Samhällsplanering handlar idag till stor del om tillväxt och hur kommuner arbetar för att uppnå detta. Att arbeta med platsmarknadsföring för att få en ökad tillväxt har fått ett stort genomslag de senaste åren, detta fann vi intressant och ville studera mer ingående. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur två värmländska kommuner, Arvika och Kristinehamn, arbetar med platsmarknadsföring för att attrahera tre målgrupper; besökare, inflyttare och företag. Detta har vi gjort genom att utgå från tre frågeställningar: Hur arbetar Arvika respektive Kristinehamn med platsmarknadsföring för att attrahera besökare, inflyttare och företag? Enligt kommunerna själva, varför platsmarknadsför de sig? Vilka likheter/skillnader finns det mellan kommunerna?Vårt mål med vår undersökning har varit att få en förståelse över hur arbetet med platsmarknadsföringen går till.Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat tjänstemän på våra studerade kommuner, vi har även gjort en bildanalys på kommunernas turistguider.De slutsatser vi kommit fram till är framförallt att det finns stora skillnader i hur kommuner arbetar med platsmarknadsföring och hur viktigt de anser att det är.

Gryta Avfallsstation har stora markytor som kan utnyttjas. På den ytan befinner sig byggnader och en deponi som är sluttäckt enligt nya krav. Bolaget har också en stor intern el- och värmeförbrukning. Det finns ett behov av att minska andelen av den inköpta elen. Endast elbehovet tas upp i denna uppsats.En av möjligheterna är att introducera förnyelsebara energikällor på deponins yta som idag inte används.

Bakgrund: Till följd av den demografiska utvecklingen och avvecklingen av platser i kommunernas äldreboende kommer framtidens vård att till stor del bedrivas i hemmet och utföras av närståendevårdare. Att själv vara gammal och vårda någon annan kan vara både fysiskt och psykiskt tärande och kan påverka både hälsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet, självrapporterad hälsa och social situation hos personer i åldern 60-96 år i Blekinge, som ger stöd/hjälp eller vårdar någon närstående, i jämförelse med män och kvinnor som ej stödjer/ hjälper eller vårdar någon närstående. Metod: Uppgifter togs ur den nationella äldrestudien SNAC - The Swedish National study on Aging and Care. I Blekinge fanns totalt insamlade uppgifter från 1402 personer i åldrarna 60- 96 år och av dessa har vi jämfört 89 närståendevårdare med 89 icke närståendevårdare. Resultat: Utifrån resultatet om självrapporterad hälsa kan tydas att cirka 70 procent av gruppen närståendevårdare, och lika många i gruppen icke närståendevårdare, anser sig ha en god, mycket god eller utmärkt hälsa.

Konstgräs används allt mer som markbeläggning inom sportytor och runt om i samhället som på lekytor, sportytor och i trafikmiljön. Konstgräs lades för första gången så tidigt som 1966 i en inomhusarena i Houston, Texas. Sedan dess har konstgräset förändrats och förbättrats så att det i dag är godkänt att spela elitfotboll på konstgräsplaner. Fördelarna med konstgräs är många, bland annat är det ett tåligt och lättskött material som tål att vistas på året runt, dygnet runt. Sportytor med konstgräs ökar antalet användartimmar samt att lekytor blir mer attraktiva i sitt uttryck.

I urbana miljöer är människor fysiskt nära varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur människor hanterar sociala normer angående anonymitet och solidaritet i sådana situationer. Studien undersöker situationer då främlingar erbjuder eller ber varandra om hjälp på offentliga platser. Den teoretiska utgångspunkten är interaktionistisk och etnometodologisk med fokus på människors praktiska handlingar.

Idrottsämnet som en möjlig väg till integration har under de senaste tre decennierna fått allt mer uppmärksamhet i forskarvärlden. Forskare har hävdat att integrering, både in i skolans och samhällets struktur, har stora möjligheter att ske genom användandet av idrott som ett internationellt och kulturöverskridande språk. Emellertid har dessa slutsatser till stor del dragits utan att fråga skolelever med en utomeuropeisk etnicitet om vad deras upplevelser kring skolidrotten som en integrationsarena är. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilka upplevelser elever med utomeuropeisk etnicitet har av idrottsämnet som integrationsarena. Genom att ta reda på deras åsikter och upplevelser hoppas vi kunna få en bättre uppfattning om idrottsämnet har eller inte har en integrerande roll och i så fall på vilket sätt.

Syfte: Uppsatsens syfte är delvis att undersöka hur de valda aktörerna, det vill säga researrangörer och resetidningar, framställer en image av en destination. Delvis att beskriva och analysera marknadsföringen av exemplet Hong Kong som turistdestination i svenska resetidningar och hos svenska researrangörer samt undersöka svenskars uppfattade image av destinationen Hong Kong.Frågeställningar:Hur skapas en image av en destination?Vilken image av Hong Kong som destination förs fram i svenska resetidningar samt i researrangörers marknadsföring?Vilken uppfattad image har svenskar av destinationen Hong Kong?Metod: I uppsatsen används en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. De tillvägagångssätt som används är kvalitativa intervjuer, analys av kvalitativ data samt en kvantitativ enkätundersökning.Teori: I den teoretiska referensramen diskuteras begrepp och fenomen som platser och destinationer, destinations- och platsmarknadsföring, imageskapande agenter och destinationsimage.Slutsats: I denna uppsats har två imageskapande aktörer studerats, och det har visats sig att processen för hur de skapar en destinations image ser olika ut, men den image som de presenterar överensstämmer till stor del. Hong Kong presenteras som en storstadsmetropol av både researrangörerna och resetidningarna.

Möbelhistorien är full av parenteser, det vill säga möbler som figurerat i korta perioder, aldrig slagit igenom, glömts bort eller rent av försvunnit. Vi var övertygade om att det bland alla dessa mer eller mindre bortglömda möbler fanns exemplar som var värda att lyfta fram och undersöka. Genom att undersöka dessa möbler har vi förstått deras historia och sammanhang, tagit reda på och reflekterat kring varför de blivit just en parentes i möbelhistorien samt förstått för vilket syfte de var skapade och hur de har använts. Ambitionen med undersökningen har varit att genom att skapa en känsla och förståelse för möblerna hitta de exemplar som lämpar sig väl att stå som förebilder för nya koncept och produkter. Genom att beskriva möblernas ursprungliga syfte, användning, funktioner och kontext såg vi möjligheter för produktuppdateringar och funktionsförskjutningar.

Syftet med denna uppsats är att belysa barns uppfattningar om ideala utseenden ur ett genusperspektiv. Vi har utgått från fyra frågeställningar som avsåg att ta reda på hur 9- och 10-åriga flickor och pojkar uppfattar ideala utseenden, kvinnliga och manliga utseenden, för- och nackdelar med utseenden samt varifrån de får sina uppfattningar. Detta har vi studerat genom att använda oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Enskilda intervjuer har genomförts med sammanlagt åtta barn, fyra flickor och fyra pojkar, på två slumpvis utvalda skolor.Studien visade att barnen mestadels relaterade ideala utseenden till yttre attribut, så som kläder. Ett idealt utseende var enligt barnen fördelaktigt för att bli omtyckt, passa in i kamratgruppen och för att göra ett gott intryck på andra.

Syftet med detta kandidatarbete är att studera begreppen offentlighet och det offentliga rummet. Med hjälp av inventering på plats samt litteraturstudier analyseras en offentlig plats, Amiralitetsparken i Karlskrona. En utvärdering av platsens kvalitéer och brister följs därefter av ett förslag till omgestaltning av parken, som nyligen varit föremål för en arkitekttävling. Med hjälp av texter av Jürgen Habermas och Hannah Arendt förs inledningsvis en diskussion kring begreppet offentlighet och varför det offentliga rummet är så viktigt. Därefter beskrivs det spänningsfält mellan auktoritet och tillgänglighet för allmänheten som präglar många offentliga platser, däribland Amiralitetsparken i Karlskrona.

Målet med projektet var att beskriva de biogeokemiska processer som påverkar grundvattenkvaliteten i Tranås nya vattentäkt. Grundvattenbildningen på platsen sker framför allt genom inducerad infiltration av vatten från sjön Sommen. I syfte att avskilja järn och mangan pumpas grundvattnet upp, syresätts och injekteras sedan i brunnar för att skapa en oxiderande grundvattenmiljö. Metoden kallas Vyredox.Med en 15 månader lång provtagningsserie och automatiskt registrerade processvärden och driftdata från anläggningen som underlag görs i rapporten bedömningar om trender, säsongsmässiga variationer och samband mellan driftsituation och kvalitet på utgående vatten.Dessutom görs en provtagning på flera platser runt anläggningen för att undersöka rumsliga variationer av grundvattnets sammansättning. Den statistiska metoden principalkomponentanalys har använts i syfte att utreda vattnets ursprung.Arbetet resulterade i en beskrivning av vattenkvalitetens utveckling under vattentäktens första år i drift, och en diskussion om framtida scenarion.

Stadsodling är ett aktuellt ämne som är relativt outforskat. Världens städer växer i och med ökad urbanisering och befolkningstillväxt samtidigt som fossila bränslen och andra ändliga resurser sinar. Det innebär att sättet maten som konsumeras i städerna produceras på måste förändras, stadsodling kan vara en del av denna förändring. Den här rapporten syftar till att undersöka stadsodlingens roll i den hållbara staden ? vilka ekonomiska, ekologiska och sociala effekter ger den upphov till och har den betydelse för stadens matbehov? I framtiden kommer matproduktionen att behöva öka för att mätta den ökande befolkningen.

Arbetet berör problematiken om hur fasadvegetation påverkar den relativa fuktigheten intill fasaden. Examensarbetet berör ett ämne som idag är väl debatterat men debatterna bygger i stor utsträckning på antagande och enskilda företeelse. Arbetet visar exempel på att det finns en allmänuppfattning om att murgröna försämrar konditionen på fasaden. I arbetet belyses även den litteratur som finns i ämnet idag. Litteraturen kompletteras även av studier och rapporter som är utförda inom området. Examensarbetet fokuserar runt den huvudsakliga frågeställningen om den relativa fuktigheten skiljer sig vid fasader beklädda med murgröna jämnfört med de fasader som är fria från vegetation.

Stadsodling är ett aktuellt ämne som är relativt outforskat. Världens städer växer i och med ökad urbanisering och befolkningstillväxt samtidigt som fossila bränslen och andra ändliga resurser sinar. Det innebär att sättet maten som konsumeras i städerna produceras på måste förändras, stadsodling kan vara en del av denna förändring. Den här rapporten syftar till att undersöka stadsodlingens roll i den hållbara staden ? vilka ekonomiska, ekologiska och sociala effekter ger den upphov till och har den betydelse för stadens matbehov? I framtiden kommer matproduktionen att behöva öka för att mätta den ökande befolkningen.

I urbana miljöer är människor fysiskt nära varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur människor hanterar sociala normer angående anonymitet och solidaritet i sådana situationer. Studien undersöker situationer då främlingar erbjuder eller ber varandra om hjälp på offentliga platser. Den teoretiska utgångspunkten är interaktionistisk och etnometodologisk med fokus på människors praktiska handlingar.