Grundidén i denna uppsats utgår från antagandet att en enskild person kan lämna kunskap om sin samtid till efterkommande generationer. Huvudtemat i denna undersökningen är att framställa hur en person legitimerar sig själv och sina vetenskapliga rön genom att skapa relationer till specifika patroner.[utdrag ur inledningen].

Studieobjektet för detta kandidatarbete är Stortorget vilket är beläget mitt på Trossö i centrala Karlskrona. Staden är sedan 1600-talet starkt färgad av en omfattande militär aktivitet, något som påverkat stadsbilden påtagligt. Detta är en grundfaktor som gjort att Karlskrona sedan 1988 finns upptagen på UNESCO:s världsarvslista. Huvudsyftet för detta kandidatarbetets är att ge ett gestaltningsförslag för Stortorget utifrån platsens roll som offentligt rum i staden. Avgränsningen sträcker sig till att omfatta Stortorget med dess närmaste omnejd, dock sätts Stortorget in i en vidare kontext som utgörs av hela Trossö för att ge en bild av torgets relation till den övriga centrala staden.

I denna uppsats undersöker jag frågor som ställs i redigeringsarbetet av en realityserie.Denna undersökning ägde rum på redaktionen av Husdrömmar som produceras avSveriges Television (SVT) i Malmö. Uppsatsen tar upp tidigare forskning kringbegreppet reality och dess historia. Detta följs av ett stycke där olika teorier angåendetrovärdighet läggs fram.Baserat på den egna produktionen, som består i att redigera ihop olika sekvenser avett redan inspelat avsnitt, presenteras iakttagelser jag gjort i rollen som redigerare.Flera av frågorna som jag ställts inför handlar om det etiska perspektivet iframställningen av medverkande vilket diskuteras även med medarbetarna påredaktionen..

Syftet med denna uppsats är att förklara innebörden av begreppet ekoturism samt beskriva hur landskapsarkitektens kompetens kan tillämpas vid utformning av ekoturismanläggningar. Genom litteraturstudier har vi utrett begreppets betydel-se. Vi beskriver ekoturism kortfattat ur ett internationellt perspektiv och mer utförligt ur ett svenskt perspektiv. Ekoturism är en form av turism som sker i naturmiljöer och har som syfte att bevara natur och kultur, gynna den lokala eko-nomin samt ge en ökad kunskap och förståelse för besöksmålet. Det finns dock en problematik med ekoturism då turism i naturmiljö innebär motsättningar och det kan vara svårt att tillfredställa turister samtidigt som platsens natur bevaras.

Mot bakgrund av den ökade geologiska turismen världen över, väcktes för flera år sedan idén att skapa Sveriges första internationella geopark, ett område i landskapet med utmarkerade geovetenskapliga besöksmål. Projekt Meteorum arbetar idag för att förverkliga denna idé i Siljansbygden, Dalarna. Denna geopark har sin utgångspunkt i ett av de största meteoritnedslagen i jordens historia, och ämnar visa upp dess geologiska efterverkningar. Geoparken skall också visa hur denna kosmiska händelse har påverkat människors liv i Siljansbygden fram till våra dagar. Projekt Meteorum har i dagsläget cirka 25 utmarkerade geologiskt intressanta platser som initialt skall ingå i denna geopark. Syftet med denna uppsats är att genom ett gestaltningsförslag visa hur en geologisk besöksupplevelse kan se ut vid Osmundsberg, en av projekt Meteorums utvalda platser.

Det kommer att bli mer frekvent med intensiva regn och med detta ökar behovet av dagvattenanläggningar som kan möta upp den ökande mängden regnvatten. Samtidigt blir våra städer, i takt med nyexploatering och förtätning, mer och mer hårdgjorda vilket minskar den naturliga infiltrationen och evapotranspirationen av dagvattnet. Ytavrinningen måste hanteras och det blir allt vanligare att anlägga öppna dagvattenanläggningar för att ta hand om dagvattnet och för att tillföra kvaliteter (estetiska, sociala och ekologiska) i stadsmiljön. Genom att lyfta fram dagvattnet i gatumiljöer kan man både åstadkomma en fördröjning och samtidigt använda vattnet som en positiv resurs istället för ett problem som snabbt ska försvinna. Dessutom finns det en pedagogisk aspekt i att lyfta fram dagvattenhanteringen genom att visa naturens kretslopp och samhällets infrastrukturella utmaningar. Inom detta masterarbete har ett gestaltningsförslag tagits fram för ett öppet dagvattenstråk i Brunnshög, en helt ny stadsdel som planeras att byggas i nordöstra Lund. Kommunens vision för stadsdelen är att den ska vara ett föredöme inom hållbar stadsbyggnad och dagvattenhanteringen är en viktig del av detta. Fokus för gestaltningsförslaget har varit att skapa ett mångfunktionellt gaturum med fördröjningsytor som kan ta emot de dagvattenvolymer som uppstår vid ett 10-årsregn.

Mitt examensarbete är ett utvecklingsarbete och syftet med arbetet är att ta fram en temaplanering som handlar om Bjuvs lokalhistoria, med fokus Bjuvs gruvhistoria. Jag har nämligen upptäckt att eleverna i Bjuv inte har så stor kännedom om sin lokalhistoria. Anledningen till att jag fokuserar på Bjuvs gruvhistoria är för det är tack vare den Bjuv har utvecklats till den kommun den är idag. Jag har upptäckt att skolorna oftast glömmer bort att undervisa eleverna om deras lokalhistoria, utan undervisningen handlar om de stora kungarna som stred någonstans vid Lund och i Småland. Lokalhistorien finns runt eleverna och om skolan undervisar eleverna om lokalhistorien får de lättare en förståelse för hur det har varit och varför det är som det är idag.

I den här uppsatsen jämförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras användning av miljöskildringar, karaktärer och berättarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berätta om sin barndom, deras syn på historia och deras inställning till att skriva för små barn har också studerats. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgår ifrån en narratologisk metod där bilderböckerna analyseras med hjälp av närläsning utifrån de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.

För att inte gå miste om den moderna bebyggelsen har det blivit mer aktuellt för alla kommuner i Sverige att studera och dokumentera den befintliga bebyggelsen. Ett området eller en byggnad som är uppförd under 1960- och 1970-tal berättar genom arkitekturen och områdets karaktär om den tids samhällsutveckling och historia. Detta gör att byggnader kan besitta olika kulturvärden och arkitektoniska kvalitéer som gör de är värda att bevara. Därför är det viktigt att förmedla kunskap till bostadsägare om bevarandeskäl så att nutida och kommande generationer inte ska gå miste om bebyggelsen, utan även få ta del av vår tids villaarkitektur.   .

Syftet i studien är att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, både på verksamhetsnivå, ledningsnivå och politisk nivå. Den teoretiska utgångspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien är etnografisk och narrativ analys används. Undersökningsmetoder i studien är observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i två grupper; förskolans verksamhetsnivå och förskolans styrning och ledning..

This study of Swedish history books for grade 9 will examine and compare what the books say about The Holocaust and how it is presented. I analyse how the books present The Holocaust and how it is portrayed. I use questions to evaluate the content of the texts and thereafter I compare them to each other. My hypothesis is that history books are affected by the society in which they are written. Therefore I think that comparing books from different years, I will be able to see a difference between the books when it comes to the way they choose to present The Holocaust.

Begravningsplatser i stadsmiljö har en hälsofrämjande funktion då de finns i människors omedelbara närhet och kan innebära skillnaden för om en person kommer i kontakt med en grön utemiljö över huvud taget. Platsen signalerar kontinuitet och inger en känsla av sammanhang i tillvaron (SOC) vilket är den viktigaste faktorn för hur väl vi klarar av stress. I takt med att städer förtätas är det viktigt att ta till vara de gröna miljöer som finns i ett preventivt syfte för folkhälsan. Begravningsplatser som fysiska och sociala platser i urban miljö kan användas för rekreation och som förebyggande återhämtningsplatser för att exempelvis avhjälpa mental trötthet. De viktigaste faktorerna på en begravningsplats är att det råder en fridfull stämning och att platsen är estetiskt tilltalande.

Uppsatsen Kvinnotyperna på modet går igenom hur tidningen Charme hjälper till att skapa olika kvinnlighetstyper. Utifrån Judith Butlers teori om genus och queer performances ses bilder och text som exempel på hur en kvinnlighet formeras i tidningen Charme. En tidning som bara existerar mellan åren 1921-1933 och säger sig rikta sig till den moderna kvinnan. Hur kan denna moderna kvinna ha sett ut och på vilka sätt skiljer hon ut sig från andra typer av kvinnligheter? Exempel på kvinnlighets-skapande faktorer ges från dels arbete men även från nöjesliv och nationalitet..

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Kan Sverige lära sig något om invandring och flyktingmottagande från ett land som ligger på andra sidan Atlanten? Kanada beskrivs i bland som en nation av invandrare. Landet har en lång historia av invandring och det är en viktig del av landets ekonomi. Kanada tar årligen emot omkring 260 000 invandrare. Knappt hälften av invandrarna väljer att bosatta sig i mångmiljonstaden Toronto.