Problem: How is management accounting change understood via the duality perspective in the field of alternative management accounting research?Purpose: The purpose of this essay is to develop a tool for analysis aspiring to provide understanding for how differences and similarities with regards to the duality perspective may have different consequences for understanding management accounting change.Contribution: This paper aspires towards a theoretical contribution through an in-depth review of existing conceptual literature. This is done to gain clarity in definitions and uses of concepts, with related terms, referring or relating to duality. Through clarifying different meanings of duality, consequences for how to understand management accounting change, and the different approaches to using a duality perspective, the tool for analysis which is developed in this essay aims to contribute to a movement of alternative management accounting research towards increased comparability as well as increased insight into how management accounting change is currently understood through this type of research.Method: Literature reviews based on Booth et al.s SALSA-framework. Creation of a tool for analysis for usage when reviewing material based on a duality perspective.Conclusions: The duality perspective differs, and affects understanding of management accounting change, in accordance with the following five themes:Theme 1: The duality perspective is affected by differences in the use of definitions/descrptions.Theme 2: The duality perspective is affected by different purposes of the agent and different credit given to the agents power/ability to alter change.Theme 3: The content of the duality perspective is affected by the existence and purpose off being inspired by different theoretical approaches.Theme 4: The duality perspective affects the idea and understanding of the form and expression/process of management accounting.Theme 5: Different duality perspectives have the ability to lead science against increased Pluralism and/or synthesisIn order to increase understanding for and comparability between scientific contributions through a duality perspective there is to some extent a need for more and better definitions and a more problematizing when combining theoretical approaches.

I diskussionen kring hur stater bör förhålla sig till varandra när främmande människor i andra stater utsätts för lidande av sin egen statsledning ställs ofta idéer om globala humanitära rättigheter, som utvecklats efter andra världskriget och förintelsen, emot normer om staters okränkbarhet och principen om att inte intervenera i andra staters interna verksamhet.Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken utsträckning begreppet Responsibility to Prevent tillämpats i FN:s säkerhetsråds agerande under en samtida konfliktsituation, detta med bakgrund i utvecklingen av det nya tankesättet med global humanitär rätt som ett gemensamt internationellt ansvar. Arbetet behandlar teorierna solidarism, Pluralism och realism.För att söka svaret på frågeställningarna används kvalitativ textanalys av skriftliga öppna källor. Insamlingen av empiriska data består av tryckt media, officiella dokument samt texter och artiklar tagna från internet.Resultatet från arbetet visar att Förenta Nationernas säkerhetsråd till viss del har agerat i enlighet med begreppet Responsibility to Prevent. Vidare redogör arbetet för att två inflytelserika, permanenta medlemmar i säkerhetsrådet har motiverat sitt ställningstagande utifrån olika synsätt på hur konflikten bör hanteras och att deras motiveringar påverkats av deras skilda synsätt på statssuveränitet och intervention.Undersökningen leder även fram till slutsatsen att vetorätten i säkerhetsrådet, under konflikten i Syrien 2011-2012, har begränsat utvecklingen och implementeringen av tankesättet att säkerheten för världens befolkning ska betraktas som ett gemensamt ansvar..

Denna uppsats hade som syfte att undersöka religionsfriheten som lag och rättighet baserat på hur den framställts i artikeln ?Avskaffa lagen om religionsfrihet?. Undersökningen utgick ifrån tre frågeställningar.Den första handlade om huruvida religionsfrihet medför att religiöst troende har större friheter än icketroende. Det visades på att religionsfriheten erbjuder samma frihet för alla och envar, individens frihet att ha den relation till religion som eftersträvas av densamme. Lagen om religionsfrihet visades syfta till att i möjligaste mån tillgodose denna frihet.

Syfte: Uppsatsens syfte är att klargöra grammatikens roll i svenskundervisningen, med tonvikt på den nya läroplanen GY11. Jag vill studera hur verksamma lärare ser på följande frågor samt hur mitt resultat kan kopplas till både teorier och styrdokument:- Vad är grammatik?- Varför ska grammatik undervisas?- Hur, på vilket sätt, ska grammatiken undervisas?- Hur tolkar lärarna styrdokumenten?Teori: Grammatik är ett mångtydigt begrepp; det kan bl.a. innebära en inneboende kunskap om vårt modersmål, ett metaspråk, ett regel- och normsystem eller ett mönster där man försöker härleda olika regler till en allmän princip. För att elever skall förstå varför grammatik skall undervisas bör lärare motivera, förklara och påvisa nyttan av sådana kunskaper.

Religiös fundamentalism har på senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhälle. Detta för att sekularisering i sig inte innebär att människor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats från det offentliga till det privata. På grund av att fundamentalism ofta motsätter sig demokrati och Pluralism, värden som ska främjas enligt den svenska läroplanen, är det viktigt att skolelever får bekanta sig med fundamentalism som fenomen. Därför undersöker jag i denna uppsats vilken bild läroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell Härenstam finns det problem med att försöka framställa religioner på ett objektivt sätt i läroböcker.

Since the nineteen-fifties, the American political scientist Robert Dahl (born in 1915) has been one of the most prominent democracy theorists in the world. In the book Politics, Economics, and Welfare, he and his colleague Charles E. Lindblom in 1953 introduced the notion of polyarchy as a denomination for the incomplete democracies of the Western world. Linguistically speaking, this notion was formed in connection with the ones already existing in the philosopher Aristotle's (384-322 B.C.) comparative teachings on government. Later, it has become apparent that the notion of polyarchy has already been in use by other authors, such as Johannes Althusius (1614) and Sir Ernest Barker (1947).Robert Dahl has been active at Yale University (in New Haven, Connecticut, USA), and is regarded as one of the foremost representatives of the political-science discipline known as Pluralism.

Uppsatsen syfte är att undersöka mötet mellan feministisk religionsfilosofi och frågan om religiös mångfald. Utgångspunkten för uppsatsen är religionsfilosofiska texter av Pamela Sue Anderson och Grace Jantzen och dessa texter får här representera och ligga till grund för en feministisk religionsfilosofi. Som representant för det filosofiska samtalet om religiös mångfald använder jag mig av Mikael Stenmarks översikt över den typologi som präglar det filosofiska samtalet om religiös mångfald. Uppsatsens frågeställning lyder: Vad kan en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Grace Jantzens och Pamela Sue Andersons religionsfilosofiska texter bidra med till det filosofiska samtalet om religiös mångfald?Genom att läsa Andersons och Jantzens litteratur svarar jag för det första på hur en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Andersons och Jantzens texter skulle kunna se ut.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trädde i kraft år 2011. Här fick kristendomen behålla sin särställning gentemot de andra världsreligionerna trots att skolverkets förslag såg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges gränser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar således till att jämföra de tre ländernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus på kristendomens ställning och det pluralistiska samhället. Här blir frågan om ländernas religiösa situationer (i denna uppsats går detta under benämningen religiösa kartor) central.

Titel: Human being and Christian ? creationtheology of Gustaf Wingren.Analysis of an accentshift from a juridical theological metaphor to a biological theological metaphor.Author: Tove Pilroth.The purpose of the essay is to analyse the meaning and the consequences, in a critical and constructive way, of an accentshift of interpretation and understanding of the gospel, from a juridical theological metaphor to a biological theological metaphor. The purpose is presented in the frame of the creationtheology of Wingren. To be able to make the research and to answer the purpose of the essay, the following questions are essential:The human being is captive and redemption is liberation. If we are serious about that the gospel gives the human being rehabilitation, satisfaction, liberation and a life and a future with God, the essential question is which metaphor, a juridical or a biological, that speaks to the human being in the best way? What is the meaning of an accentshift from a juridical to a biological metaphor? How does the creationtheologhy of Wingren, from a biological metaphor, meets the situation of the existence for the human being, her longing for life, health and meaning? What kind of theological resources are present in the creationtheology of Wingren, in the confrontation with future theological challenges?The essay is stressing the need of Pluralism in the interpretation of the gospel.

Titel: Human being and Christian ? creationtheology of Gustaf Wingren.Analysis of an accentshift from a juridical theological metaphor to a biological theological metaphor.Author: Tove Pilroth.The purpose of the essay is to analyse the meaning and the consequences, in a critical and constructive way, of an accentshift of interpretation and understanding of the gospel, from a juridical theological metaphor to a biological theological metaphor. The purpose is presented in the frame of the creationtheology of Wingren. To be able to make the research and to answer the purpose of the essay, the following questions are essential:The human being is captive and redemption is liberation. If we are serious about that the gospel gives the human being rehabilitation, satisfaction, liberation and a life and a future with God, the essential question is which metaphor, a juridical or a biological, that speaks to the human being in the best way? What is the meaning of an accentshift from a juridical to a biological metaphor? How does the creationtheologhy of Wingren, from a biological metaphor, meets the situation of the existence for the human being, her longing for life, health and meaning? What kind of theological resources are present in the creationtheology of Wingren, in the confrontation with future theological challenges?The essay is stressing the need of Pluralism in the interpretation of the gospel.