Den här studien är en kunskapsöversikt där vi undersöker vadforskningen säger om vilka problem som kan uppstå kring införandetoch användandet av ?Att skriva sig till läsning? (ASL) med datornsom hjälpmedel. Vi ser det som ett problem att det finns många skoloroch pedagoger som tar sig an ASL utan att känna till vad forskningensäger om för- och nackdelar med metoden. Vårt syfte med dennastudie är därför att undersöka vilka återkommande brister somforskningen beskriver för att pedagoger ska kunna jobba förebyggandeoch undvika dem. Vi har systematiskt samlat in forskning med hjälpav sökord kring datorer, digital literacy och ASL och dokumenteratsökningarna i en tabell (bilaga 1).

Allt fler skolor satsar på digitalisering och köper in egna datorer till eleverna. I samband med detta ställs det krav på eleverna att de skall kunna hantera tekniken och vara digitalt komp-etenta. Digital kompetens ses som en viktig del för elever att besitta och för att fungera i vårt samhällsliv. Detta är dock ingenting som skolan vi studerat främjar då de inte bidrar till en ökad digital kompetens hos eleverna. Det finns forskare som däremot anser att det är i skolan som eleverna bör få sin digitala kompetens.

Enligt författarna Ingemar Gens och Kajsa Wahlström uppvisar den fria leken i förskolan ett traditionellt könsrollsbeteende hos flickor och pojkar. Enligt Lpfö98 ska vi som pedagoger motverka traditionella könsroller och könsmönster, men den fria leken kan vi inte påverka just för att den är fri, vilket vi anser leder till ett Moment 22. Förskolans inredda miljö är oftast uppdelad i ?dockis? och ?byggis? samt ytterligare rum, dock är det främst dessa två som är traditionellt könsbundna eftersom materialet i rummen främst riktar sig till flickor respektive pojkar. Vi har i vår undersökning använt oss av kvalitativa studier och metoden har varit observatio­ner av barnens fria lek.

BAKGRUND: Flickor och pojkar idrottar enligt flera olika studier av olika anledningar, flickor idrottar av sociala skäl medan pojkar idrottar av skäl som är förenade med prestation. Föreställningarna om manligt och kvinnligt påverkar således hur pojkar och flickor fostras både inom den idrottsliga arenan och i övriga livet. SYFTE: Syftet med studien är att studera vilka genusuttryck som synliggörs via social interaktion i pojklag och flicklag inom handboll. Syftet är således också att synliggöra vilka eventuella effekter olika genusuttryck bidrar till inom de två handbollspraktikerna. METOD: En fältstudie genomfördes, där totalt fyra observationer gjordes på två olika handbollslag ? ett pojklag och ett flicklag, där spelarna var födda 1998 och 1999.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkten är att konkretisera IKTs artefakter, så som datorer och interaktiva skrivtavlor av både lärare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vårt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervägande använder datorn till att skriva med i skolan, men även att söka information för att få mer kunskap. Det framkommer även att det är förnuftigt att låta elever använda datorer i tidig ålder för att bli förtrogen med den, då datorn används genom hela skolgången.

Syftet med studien var att studera lärares agerande gentemot elever under idrott- och hälsalektioner samt även ur ett könsperspektiv. Frågeställningen var hur lärare bemöter elever i form av positiv och negativ förstärkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation då denna metod kändes som den mest relevanta för att få så riktiga svar på frågeställningen som möjligt. Observationerna genomfördes på totalt 5 lektioner som vardera var 45 min långa. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.

STC är ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik som under hösten 1997 och våren/hösten 1998 utprovats i Linköpings kommun. Pilotprojektet är drivet av Kungliga Vetenskapsakademin och Ingenjörsvetenskapsakademin. På engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det är ett temaarbete bestående av 24 olika teman som ska användas i år 1-6. Enligt LpO-94 är det en viktig uppgift att man i skolan skapar intresse för naturvetenskap hos både pojkar och flickor.

Skolans styrdokument är mycket tydliga vad gäller lärares uppdrag att skapa en utbildning som är likvärdig för alla elever oavsett kön. Syftet med vårt arbete är därför att undersöka hur uppmärksamheten i klassrummet fördelas mellan flickor och pojkar. Vidare vill vi undersöka hur denna uppmärksamhet upplevs fördelad av eleverna, samt sätta in våra resultat i ett jämförande tidsperspektiv. Detta för att vi som framtida pedagoger ska få en ökad förståelse för hur situationen och klimatet i klassrummet kan se ut och på så vis kunna påverka eventuell ojämställdhet i rätt riktning. Vårt syfte har lett fram till följande frågeställningar: ? Hur är uppmärksamheten i klassrummet fördelad mellan flickor och pojkar i den klass i skolår 4 som ingår i studien och av vilken karaktär är uppmärksamheten? ? Hur upplever eleverna i klassen att uppmärksamheten i klassrummet är fördelad mellan flickor och pojkar? ? Hur ser undersökningsresultaten ut i ett jämförande tidsperspektiv? Undersökningsmetoderna var löpande observationer samt kvalitativa intervjuer.

Är lärares bemötande likvärdigt fördelat mellan flickor och pojkar? Ges flickor och pojkar lika stor mängd utrymme i undervisningen under matematiklektioner? För att studera interaktionen mellan lärare och elever under matematiklektioner har jag använt mig av en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in under femton klassrumsobservationer i tre klasser i årskurs 2. Interaktionen mellan tre grundskolelärare och deras elever har studerats ur ett genusperspektiv, utifrån kategorierna talutrymme, antal frågor, och antal frågor som besvarats med, respektive utan, handuppräckning samt hur ofta flickorna, respektive pojkarna, tilldelas beröm och tillsägelser. Syftet med studien var att undersöka om lärarens bemötande av eleverna påverkas av elevernas könstillhörighet.Resultaten från studien visar att i de undersökta klasserna dominerar pojkarna som grupp vad gäller talutrymme, antalet besvarade frågor och uppmärksamhet från läraren, både vad gäller beröm och tillsägelser. Resultaten tyder på att flickor och pojkar ges olika utrymme i undervisningen under matematiklektionerna, vilket i förlängningen tyder på att flickor och pojkar fostras in i olika könsroller i enlighet med rådande genussystem..

Syftet med enkätstudien var att undersöka skillnader mellan pojkar och flickors rökvanor och kunskaper om rökning bland ungdomar i årskurs 9. Ett frågeformulär delades ut till elever i årskurs 9 i en ort i nordöstra Skåne. När undersökningen genomfördes var 73 elever närvarande och deltog frivilligt i studien. Enkäten som eleverna fick besvara bestod av två delar, rökvanor samt kunskaper om rökningens skadeverkan. Studien visade att det fanns skillnader mellan pojkars och flickors rökvanor och kunskaper om rökningens skadeverkan.

Syftet med studien var att observera pedagogers verbala och icke verbala bemötande av flickor och pojkar. Vi ville ta reda om bemötandet av flickor och pojkar skiljde sig åt utifrån de traditionella könsmönstren. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på observationer som har gjorts på tre olika förskolor i södra Sverige. I observationerna som vi genomförde låg huvudfokus på pedagogerna. Observationerna har gjorts med videokamera och vi förde även anteckningar.

Studien har sin utgångspunkt i ett genusperspektiv och syftar till att undersöka högstadieelevers inställning till bildämnet. Studiens metod utgörs av en kvalitativ intervjustudie som innefattat tio informanter. Informanternas svar har analyserats med hjälp av ett kodningsprotokoll och presenteras i resultatkapitlet. Teorierna som används i studien utgörs av Zimmerman och West teori om ?doing gender?, Thornbergs socialidentitetsteori och självkategoriseringsteori.

Syftet med uppsatsen är att synliggöra pojkar i femårsålderns fria lek i förskolan samt de kvinnliga pedagogerna i verksamhetens syn på denna. De teoretiska utgångspunkterna i föreliggande studie är tidigare forskning inom ämnet som fokuserar på bland annat pedagogens roll i lekens värld, pojkars lek, lekens förutsättningar samt olika sorters lek. Birgitta Knutsdotter Olofsson är en av de forskare vars teorier och forskningsresultat ligger till grund för uppsatsens teoretiska bakgrund. Metoderna som används för att besvara frågeställningar och syfte är observationer av pojkarnas lek samt intervjuer med pedagoger för att få området belyst från olika håll. Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet av min undersökning visar på att pojkar i sin fria lek ofta leker fysiska lekar samt att pojkars fria lek i viss utsträckning avbryts eller styrs av verksamma pedagoger samt att pedagoger upplever att pojkars fria lek inte sällan urartar och är i behov av en viss kontroll..

AbstractSyfte: Att undersöka eventuella skillnader mellan pojkar och flickor i årskurs 4 med avseende på fonologisk och ortografisk förmåga.Metod: 107 pojkar och 100 flickor i årskurs 4 fördelade på 14 olika skolor har genomfört en screening med avseende att mäta fonologisk och ortografisk förmåga. Av dessa valdes de elever som hamnade en standardavvikelse över respektive under genomsnittet ut för en fördjupad studie. De 84 eleverna fick enskilt utföra ytterligare fem läs- och skrivtest.Resultat: Den enda signifikanta skillnaden som kunde utläsas i såväl den lågpresterande som den högpresterande gruppen var i deltestet som mäter ordigenkänning, där flickorna uppvisade högre resultat. I den lågpresterande gruppen var pojkarnas resultat likvärdiga eller något högre än flickornas på de övriga deltesten. I den högpresterande gruppen var däremot flickornas resultat likvärdiga eller något högre än pojkarnas.

Det vilar ett stort ansvar på förskolan som verksamhet vad gäller att motverka traditionella könsmönster. Att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter samt att förskolan inte ska begränsa utifrån stereotypa könsroller beskrivs i läroplanen för förskolan, Lpfö 98/2010. Studien är intressant att ta del av då den belyser intentioner och handlingar i tambursituationen som är en del i förskolans verksamhet. Syftet med studien var att undersöka förskollärares intentioner och agerande i bemötandet av pojkar och flickor i tambursituationen ur ett genusperspektiv. Till vår hjälp hade vi frågeställningarna Vilka intentioner har förskollärare avseende samspel med flickor respektive pojkar i tambursituationen? Vilka praktiska handlingar när det gäller hjälp kan urskiljas i samspelet med pojkar respektive flickor?Studien är kvalitativ.