Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lärare i årskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus på matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger längre fram i kunskapsutvecklingen än genomsnittet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi valt att göra intervjuer som därefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgränsats genom att vi har tagit del av sex lärares syn på matematiskt starka elever från olika skolor. Lärarna har valts genom ett bekvämlighetsurval då vi har haft begränsat med tid och det handlar om en mindre undersökning.

Gymnasieskolan är precis som sina elever i ständig förändring. Snart får vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lärare själva om de beslut som fattas om deras framtid och hur påverkas de? Här möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lärare som berörs direkt av dem..

Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda på detta har undersökningar i form av intervjuer och enkäter gjorts på tre olika grundskolor. Två av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund än svensk och den tredje skolan har en väldigt liten andel elever med utländsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som väntat, i de skolor där större andel elever med annan bakgrund än svensk var representerade fanns det mer tolerans och förståelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frågor om hur både lärare och elever ser på elever som bär slöja.

Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande.Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mån att det är uppfattningar den är intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken elever på ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige.Data samlades in och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet är indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lärandet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrån dem.Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att elever ska uppfatta sin studiesituation som bra är goda relationer, både med lärarna och andra elever. Även att få vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer.Förhoppningen med studien är att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som påverkar elever i behov av stöds skolsituation beroende på hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och elever i deras skolmiljö. .

Föreliggande studie baseras på intervjuer av tre elever i gymnasieskolan och deras tre lärare i en kommun i Stockholms län. Eleverna är alla i koncentrationssvårigheter och syftet med studien är att undersöka hur elever i koncentrationnsvårigheter och deras lärare upplever lärare-elev relationen i fråga om elevens lärande. Centrala frågeställningar i studien är vad som är framträdande för lärarna i deras undervisning med hänsyn till elever i koncentrationssvårigheter, hur eleven i koncentrationssvårigheter upplever lärarens undervisning samt vilka upplevelser som är framträdande för lärare och för elever i koncentrationssvårigheter i fråga om inkluderande eller exkluderande undervisningsverksamhet..

Finns det böcker bara för flickor och bara för pojkar? Den frågan har ställts till en barngrupp för att deras åsikter ska synliggöras i en debatt om könsroller som bara förs av vuxna. Genom samtal har barnen fått berätta sina tankar om skönlitteratur relaterat till pojkar och flickor. Gruppen har varit enig i sin åsikt om att det inte finns pojk- respektive flickböcker. De menar att var och en själv bestämmer vad den vill läsa om.

Syftet med denna undersökning är att beskriva hur de svårigheter elever med ADHD har i skolan, samt hur vi pedagoger kan hjälpa dem tillgodogöra sig utbildningen. Undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer av lärare som arbetat mycket med ADHD-elever. Jag har även tagit stöd i litteraturen för att återge de svårigheter dessa elever har, samt hur man enligt forskarna stöttar dessa elever på bästa sätt. Resultatet visar att det råder en stor kongruens mellan forskarnas och lärarnas undervisningsmetoder, men det finns också skillnader. Elever med ADHD är ingen homogen grupp, utan deras svårigheter varierar.

Studien tar upp analogier som elever använder sig av när de resonerar om cellen. Lärare får i denna studie konkreta exempel på en variation av uppfattningar som elever har om ett fenomen vilket är av stor nytta vid undervisningssituationer. Med hjälp av intervjuer har elevers olika uppfattningar framkommit. Kategoriseringen av dessa har sedan gjorts med metoden fenomenografi. Resultatet blev fem huvudkategorier med ett antal underkategorier till dessa.

Examensarbetet inriktar sig på de elever som har svårt att koncentrera sig under lektionen och på så vis brister i sin koncentration. Arbetet omfattar inte de elever som har en diagnos, som t ex Damp och ADHD. Syftet är att undersöka hur man som pedagog ska bemöta elever med koncentrationssvårigheter på bästa sätt, försöka förstå elevernas handlande, se eventuella skillnader mellan pojke/flicka och klarlägga orsaker till dessa svårigheter. Huvudfrågan är:Hur gör pedagogen för att förstå och bemöta elever med koncentrationssvårigheter på ett bra sätt?.

Detta examensarbete har som syfte att granska hur några utvalda pedagoger tänker och arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Dessutom kommer det undersökas hur man kan förebygga svårigheterna.För att skapa oss förståelse för vårt syfte användes kvalitativa intervjuer för att få fram empiri. Pedagogerna undervisar elever i årskurs 1-6 och de har gemensamt att de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar att det allra svåraste, i arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter, är att få eleverna motiverade. Pedagogerna använder sig av en rad olika metoder och de förnyar sig ständigt.

Ett faktum är att miljö- och energimässigt står världen i obalans vilket negativt kan påverka våra nya generationer, därför behöver vi kapabla individer som ska kunna ta itu med problemet och hjälpa till att lösa det. Trots att särbegåvade elever utgör en viktig potential i vårt framtida samhälle, känns det att dessa elever inte får den stöd de behöver och har rätt till.Syftet med detta examensarbete är att utifrån styrdokument och forskning få en bild om hur uppfattas särbegåvade elever i skolorna och hur dessa elever bemöts i skolan.Arbetet grundas på en litteraturstudie som kompletterades med en kvalitativ studie där tre personer i en skola intervjuades..

Syfte med studien var att undersöka elevers tankar och uppfattningar kring nyttan med att kunna läsa. För att få svar på följande frågeställningar; Vad är läsning, enligt elever, vilka uppfattningar har elever om att kunna läsa och när upplever elever att de har användning för sin läskunskap.  Vi beslöt oss för att genomföra en enkätundersökning. Samtliga elever som ingick i vår kvalitativa studie går i årskurs tre. Eleverna gick i två olika skolor i två skilda kommuner.Resultatet som framkom visar att eleverna inte har en klar uppfattning av varför det är bra att kunna läsa. De anser dock att läsning är ordförståelse, kunskap och ord.

Syftet med detta examensarbete är att titta på hur lärare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare på elevernas syn på undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i ämnet matematik. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod där både lärare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av läraren och lärarens förhållningssätt och undervisningsmetoder..

Denna uppsats behandlar hur elever i år 3 uppfattar begreppet mobbning. Vi har med hjälp av boksamtal som metod intervjuat 42 elever i två klasser i en skola norr om Stockholm. Boksamtalen genomfördes parallellt i de båda klasserna i totalt 8 grupper om 4-6 elever.Frågeställningarna var; Hur uppfattar elever i år 3 begreppet mobbning?, Hur tycker elever i år 3 att man skall göra om en kamrat är mobbad?, Vad anser elever i år 3 om vuxnas engagemang på skolan när det gäller utanförskap? Vi fann att boksamtal som intervjumetod fungerade mycket bra och att eleverna genom att utgå från en fiktiv situation lättare kunde uttrycka hur de uppfattade begreppet mobbning. Under boksamtalen berättade eleverna om en situation av kamratförtryck i klasserna där en elev tycktes förtrycka eleverna i de båda parallellklasserna.

Nyanlända elever är, på grund av sin särskilda levnadssituation som är full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förståelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie är att vända uppmärksamheten mot de väsentliga faktorerna, som inverkar på förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lärare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten är att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lärare och elever å ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever å andra sidan, har stor påverkan på nyanlända elevers psykiska mående, som i sin tur har sin påverkan på dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlända elever som lever under speciella omständigheter krävs det av skolledningen åtgärder för ett gott bemötande för dem.