Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka några lärares tankar kring huruvida feminiseringen av svensk skola förändrat elevers beteende och lärares undervisningsformer, hur insatta lärarna är i biologiska och hormonella skillnader mellan könen samt hur lärarna uppfattar, bemöter och hanterar två olika kön i samma klass. Med hjälp av intervjuer med fyra lärare har jag sökt svar på dessa frågeställningar. Resultaten visar att lärarna har en enhetlig bild av pojkar och flickor: pojkar är "bråkstakar" och flickor är "hjälpfröknar". Det har även visat sig att kunskapen om medfödda könsskillnader är låg bland lärarna. Några slutsatser är att elevers beteende och studieresultat är följder av den feminisering som de senaste decennierna ägt rum i svensk skola, pojkar missgynnas men lärarna tycks inte vara medvetna om varför och pojkars beteende och trivsel skiljer sig åt beroende om de undervisas av en manlig eller kvinnlig lärare..

Ett tydligt framtidsperspektiv kan motivera människor att nå sina mål. Attartikulera hur ett framtidsscenario ser ut kan förvandla en dröm till ettuppnåeligt mål. Trots att levnadsvillkoren inte förändrats har det underde senaste decennierna rapporterats om ökad psykisk ohälsa bland ungdomar.Genom kvalitativa intervjuer fick i denna studie sju 15-åriga pojkarvisualisera och beskriva ett negativt och ett positivt framtidsscenario.Syftet var att redogöra för vilka faktorer de själva ansåg viktiga i debåda scenarierna samt vilka faktorer de upplevde skulle kunna leda tillatt respektive scenario blev verklighet. Några faktorer var socialarelationer, att nå sina mål och intervjupersonerna upplevde att de kundekontrollera det mesta gällande sin framtid och betonade vikten av egenvilja, drivkraft och motivation. Studiens resultat vittnar om ett behovhos de intervjuade av reflektion och diskussion kring frågor om livet ochframtiden..

The aim of this study is to examine the opinions of eight 12-year old boys and girls about two comics; Sabrina ? tonårshäxan (Sabrina ? teenage witch) and Spiderman. Do children see gender differences in the two comics? Do boys and girls identify with the heroes in the comics and does this affect the children's own gender socialisation. We interviewed four boys and four girls from different parts of Sweden.

Syftet med undersökningen har varit att göra en jämförelse mellan sam- och särundervisning i ämnet idrott och hälsa, ur ett elevperspektiv. Detta har delvis gjorts med utgångspunkt i genus, då flickor och pojkars tankar kring de två arbetssätten jämförts. Huvudfrågorna som undersökningen grundas på är vilka åsikter elever i årskurs 9 har om samundervisning respektive särundervisning i ämnet idrott och hälsa? Hur inställningen till sam- och särundervisning i idrottsämnet är hos pojkar respektive flickor i årskurs 9? Vad säger de tillfrågade gymnasieeleverna om sam- och särundervisning?Undersökningen genomfördes genom en enkätundersökning och en intervjustudie på tre olika skolor i Sverige. Resultatet visar att de flesta elever skulle behålla sin nuvarande undervisningsmetod om de fick välja, samt att pojkar och flickors tankar kring de två arbetssätten inte skiljer sig särskilt mycket åt. En slutsats är att det bästa arbetssättet en blandning mellan sär- och samundervisning.

Internationella studier som till exempel SAS-studien (Sjöberg, 2000) visar på att det hos elever finns stora skillnader mellan attityden till naturvetenskap och andra skolämnen men också att pojkars och flickors attityder skiljer sig åt. Denna studies syfte var att kartlägga elevers attityder till de naturvetenskapliga ämnena för att kunna göra en jämförelse med tidigare undersökningar. Elever i årskurs 5 och 6 fick besvara ett antal frågor i form av en enkät. Kartläggningen visar på att flertalet elever anser att naturvetenskap är viktigt och nyttigt och att de kommer att ha nytta av sin kunskap i framtiden. Samtidigt vill de flesta inte arbeta inom detta område när de blir vuxna.

The Picture book - text and image in interaction. A study of Tove Jansson's picturebook: The Book About Moomin, Mymble and Little MyThis study examines Tove Jansson's picture book The Book About Moomin, Mymbleand Little My, to show relationships between text and image in the narration of thestory. This is done through an analysis based on Ulla Rhedins dissertation The picturebook - towards a theory where the conclusion is that the picture book as book mediumcan be divided in three different picture concepts. The various concepts are; the epicpicture book, the expanding text as well as the genuine picture book. This study hasperformed a text and image analysis showing that the image colors, the differentspreads, landscape scenes and characters' placement, et cetera play a role in placingthe picture book in its concept.Tove Jansson used more than text and image to work out the story of theMoomintroll, Mymble and Little My, there are holes in the picture book that have animportant role, which the analysis will show.

I dagens samhälle är kostfrågor ett aktuellt ämne. Då hälsofrämjandet börjar redan i låg ålder är det viktigt att redan från början försöka påverka barn och ungas kostvanor. I arbetet gjordes en undersökning hos barn och unga i grundskolans senare del för att kartlägga deras kostvanor. Dessutom syftar studien till att belysa de skillnader som finns mellan pojkars och flickors kostvanor samt sambandet mellan barn och ungas kostvanor och hur de mår. Undersökningen genomfördes kvantitativt, det vill säga genom enkätundersökning.

Syftet med denna studie var att fördjupa våra kunskaper i hur interaktionen mellan pedagogen och eleverna bidrar till att skapa kön i samlingen. Vårt fokus har varit på pedagogens bemötande av barnen och hur flickor och pojkar kommunicerar i samlingen. Empirin samlades in med hjälp av kvalitativa observationer i en skolklass, årskurs ett, och en förskoleklass. I vårt resultat framgår det hur pojkar får mer utrymme i samlingen och flickor har mer tålamod att vänta på sin tur. Det visade sig även att pojkarna hade djupare samtal med pedagogerna och fick fler följdfrågor än vad flickorna fick.

I denna uppsats belyses identitetsutvecklingen hos de manliga huvudpersonerna i Mikael Niemis romaner Skjut apelsinen (2010) och Populärmusik från Vittula (2000). Identitetsutvecklingen, som emellanåt angrips ur ett genusperspektiv, åskådliggörs utifrån skolgången, ur en språklig synvinkel samt innefattar skapande fritidsintressen (poesi och musik). Analysen visar att skolornas kulturella klimat bidrar i formandet av huvudpersonernas identiteter. Två centrala men olika lärarpersonligheter framträder: den ena stöttande och uppmuntrande, den andra nedlåtande och ofta oförmögen att inspirera. I Skjut apelsinen idealiserar den språkligt engagerade huvudpersonen ett nyskapande skriftspråk, medan ett sådant engagemang saknas hos den språkligt kluvne huvudpersonen i Populärmusik från Vittula.

Andelen barn som uppfyller en psykiatrisk diagnos är ca 15 % men endast 5 % har kontakt med BUP. För att belägga hur befintliga resurser inom BUP används har denna studie undersökt vilka barn mellan 5 och 15 år som blev patienter på BUP i 24 månader eller mer. Alla (n=323) nya patienter på BUP i Västerås och Sala 2006 ingick i studien. Data från intagningen erhölls avseende extrovert och introvert beteende, funktionsnivå, påverkan på familjen samt negativa livserfarenheter. Barn som behandlades länge hade större svårigheter med extrovert beteende, lägre funktionsnivå och större påverkan på familjen.

A study around some fourteen and fifteen year old boys, who are interested in reading. It is about their reading and library habits, what has created their interest and where they acquire access to literature. A certain amount deals with the habits of the boys? school-friends in this subject. The result compares with earlier made reports.

BAKGRUNDI detta avsnitt redogjorde vi för tidigare forskning och den teoretiska utgångspunkten. Somtidigare forskning behandlade vi läroplanen, forskning om förskollärarnas förhållningssättunder och efter en krissituation, livet efter separationen, växelvist och ensam vårdnad samtforskning om pojkars och flickors reaktion i en krissituation Under teoretiskt förhållningssättbehandlade vi anknytningsteorin och resiliensforskning.SYFTEVårt syfte var att ta reda på hur förskollärare resonerar kring bemötande av barn ochföräldrar under och efter en separation.METODVi genomförde sju kvalitativa intervjuer i förskoleverksamhet i västra och norra Sverige iverksamheter som hade koppling till vår yrkesroll .RESULTATResultatet visade att förskollärarna har blandade erfarenheter av att möta barn och föräldrarunder och efter en separation och att det är viktigt att lyssna på alla parter, men att aldrig taställning. Det är viktigt med ett fungerande samarbete mellan förskola och hem så att detunderlättar för barnen. Resultatet visade även att förskollärarna sällan har tillgång till någotkrismaterial och om de har det är det ett material som sammanställdes av personalen iförskoleverksamhet..

AbstractThis essay concerns a qualitative case study seeking to understand six boys? reading habits and to investigate why it is that some boys who do not like reading nevertheless display good reading comprehension according to the results achieved for that skill in national tests. The study shows that the boys? perception of reading has a lot to do with the contact they have with books when they are small. Whether or not there are adult role models in the home and whether the early encounter with texts in school is a positive or negative experience is significant for the boys? later attitude to reading.

Syftet med denna studie är att (1) ta reda på hur bra eleverna är på att lösa problemlösningsuppgifter i matematik, (2) ta reda på vilka typer av fel som eleverna oftast begår och (3) fastställa vilka skillnaderna är mellan pojkarna och flickorna. Svaren som arbetet kommer fram till grundar sig på en undersökning av nationella prov för årskurs 9 i grundskolan. Det söks ett svar på frågan om hur bilden av problemlösning ser ut. Därtill utreds frågan om vad som kan ha orsakat en eventuell försämring: Kan den vara orsakad av för lite aritmetiska kunskaper? Kan den vara orsakad av elevernas undermåliga metoder i att analysera uppgifterna? Eller har eleverna misslyckats med att identifiera vilka matematiska regler eller lagar som ska tillämpas för att lösa uppgiften?Som teoretisk bakgrund användes George Pólyas teorier för att kunna belysa vilka fel eleverna gör i provsvaren.

I ?Skolbarns hälsovanor? har sedan 1985 frågan ?Vad tycker du om skolan nu för tiden?? funnits med. Skoltrivseln minskar med åldern och till skillnad från många andra frågor skiljer sig pojkars och flickors uppfattning i denna fråga mest i den yngsta åldersgruppen, då flickorna i högre utsträckning uppger att de trivs mycket bra i skolan (Svenska barns hälsovanor, FHI 2005). I den här studien undersöks hur åtta 12-åriga svenska skolflickor i en västsvensk småstad upplever sin skolvardag. Min metod har varit att fastställa deras KASAM-värde genom en enkät (Margalit & Efrati, 1996) baserad på Antonovskys frågeformulär för att mäta Känsla Av Sammanhang (Antonovsky, 1987)och sedan intervjua dem enskilt om trivsel, flow och beröm i skolan.