrar till flickor i tolv-fjortons år ålder. Intervjuerna utfördes i neutral klubbmiljö och innehöll olika typer av öppna korta frågor för att inbjuda till rika spontana resonemang.

I takt med samhällets utveckling blir vi allt mer jämställda och i samband med jämställdhetens framsteg blir arbetsplatserna allt mer jämlika. Det som en gång i tiden var kvinnogöra är idag något både män och kvinnor kan utföra och vice versa. I dagens verksamheter börjar därför även den hierarkiska ordningen förändras. Ledarskapspositionerna fylls alltmer av kvinnor och en ledare är idag enbart en ledare och inte som den en gång var, en man.Vi har sedan länge tillbaka fått lära oss skillnader mellan genus. En pojke leker med bilar och flickan leker med dockor.

Varje gång som man tittar på en film påverkas man av olika intryck. Dessa intryck påverkar sedan våra uppfattningar och känslor rörande olika situationer och begrepp. Framförallt kan man säga att film gör värderingar synliga genom de grundläggande bilder de presenterar av olika fenomen. Med utgångspunkt i detta har denna uppsats som sitt syfte att undersöka följande: ?Vilken bild förmedlar film av nutida svensk landsbygd??.

SyfteSyftet med studien var att undersöka kommunikativa processer som utspelade sig i klassrumsmiljö, mellan elev med autismspektrumtillstånd och annan kommunikationspartner. Den empiriska undersökningen utgick från fem frågeställningar som berörde vilka konstellationer informanterna deltog i, språkets verbala och ickeverbala uttryck, initiering och upprätthållande av kommunikation, i vilka aktiviteter kommunikationen ägde rum och dess innehållsmässiga karaktär och slutligen kommunikationens kvalitet i förhållande till Mediated Learning Experience (MLE). TeoriStudiens teoretiska inramning utgörs av sociokulturell teori, samt teorier kring kommunikation och autismspektrumtillstånd. Sociokulturell teori bygger på uppfattningen att kunskap byggs genom interaktion mellan människor och mellan människor och kulturella kontexter och språket är ett grundläggande redskap i denna process. Teorierna kring kommunikation och autismspektrumtillstånd avser att beskriva olika perspektiv som utgångspunkt för att studera de kommunikativa processerna.