I Sverige tillverkas betong normalt med glaciofluviala grusavlagringar(naturgrus). På senare år har tillgång på naturgrus blivit starkt begränsade i vissa regioner och man vill av miljöskäl minska förbrukningen av det som återstår. Återvinnig av material som kan ersätta detta är både bra av miljöaspekt samt öppnar väg för produktion av betong med nya egenskaper.Med lättballastbetong avses betong i vilken ballastmaterialet helt eller delvis består av någon typ av lättballast som har en partikeldensitet som är markant mindre än vad som är normalt för normala bergartsmaterial såsom granit, gnejs eller kalksten. Lättballast är porös, dvs innehåller hålrum, och får därför lägre hållfasthet än normalballast. I lättballastbetong bestämmer lättballastpartiklarna många av betongens egenskaper, såsom hållfasthet, elasticitetsmodul och krympning.Examensarbetets inledande del är en state-of-the-art rapport som omfattar tillverkning av lättballastbetong i allmänhet, både i färsk och hårdnade tillstånd, samt dess beståndsdelar med fokus på skumglas som lättballast.

This is a booklet with information and inspiration about precast retaining walls. The three chapters contain information about concrete as a material, how the surface of the wall can be altered, and a chapter with ideas for a new precast wall. I have obtained information through books, interviews, lectures and fairs. The retaining walls on the market do not correspond to the requirements of the Landscape Architects I have interviewed. I have therefore considered their opinions in the chapter containing my new ideas for new retaining walls.

Vanligaste beläggningen på broar är asfalt på ett tätskikt/broisolering av bitumen. Dessa kräver mycket underhåll och har kort livslängd. Betongbeläggning ersätter både asfalten och broisoleringen. Därmed minskar riskerna med skador man inte kan inspektera okulärt samt man undviker en relativt sett underhållsintensiv asfaltbeläggning. Vid följande fall är direktgjuten slitbetong (stålfiberarmerad & självkompakterande) att föredra enligt mig: • stora geografiska avstånd där inspektioner och underhåll kräver långa resor • klimat som kräver dubbdäck under lång tid • broar där underhåll försvåras tack vare hög trafikintensitet.

Upptäckten om att betongen hade sin plats inom designen öppnade mitt intresse för att undersöka hur materialet uttrycker sig i designade föremål. I detta examensarbete fick jag tillfälle att undersöka detta närmare.Uppsatsen är uppdelad i två delar. Den första behandlar betongens materiella egenskaper och dess historia. I den andra analyseras tre verk, det vill säga tre bord av betong. Den första som presenteras från kategorin är Ingela Karlssons betongbord och i den andra nederländaren och formgivaren Jesse Vissers ?Sag table? i betong och till sist min egen gestaltning, soffbordet i samma material.

Examensarbetet utreder hur en reparation av isskydden vid Piteå Hamn kan genomföras. För att bilda sig en uppfattning om skadornas omfattning genomfördes en undersökning sommaren 2006. Bakgrunden till hur dessa skador har kunnat uppstå har studerats och ett laboratorietest med hänseende på frostskador på betong har genomförts. Lösningsförslaget avgränsar sig till vilket slags betong man bör använda samt ett förslag på hur en för detta problem anpassad betongform kan konstrueras. De krav som ställs på lösningsförlaget är att det skall vara praktiskt genomförbart samt ekonomiskt försvarbart.

Genom omfattande litteraturstudier har man kunnat bekanta sig med själva betongens brandspjälkning som fenomen, men även teorierna som försöker förklara fenomenets förlopp. Det visade sig att det finns delade meningar till vad som orsakar spjälkning. Spjälkning, generellt sett, kan man definiera som våldsam eller icke våldsam avflagning av betong som utsetts för hög temperatur. Spjälkningens storlek kan variera, ifrån lätt avflagning på ytan till progressiv spjälkning som går förbi armeringen.Vad som orsakar fenomenet är i dagsläget ännu inte fullständigt förklarat. Forskning inom området pågar och i dagsläget har man i huvudsak två teorier angående spjälkningen.

Nygjuten betong innehåller stora mängder vatten. Därför är det viktigt säkerställa att betongen hinner torka ut. Till vilken nivå beror på vilket material som ska placeras i direkt anslutning till betongen. Hur lång tid det tar att komma ner till rätt fuktnivå beror på många faktorer. Under betongens hårdnande är det dess sammansättning som har störst inverkan på uttorkningstiden, när denna process avstannat är det i huvudsak torkklimatet som har påverkan.

Rapporten innehåller ett projekt vars ändamål är att dimensionera alternativastommar i ståloch betong för en befintlig ladugård i limträ. Alla alternativ har sedan jämförts med avseendepå kostnads och miljöpåverkan.Författaren menar på att idag finns det flera olika alternativ för stomlösningar, sett till bådematerial samt utformning och det kan göra valet av stomme är svårt. Arbetet har dock inte tillsyfte att bestämma vilket material som är bäst utan mer till att framföra skillnader mellanmaterialen. Sedan är det upp till läsaren själv att avgöra om hen finner ett miljöeffektivtmaterial bäst eller om hen föredrar mindre kostnad.I rapportens resultatdel presenteras resultatet från samtliga alternativs dimensionering somsedan har används till att jämföra stommarna. Miljöpåverkan togs fram med hjälp av enlivcykelanalys, där Tyréns AB har tagit fram ett regelverk för byggnader.

Available as pdf.

Många befintliga järnvägsbroar i Sverige närmar sig sin beräknade livslängd. Det finns också en önskan att öka tåglasterna, antalet tågöverfarter och tåghastigheterna för att klara dagens och framtidens behov. För att inte behöva riva fullt fungerade broar bör bärighetsutredningar ge resultat som stämmer väl överens med verkligheten. Med dagens betongnormer kan utmattning bli den dimensionerande faktorn, trots att få fall av brott har observerats i broar av armerad betong på grund av utmattning. Detta examensarbete jämför tre utmattningsmodeller på två plattrambroar av armerad betong belastade med järnvägstrafik, en från 1972 och en från 1995.

Målet med detta arbete var att belysa skillnaderna mellan ett fyravåningshus med trä- respektive halvprefabricerad betongstomme ur ett tekniskt perspektiv för att utröna vilket stomalternativ som är att föredra.Faktorer som belystes var:Tjocklekar på bärverksdelarLängsta möjliga spännvidderInstallationsmonteringElementmonteringGrundstorlekLjudisolerande förmågaRisk för fuktskadorBranddimensioneringProjekteringskomplexitetBygghandlingar från ett befintligt flerbostadshus med trästomme erhölls och analyserades, och ett hus med likvärdig stomme av betong projekterades.Bärverket med halvprefabricerad betong dimensionerades efter rådande Eurokoder och detaljer utformades enligt gällande lagar och regler samt erkänd branschstandard.Ur de tekniska perspektiv som avhandlats i denna rapport väger fördelarna med betong något tyngre än träalternativets fördelar trots att egenskaperna i vissa hänseenden är mycket lika.Betongalternativet ger stora fördelar vad gäller brand och ljud och är samtidigt enklare att projektera, medan trä har sina fördelar i montering och grundläggning. Att välja en stomme av trä till ett flerbostadshus verkar också ha fördelar i de icke avhandlade aspekterna, t.ex. miljö och arbetsmiljö.För att uppfylla ljud-, brand- och fuktkrav i ett trähus krävs det avancerade byggsystem som innebär stor komplexitet i projekteringen vilket kräver ett nära samarbete mellan träprojektör och fabrikör. .

Skador och slitage på brokonstruktioner av betong beror på tösalter, armeringskorrosion och frostcykler i kombination med ökande trafiklaster. Den i särklass vanligaste reparationsåtgärden för dessa typer av skador är att göra en pågjutning. Metoden går ut på att först avlägsna det skadade eller dåliga betongskiktet innan en ny betong pågjuts. För att bedöma hur bra ett pågjutningsarbete är behöver vidhäftningen mellan den nya pågjutningen och gamla betongen fastställas. Den mest använda metoden för detta syfte är s.k.

This report is about the shear force design of reinforced concrete according to Europe?s common dimension rules, Eurocode. The purpose is to describe the calculation procedure and the background to the formulas and expressions that occurs. Furthermore results from different calculation methods (hand calculations and computer calculations) will be compared to see how they differ.The goal with this is to go through the parts of Eurocode dealing with shear force and that this will lead to a clear review of these. You should also be able to see how results and the calculation procedure differ between different calculation methods.

Enligt uppskattningar byggs 40 % av alla projekten på Skanska Jönköping med en prefabricerad betongstomme. Detta kan anses lite i förhållande till Skanska Sverige där ca 70 % av alla projekt byggs med en prefabricerad stomme. I resterande projekt byggs betongstommarna på plats, d.v.s. de är platsgjutna stommar.I och med detta så finns det en stor potentiell utveckling för prefabricerade betongstommar inom Skanska Jönköping, men även för resterande Svenska byggföretag då 2/3 av alla flerbostadshus uppförs med en platsgjuten stomme. I rapporten tas de ekonomiska för- och nackdelarna för de olika stomtillvägagångs sätten upp, hur yttre förutsättningar kan påverka projekten och hur de mjuka parametrarna påverkar den utförande organisationen.

År 2004 förbrukades 5 037 800 MWh energi i byggsektorn. Idag pratas det mycket om energieffektivisering i förvaltningsskedet. Denna rapport inriktar sig mer på hur energiförbrukningen kan minskas under bygget, närmare bestämt hur valet av uppvärmningssystem för att påskynda härdningen av betong på byggarbetsplatsen kan minska energianvändningen. Energianvändningen är något som påverkar både ekonomin och miljön, det är därför aktuellt att spara på energin där det är möjligt. Det finns en rad olika uppvärmningsanordningar för att torka betong, att välja den mest lämpade för bygget är av stor vikt. Både ur ett tidsperspektiv och även ur energibesparingsperspektiv.