Utgångspunkten i vår uppsats grundar sig i en uppgivenhet och en viss ilska kring det faktum attförändringsarbete i organisationer gång på gång misslyckas. Det är ingen nyhet att vi inte riktigtklarar av förändringsarbete, men trots det så fortsätter man att försöka lösa problemen på sammasätt som innan; genom att producera fler och fler texter, där alla verkar i princip säga samma sak.Antingen formuleras generaliseringar som inte håller i praktiken eller så slänger man ur sig ettgäng självklarheter.Vår frustration över denna insikt fick oss att vilja göra något annat. Vi gav oss ut på enspännande resa för att se om vi kunde få en idé om vad som kunde tänkas saknas i dagensorganisatoriska förändringsarbeten. Eftersom vi inte riktigt visste vad vi sökte men ändå hade entanke om vart vi var på väg så valde vi att använda en abduktiv metod. För att sedan presenteravår resa i skrift använde vi oss av en narrativ metod.

The purpose of this study was to examine the narrative skill of sixyear-olds in terms of macrostructure and cohesion, and its relation tonarrative content, auditory attention, auditory short-term memory and threemeasures of word retrieval. A group comparison of macrostructure andcohesion was also performed between children with and without epilepsy.The material consisted of audio recordings of 44 children (18 with epilepsyand 26 from a reference group) retelling the story Nelli-sagan (Holmberg &Sahlén, 2000). No correlation was found between content and macrostructureor cohesion, but several between the latter two. Auditory short-termmemory and word retrieval without pictures showed several correlationswith macrostructure as well as cohesion. No differences in macrostructure orcohesion were found between the children with epilepsy and the referencegroup.

Detta kandidatarbete undersöker science fiction, en av de större och vanligast använda genrerna inom medier såsom spel, film och litteratur, genom att studera dess undergrupper, de så kallade subgenrerna. Dessa är specialiserade versioner av genren i fråga och använder den inom vissa förutsatta ramar, exempelvis hur samhället ser ut eller vilken typ av teknologi det huvudsakliga fokuset kretsar runt. Genom att studera hur subgenrer är beskrivna i The Encyclopedia of Science Fiction kan man avgöra att de består av sex punkter: plats, tidsperiod, karaktärer, teknologi, narrativ och visuell estetik. Dessa punkter har använts som ramverk för att utveckla en ny subgenre; Mystech, där scenarier utspelar sig i vad som kan ses som en typisk fantasyvärld med magi och monster, men där dessa egentligen bara är teknologi majoriteten av de påverkade inte förstår sig på. För att demonstrera Mystech har två olika miljöer utvecklats, både i bild och skriven form.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad.

Studien behandlar försöksverksamheten Region Skåne och deras kommunikation och information via texter om verksamheten till beslutsfattare och medborgare. Texterna ligger till grund för beslutet om fortsatt försöksverksamhet och påverkar även allmänheten. Genom en narrativanalys har vi urskiljt fyra teman; ?Permanenta självstyrelsen!?, ?Region Skåne är positivt och en nydanande föregångare?, ?Införandet av regioner är en naturlig och logisk utveckling?, och ?Region Skåne är konkurrenskraftigt och bidrar till tillväxt?. I dessa narrativa teman använder regionen övertalningsdiskurs och myter, men även grepp som dramatisering och iscensättande.

Bipolär sjukdom är en kronisk sjukdom där personen upplever maniska och depressiva perioder. Under manin får personen en ökad energinivå, tankarna flödar samt omdömet försämras. Depressionen kännetecknas av nedstämdhet och en dyster sinnesstämning. Syftet med denna studie var att beskriva vilka erfarenheter en person har av att leva med bipolär sjukdom. En narrativ analys har använts.

AbstractIn this essay I discuss narrative in the reconstruction of national identity. I discuss exclusion as a side effect in thick identities. That means that thick national identities always exclude another part. From this I´ve discussed the Swedish identity and its effects in the European co-operation. Identity is a discourse that reconstructs linguistically.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lärares berättelser om arbetet med elever i år 7-9 som riskerar att inte nå målen i SO. Syftet preciseras i frågeställningarna; Hur berättar SO-lärare om undervisningen av elever som riskerar att inte nå målen i SO? Hur resonerar SO-lärare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-ämnet? Hur framställer SO-lärare främjande och hämmande faktorer för lärande? Hur berättar SO-lärare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien är inspirerad av det sociokulturella perspektivet. Lärande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingår även materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg så kallade artefakter.

Uppsatsen börjar med att redogöra för teorier och diskussioner angående filmens roll som återgivare av historien, teorier här främst representerade av Robert A. Rosenstone och Mats Jönsson. Utifrån dessa analyserar sedan uppsatsen två filmer som på ett eller annat sätt behandlar historien, detta med avsikten att få en ökad förståelse för hur dessa filmers historiska återgivningar är konstruerade. Analyserna koncentreras mestadels till att undersöka filmernas narrativa uppbyggnad. De filmer som här behandlas är Rainer Werner Fassbinders Maria Brauns äktenskap (1979) och Lars von Triers Europa (1991).

The aim of this study is to investigate how employees in consulting companies develop their competence in order to perform their daily work. The focus is on informal competence development. The theoretical framework consists of theories concerning learning and competence development in working life, theories on organizational change and evaluation, a well as professional reflection. The methods applied are narrative research and interviews based on the assumption that knowledge about reality is only obtainable through language and communication.The main results show that competence is developed through experience, social interaction, communication and dialog with co-workers and customers. The post-modern conceptions of the rapid (technical) development and need to be up-to-date has a strong hold on the informants apprehension of working life, as does the notion of not having enough time for all the competence development they would like.

Denna uppsats behandlar Steven Spielbergs film Schindlers list med utgångspunkt i de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk. Arbetet baseras således på en analys av filmen. Utslaget av denna analys har blivit en diskussion kring dels specifika scener, dels hur filmen i sin helhet ger uttryck för historiebruk och på vad sätt ett historiemedvetande kan stimuleras. Av vikt har även varit att framhålla på vilket sätt filmen som narrativ kan stimulera ett historiemedvetande. Uppsatsen gör en ansats till att koppla samman de ovannämnda historiedidaktiska begreppen då historiebruk, vilket kan förstås som hur man använder sig av historia, påverkar ett historiemedvetande beroende på vad och hur den väljer att framställa det förflutna.

Uppsatsens syfte är att studera hur det filmiska tv-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) har designats för att framkalla emotionella responser med hjälp av en normalitetsmodell. Det går ut på att objektivt identifiera intensiva ögonblick som avbryter/förändrar ett normalitetsläge. Detta leder till fokus på tre huvudpunkter för att förstå helhetsdesignen: produktion av emotion i filmsekvenser, produktion av emotion i spelsekvenser och deras samspel. Spelsekvenser visar sig framkalla emotion när fiendekonfrontationer avbryter spelarens trygga utforskande och skapar spänning genom att utsätta spelare för risker under intensiva sammandrabbningar. Filmsekvenser i sin tur använder realistiskt animerade scener för att uppmärksamma ansiktens betydelse under emotionella scener, samt för att etablera protagonistens normalitetssträvanden och den emotionella risk den medför.

Uppsatsen handlar om retoriken i tv-spel. I tv-spelsforskningen pågår en debatt mellan ludologin och narratologin där ludologin menar att spel ska ses som spel och inget annat ? exempelvis som en fotbollsmatch där spelet självt är det huvudsakliga innehållet och där ingen frågar efter ytterligare mening. Narratologin menar att spel i grunden är berättande eller bär på berättande drag ? att en fotbollsmatch följer en överskådlig dramaturgi och berättande mönster.

Syftet med den här studien är att beskriva, analysera och diskutera innebörd och betydelse av att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering, sett ur deltagarnas perspektiv. Vi vill lyfta fram olika faktorer som kan vara avgörande för individen i en rehabiliteringsprocess. Våra frågeställningar är: Vad innebär arbetslivsinriktad rehabilitering och vilken betydelse har det för deltagarna? Vår empiri består av tre stycken kvalitativa intervjuer med före detta deltagare i det arbetslivsinriktade projektet Resursforum. De inspelade och utskrivna intervjuerna har vi analyserat utifrån en narrativ metod.

Uppsatsen analyserar hur främlingskap framställs i tre av Roberto Rossellinis filmer, ?Stromboli?, ?Europa ´51? och ?Viaggio in Italia?. Utgångspunkten är sociologi med inriktning på främlingskap där syftet är att avtäcka hur främlingen i varje film skildras, vad som utgör främlingskapet, om det löses och i så fall hur.  I min analys har jag tillämpat tematisk och narrativ analys av filmerna, vilka ställts i relation till uppsatsens teoretiska utgångspunkter utifrån Georg Simmel, Zygmunt Bauman, Julia Kristeva och Janet Wolff.Studien visar hur främlingskapets olika aspekter berörs och hanteras i filmerna. Klass, kultur och kön är tre avgörande och genomgående faktorer som frambringar främlingskap. Inledningsvis är huvudkaraktärerna en del av främlingskapet, men en medvetenhet väcks och en transformering av dem och deras relationer till de andra börjar.