Föreliggande studie syftar till att undersöka hur pedagogernas verbala och kroppsliga agerande i förskolans samling bidrar till att skapa könskonstruktioner interaktionellt. Som teoretisk utgångspunkt används historikern Hirdmans genussystem, vilket bygger på resonemanget att samhällets struktur kring kön och genus organiseras utifrån en dikotomi mellan könen och en hierarki där mannen/det manliga är överordnat kvinna/det kvinnliga. Därtill används ett kompletterande synsätt där också en eventuell pluralism i könskonstruerandet inom könskategorierna ska kunna bli synlig. Den datainsamlingsmetod som har använts är observation med hjälp av videoinspelningar, och analysen har sedan genomförts utifrån etnografiska riktlinjer. Observationerna har genomförts på en 3-5-årsavdelning och omfattar tio observationstillfällen som tidsmässigt varierar mellan femton och femtio minuter.

Tidigare forskning i bland annat barndomssociologi har hävdat att barn är en grupp som måste lyftas fram och synliggöras, kanske framförallt i de länder där risken för utsatthet är hög (Wyness 2006). Även i utvecklingsekologin så nämns att barnet bör ses utifrån omgivningen och dess sammanhang (Andersson 2002). Indien är ett av dessa länder som är under utveckling men som fortfarande behöver omvärldens stöd. Syftet med vår studie är att synliggöra barnens roll i familjen i en kontext som i flera avseenden skiljer sig från det västerländska. Detta har vi undersökt i Hathi Tiba som ligger i Rajasthan, norra Indien.

Syftet med denna undersökning är att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras läsutveckling. Finns där skillnader i flickors och pojkars läsutveckling? Syftet är även att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att främja elevers läsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers läslust skapas av inre bilder och det är något som pedagoger måste främja i elevers undervisning för att skapa goda läsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och även det bör beaktas.

Syftet med denna undersökning är att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras läsutveckling. Finns där skillnader i flickors och pojkars läsutveckling? Syftet är även att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att främja elevers läsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers läslust skapas av inre bilder och det är något som pedagoger måste främja i elevers undervisning för att skapa goda läsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och även det bör beaktas.

SAMMANFATTNING Den här uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig själv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. Därför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som är mellan sexton och tjugoett år och tillsammans med deltagarna skapat berättelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förväntningar som heteronormativt ställs på en Pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrågan - ?Hur framträder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berättelser om skoltiden? Uppsatsen tar till utgångspunkt att skolan är ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden ställs intervjudeltagarnas berättelser. Berättelserna analyseras med hjälp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgångspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en för situationen anpassad kommunikationskarta, en pratkarta, kan möjliggöra samtal mellan en 11-årig Pojke med autism och utvecklingsstörning och hans mamma när de samtalar om en händelse som inte händer nu. Erik har inget fungerande tal och är beroende av Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK). Han har sedan förskoletiden en pärm med löstagbara bilder (PECS), som han använder för att uttrycka sina behov och intentioner. I studien undersöktes hur interaktionen mellan Erik och hans mamma Maria organiserades sekventiellt. Analysen visade att en kommunikationskarta, en pratkarta med bilder anpassade för samtalet, var en viktig gemensam resurs för både Maria och Erik för att initiera, utveckla och avsluta pratstunden.

Syfte:Denna studie har gjorts för att belysa pojkars förmåga att uttrycka sig i skrift. Somlågstadielärare med 25 års erfarenhet har jag länge sökt en metod som underlättar för pojkaratt skriva ner sina tankar, som de muntligt kan berätta om men har svårt att få på pränt.Funderingar har kretsat kring motoriska svårigheter och bristande intresse. Den norskeforskaren och lärarutbildaren Arne Tragetons metod att starta skrivinlärning på dator ärupphov till studien om hur pojkar kan utveckla sin skriftspråksinlärning med datorns hjälp.Syftet med studien är att jämföra datorskriven text med handskriven för att se om det finnsskillnader i dessa vad gäller kvalitet och antal ord. Utgångspunkt är följande frågeställningar:? Vilka skillnader finns i pojkars berättelser som är skrivna på datorn jämfört medberättelser som är skrivna för hand?? Hur stor möda krävs för att lära sig tangentbordet?? Hur stor möda krävs för att lära sig skriva med penna?? Vilka vinster och förluster kan lärarna se i jämförandet av datorskrivning ochhandskrivning?Teori:I huvudsak är det Tragetons metod och Lundbergs teorier om läs- och skrivinlärning sombehandlas i litteraturgenomgången då dessa har skilda perspektiv på skriftspråksutveckling.Trageton förordar den analytiska helordsmetoden och Lundberg står för ett syntetisktförhållningssätt.

I studien har vi undersökt flickor och pojkars val av lekar och val av material samt olika kommunikationsmönster mellan könen. Vi har observerat barnens val av lekmaterial och lekar i förskolan. Flickornas och pojkarnas kommunikation mellan varandra observerades i tre utvalda miljöer. Dessa tre miljöer innefattade ett typiskt flickrum (dockvrå), ett typiskt pojkrum (byggrum) och ett neutralt rum. Utifrån egna erfarenheter väljer flickor ofta att leka i dockvrån medan pojkar ofta väljer att leka i byggrummet.

Undersökningens syfte är att undersöka lekens betydelse för barnens lärande i förskolan samt lekens betydelse för barnens sociala kompetens. Två frågeställningar är centrala. Vilken betydelse har leken för barnens lärande i förskolan? Vilken betydelse har leken för barnens sociala kompetens?1998 antogs en ny läroplan för förskolan i form av en förordning. Till följd av detta betonas förskolans betydelse som grundläggande för ett livslångt lärande.

I läroplanen för förskolan står väldigt lite om hur den pedagogiska miljön skall vara utformad. Den skall vara trygg, utmanande och lärorik. En av tolkningarna av lärmiljöerna är att använda sig av Reggio Emilia pedagogiken. Reggio Emilia pedagogikens tolkning av lärmiljöerna är att dessa skall utgå från barnen, från individen och att alla hundra språken skall användas. Dessa ord som individen, barnet och det kompetenta barnet var ord som fångade mitt intresse, speciellt med min bakgrund i genusvetenskapen.

Denna studie syftar till att studera hur yrkesverksamma konstruerar sina klienter utifrån kön, med fokus på killar. Dessutom söker vi belysa vilka diskurser som är närvarande i beskrivningarna och diskussionerna kring killarna. Studien tar sin utgångspunkt i socialkonstruktionismen och genusperspektivet. Vi har tagit del av forskning som pekar på att konstruerandet av klienter påverkas av yrkesverksammas uppfattningar kring genus och könsroller.Vi har följt en arbetsgrupp på ett boende för ungdomar och observerat hur de pratat och diskuterat kring killar som är inskrivna på boendet. Studiens empiri består med andra ord av observationer samt en kompletterande fokusgruppintervju.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattning om och utformande av den fysiska inomhusmiljön på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Studien utgår från det postmoderna perspektivet som i denna studie innebär att det ställs höga krav på den pedagogiska processen. Det vill säga att utforma en lärandemiljö som intresserar och utmanar barnen till att konstruera samt arbeta kreativt utan att begränsas av könsstereotypa normer. Detta innebär att miljöns utformning samt förskollärarens förhållningssätt påverkar barnens möjligheter till interaktion, lek och utforskande. I lärandeprocessen skapar barnen inte bara kunskap utan också identitet.

 Kakko, Ida & Sparring, Maria (2008) Lika barn leka bäst? En observationsstudie om barns kamratval i förskolans fria lek. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi.

I takt med samhällets utveckling blir vi allt mer jämställda och i samband med jämställdhetens framsteg blir arbetsplatserna allt mer jämlika. Det som en gång i tiden var kvinnogöra är idag något både män och kvinnor kan utföra och vice versa. I dagens verksamheter börjar därför även den hierarkiska ordningen förändras. Ledarskapspositionerna fylls alltmer av kvinnor och en ledare är idag enbart en ledare och inte som den en gång var, en man.Vi har sedan länge tillbaka fått lära oss skillnader mellan genus. En Pojke leker med bilar och flickan leker med dockor.

Pedagogen är jag själv, som för tio år sedan arbetade som elevassistent åt en då tolvårig Pojke, vid namn Björn. Björn hade diagnosen ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder, och jag arbetade med honom under två års tid. ADHD yttrar sig som uppmärksamhetsstörning/koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet och impulsivitet. Större delen av tiden arbetade vi utanför klassrummet, bara han och jag. Syfte Mötet, som således ägde rum för tio år sedan, var en känslomässig och professionell utmaning för mig och syftet med min gestaltning är att ta reda på huruvida vi efter tio år uppfattade det som ett äkta möte, samt vad det eventuellt har haft för påverkan på oss båda. Då jag har valt att på ett vetenskapligt vis analysera något som i allra högsta grad är ovetenskapligt, nämligen relationen mellan två människor, försöker jag på ett så klart och tydligt sätt som möjligt definiera vad ett äkta möte är. Svårigheten med att arbeta med en frågeställning som belyser något väldigt personligt, ett möte mellan två människor, har varit att frågorna och svaren måste bli mer nyanserade och personliga allteftersom. Tillämpning Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och för att knyta an till mitt huvudämne Kultur, medier och estetiska uttrycksformer, har jag valt göra en gestaltning i form av en film.