Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon påverkas av att växa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta människor i skolan och arbetet som växer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjälp av 52 öppna och slutna frågor som studerade 16 syskons uppfattning angående ansvarstagande, hjälpsamhet och uppfattningen av syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en åldersskillnad på upp till 2,5 år förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utsträckning än ensambarn. Resultat visade även att yngre systrar undviker konflikter med sina föräldrar i större utsträckning än deras äldre systrar.

Personer som står inför att välja material vid en ny- eller ombyggnad har otroligt mycket att välja emellan. Att göra ett bra val kan innebära olika saker, men för mig är ett bra val att välja ett material som gör så lite skada på vår natur och på oss människor som möjligt. Skada innefattar vanliga fysiska skador och påverkningar, men även dåliga materialval som leder till onödiga kostnader. Att välja ett material som måste underhållas ofta, eller repareras och bytas ut tidigt, är ett dåligt val. Går det sen inte att återanvända eller återvinna grundmaterialet på nytt är det ännu sämre.I min undersökning har jag tittat på fasadmaterial, takmaterial, färger, fönster och dörrar.

En god ljussättning med utgångspunkt i rumslig gestaltning kan medföra många positiva synergieffekter som, till exempel, vistelsemiljöer i nattlandskapet där människor kan känna sig trygga att röra sig tack vare den goda uppsikten över omgivningarna och därmed möjligheten till orientering. I detta arbete presenteras slutsatsen att landskapsarkitekter kan bidra med mycket i detta sammanhang genom ett rumsligt tänkande i den lilla så väl som den stora skalan där människan är i fokus samt inte minst genom kunskaper om utemiljöns material och dess föränderlighet. Syftet med detta arbete har varit att tillämpa de kunskaper som jag erhållit under landskapsarkitektutbildningen och genom ett gestaltningsförslag bidra till en fördjupad förståelse kring hur det går att arbeta rumsligt med belysning i landskapet. Baserat på egna observationer och befintliga teorier presenteras, i slutet av detta arbete, några av de aspekter som kan vara viktiga då man vill skapa rum med hjälp av belysning. Dessa aspekter är: kontraster, ljusgradienter, avstånd/djup, ljuskällans placering, ljusets spridning och nivå samt inte minst färg och textur på de material som finns i rummet. Genom att studera litteratur om hur belysning kan påverka vår uppfattning av rummet under dygnets mörka timmar samt genom att studera befintliga belysningslösningar, fick jag inspiration och idéer till gestaltningsförslaget. För att prova dessa idéer byggdes en digital 3D-modell upp av ett befintligt förslag av utemiljön kring ett seniorboende i Vimmerby.

Denna uppsats har som mål att identifiera en problematik gällande medborgarinflytandet i den svenska planeringsprocessen genom att undersöka vilka gruppers berättelser, bilder och föreställningar om Staden som väljs ut att bli representativa. Arbetet har utifrån detta konstruerat ett teoretiskt ramverk där adekvata begrepp definieras och förklaras. Dessa ligger sedan till grund i forskningsöversiktens redovisning av vad olika aktörers föreställningar av platser är förankrade i, vilka aktörer som påverkar dessa, samt vilka konflikter som uppkommer vid en planeringsprocess. Arbetets empiri består av samrådshandlingar från två detaljplaneprocesser från Karlskrona innerstad och lokalpressens bevakning av dessa. Analysen har skett genom en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet av denna belyser att det finns en problematik angående medborgarinflytandet i vilka individer och grupper som får sin berättelse, föreställning att bli representativ för platsen, och de gruppers och individers berättelse, föreställning som exkluderas..

Under 2012 uppmärksammades ett ovanligt rån i media. En berusad man föll ned på ett tunnelbanespår och slog sig medvetslös. Därefter rånades han på sina värdesaker och lämnades åt sitt öde medan gärningsmannen lämnade platsen. Syftet med den här undersökningen var att mäta empati gentemot gärningsmannen och brottsoffret i denna händelse. I en kvantitativ enkätundersökning, med kvalitativa inslag, deltog 138 studenter varav 70 män.

England var ett föregångsland som tidigt förstod fingeravtryckets styrkor och tillskrevdet som ett fullvärdigt bevis. Sverige var till en början avvaktande till den nyatekniken men redan 1924 föll den första domen som grundades på ett fingeravtryck.Nu som förr anses fingeravtrycket vara ett fullvärdigt bevis och rankas därmed högreän DNA.Det finns inte två individer med samma fingeravtryck. Ett fingeravtryck på enbrottsplats visar med största säkerhet att personen befunnit sig på platsen. Det ärmycket svårt att förfalska ett fingeravtryck och är i princip omöjligt att plantera på enbrottsplats. Ett fingeravtryck ger en 100% säker identifiering och kräver ingenstödbevisning.Fingeravtryckets unika egenskaper och fullvärdiga bevisvärde gör att dess framtidinom kriminaltekniken och rättsväsendet är ljus.Nära släktingar har liknande DNA och vid otillräcklig mängd av DNA-fynd finnssvårighet att särskilja individen.

Informationskoncept om kommunikation och tjänster för Stockholm Stadsom skall kunna tas i bruk år 2010, året då Stockholm har som mål att varavärldens tillgängligaste stad. Konceptet består av "huvudstationer" vid vilkaman kan genom att peka på en dataskärm får information om hur man tarsig från en plats till en annan. Stationerna är placerade på frekvent besöktaplatser i staden, så som tunnelbanestationer, torg, gallerior, parker mm. Påplatser där det inte rör sig folk i samma utsträckning finns det #mellanstationer#med karta och info om närliggande kommunikationer. För att hittatill respektive #huvudstation# finns även markeringar i marken i form av enpil av metall och glas ur vilken det strålar ljus.

Informationskoncept om kommunikation och tjänster för Stockholm Stadsom skall kunna tas i bruk år 2010, året då Stockholm har som mål att varavärldens tillgängligaste stad. Konceptet består av "huvudstationer" vid vilkaman kan genom att peka på en dataskärm får information om hur man tarsig från en plats till en annan. Stationerna är placerade på frekvent besöktaplatser i staden, så som tunnelbanestationer, torg, gallerior, parker mm. Påplatser där det inte rör sig folk i samma utsträckning finns det #mellanstationer#med karta och info om närliggande kommunikationer. För att hittatill respektive #huvudstation# finns även markeringar i marken i form av enpil av metall och glas ur vilken det strålar ljus.

I ett nedlagt bryggeri har tva? silobyggnader omvandlats till bosta?der. Som alternativ till nybyggnation underso?ker projektet omprogrammering av befintliga byggnader.Silobygnnaderna a?r en del av det nedlagda Prippsbryggeriet i Ulvsunda Industriomra?de och sta?r tomma. Deras Storlek ock sa?regenhet go?r dem till landma?rken i omra?det.

Syftet med arbetet har varit att undersöka de 26 träden som är planterade på Spårvägsgatans norra sida i Malmö. Detta för att ta reda på varför vissa träd har etablerats sämre än andra. Arbetet är genomfört genom litteraturstudie på träd i urbanmiljö allmänt och inventering av den i examensarbetet gällande platsen.Träd i stadsmiljö är viktiga för vårt välmående. De bidrar till grönska och förbättrar den förorenade luften som kommer från bilar och fabriker. I dagens moderna samhälle utsetts träd i stadsmiljö för många olika typer av stress.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur syskon påverkas av att växa upp med ett funktionshindrat syskon. De flesta av oss kommer att möta människor i skolan och arbetet som växer upp eller har vuxit upp med ett syskon med ett funktionshinder. Denna studie genomfördes med hjälp av 52 öppna och slutna frågor som studerade 16 syskons uppfattning angående ansvarstagande, hjälpsamhet och uppfattningen av syskonskapet i relation till platsen i syskonskaran. Studien visade att de som har en åldersskillnad på upp till 2,5 år förklarar för andra om syskonets funktionshinder i större utsträckning än ensambarn. Resultat visade även att yngre systrar undviker konflikter med sina föräldrar i större utsträckning än deras äldre systrar.

Syfte: Syftet ?r att utforska vilka utmaningar det finns inom t?vlingsdansen ballroom relaterade till energitillg?ng och magbesv?r samt hur man l?ser dessa problem f?r attprestera optimalt.Metod: Semistrukturerade intervjuer av 6 t?vlingsdansare inom ballroom, f?ljt av kvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: D? problem med k?nsla av energibrist och magont hos t?vlingsdansare inom ballroom framkommit, unders?ks t?vlingsdansares upplevelser av energi, magproblem och nutritionsstrategier inf?r tr?ning samt t?vling. St?rre matintag f?re dans skapade obehagsk?nslor vid rotationer och/eller ett tryck ?ver magen fr?n partnern, men ?ven en allm?nt tung k?nsla i magen. Stora m?ltider kort inp? standarddans upplevdes mer besv?rande ?n vid latindans, fr?mst p.g.a.

Detta examensarbete syftade till att undersöka om lera kan förhindra en spridning av klorerade lösningsmedel ned till grundvattnet samt vid vilka hydrogeologiska förhållanden som lera har störst potential att vara tätande. Det övergripande målet med arbetet var dock att bidra till att tydliggöra definitionen av och förbättra kunskapsläget om tätande jordlager på Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).Sju förorenade områden där klorerade lösningsmedel påvisats i jord och/eller grundvatten valdes ut till en jämförande fallstudie. Samtliga områden var belägna inom 750 m från något av SGUs lokalkarterade grundvattenmagasin och lera överlagrade helt eller delvis grundvattenmagasinet på platsen. Resultatdata i form av jord- och grundvattenprov från tidigare undersökningar av områdena lagrades in i databaser på SGU. Spridningen av klorerade lösningsmedel på varje område analyserades sedan genom att titta på var i området olika koncentrationer uppmätts och hur koncentrationerna förändrats med djupet.

Hur planerar man förtätning av städer där grönytor väljs ut för ny exploatering? Det är vad arbetet i huvudsak vill ha svar på. Städerna vill både expandera och integreras i ett urbant liv och samtidigt ha tillgång till mycket grönt. Det urbana står för den täta staden med sociala möten, kommunikationer och service etc. medans det gröna står för friytor, grönområden och grönska i städerna. Ronneby är en kommun likt många kommuner som har den här problematiken mellan urbanitet och natur.

Bakgrunden till denna studie ?r grundskolans problem med skolfr?nvaro. Det finns elever som har en h?g fr?nvaro eller uteblir helt fr?n skolans undervisning. Hundunderst?dd pedagogik har i en del fall visat sig fungera v?l. Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka rektorers och pedagogers uppfattningar om hundunderst?dd pedagogik.