Denna uppsats handlar om vad som menas vara önskvärda egenskaper hos arbetande inom den samtida servicesektorn. Genom diskursanalys av Platsannonser, arbetsförmedlingens yrkesbeskrivningar och företags självbeskrivningar ser vi hur bilden av den samtida idealarbetaren diskursivt skapas i texterna. Resultatet av analysen kontrasteras med utvalda teoretiska nyckelbegrepp om den samtida kapitalismens egenskaper för att ge en bredare bild av de förhållanden som servicearbetaren är verksam under. Studien behandlar bland annat frågor om vem som har makt att definiera huruvida en arbetssökande besitter de eftertraktade personliga egenskaperna eller inte, hur relationen mellan faktiska yrkeskunskaper och svårdefinierade personliga egenskaper kommer till uttryck i de analyserade texterna och hur föreställningar om ålder på ett diskriminerande vis kopplas till personliga egenskaper..

The subject of this paper is the library job market in Sweden 1975-1995. Job advertisementsin the periodical of DIK Association (the Swedish federation for occupational groups thatworks with documentation, information and culture) have been studied.1975, 1980, 1985, 1990 and 1995 there were 2 170 advertisements of situations for librarians.They have been examined with focus on the following:situation description:qualifications requested:? type of library? size of municipality?county? hours per week? duration? designation? tasks? education? knowledge of languages? knowledge of specific subjects? knowledge of computers? experience? driving licence, carStatistics have been made. The figures of the five years have been compared to give a pictureof the development.The results have also been compared with what has been written about the changes that arehappening on the labour market in general, and similarities and differences have been pointedat..

Personlig assistans är ett nytt yrke. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) instiftades 1994. Tidigare bodde personer som var i behov av personlig assistans antingen på institution eller i föräldrahemmet. Meningen med den nya lagen var att ge dessa människor ett själigt liv och en möjlighet att kunna leva ett så vanligt liv som möjligt.Denna uppsats handlar om språket i Platsannonser där man söker efter personliga assistenter. Uppsatsen behandlar vilka ord som används i beskrivningen av brukaren och assistenten sam hur relationen mellan brukare och assistent ser ut i annonserna.

SammanfattningGlobaliseringens effekter är ett fokusområde för forskning kring ekonomi, samhälle och kultur i vår samtid. En effekt är en förändrad syn på individen och individens roll i samhället som har lett till att flexibilitet har blivit en viktig egenskap hos människor. Förväntningarna och kraven på individer i arbetslivet kanske kan återspegla det samhälle som globaliseringen tycks skapa: ett samhälle som kräver flexibilitet, effektivitet och initiativförmåga. Flera hävdar att social kompetens är av stor vikt för att organisationer skall fungera, dagens globaliserade och individualiserade samhälle till trots. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning sociala kompetenskrav har efterfrågats i Platsannonser samt att utreda hur en sådan eventuell förändring kan relateras till det teoretiska ramverk som bygger på globaliseringen, den nya individualismen och arbetslivet.Studiens data samlades in genom en kvantitativ innehållsanalys där mikrofilmer med exemplar från Dagens Nyheter studerades.

Uppsatsen har som syfte att studera om, och i så fall hur, employer branding- tekniker tar sig i uttryck vid tre valda av författarna tidspunkter. Employer branding används av en organisation för att framstå som en attraktiv arbetsgivare. Vi har studerat Platsannonsers bild och text, och åren som berörs är 1996, 2005 och 2014. Platsannonserna är hämtade från Dagens Nyheters platsannonsuppslag och summeras totalt till 60 Platsannonser, fördelat jämnt på dem tre årtalen. Vi har valt att kategorisera materialets employer brandings komponenter i fyra delrubriker -materiella och immateriella erbjudanden, organisationskultur och organisationsimage.

Rekrytering är en viktig komponent för alla organisationer oavsett om det handlar om ett företag, ett fotbollslag, en sekt eller dylikt. Det är i grund och botten rekrytering som skapar en organisation. Ledare är viktiga personer för ett företag, det är de som sammanfogar de anställda, driver företaget framåt och utgör stommen i en organisation. Vi har valt att sammanfoga dessa två genom att undersöka hur företag rekryterar ledare genom Platsannonser; dess utformning och hur de har utvecklats över de senaste tio åren. Utifrån befintlig rekryteringsteori har vi, för att underlätta en kvantifiering av Platsannonserna, utformat en analysmodell som kategoriserar den teoretiska utvecklingen i tre olika generationer.

Inledning och bakgrund: Klimatet på arbetsmarknaden är hårt i dag på grund av en rådande lågkonjunktur och det blir allt viktigare för arbetssökande inom den konkurrenskraftiga arbetsmarknaden att bygga upp sitt personliga varumärke med egenskaper som ger positiva associationer.Syfte: Att kvantifiera de egenskaper som förmedlats i Platsannonser för att kunna ge riktlinjer om vilka egenskaper som oftast förekom och därmed blir viktiga för arbetssökande att se över och bygga upp i deras personliga varumärke samt göra en jämförelse av resultatet mellan olika yrkesområden.Genomförande: För att uppfylla studiens syfte har en kvantitativ innehållsanalys genomförts på ett urval Platsannonser från Arbetsförmedlingens hemsida för att få fram de personliga egenskaper som har angetts som önskemål.Resultat: Resultatet visar att de oftast förekommande önskemålen hos arbetsgivarna om vad de arbetssökandes personliga varumärke ska innehålla är att personen kan visa sig självständig och självgående. Beroende på yrkesområde finns det sedan olika önskemål hos arbetsgivarna. Det näst vanligaste önskemålet hos arbetsgivare totalt sett är att personen kan uppvisa att denne är en lagspelare och besitter en god samarbetsförmåga. Om personen söker arbete inom kultur, media och design ska denne vara kreativ, initiativrik och idérik. Detta skiljer sig mot en person som arbetar inom ekonomi, administration och juridik.

Vår studie ger en inblick i hur Platsannonser från kommunala grundskolor som söker specialpedagog stämmer med aktuell examensordning för specialpedagog samt hur rektorer reflekterar kring innehållet i Platsannonserna. Syftet är att undersöka om vi är anställningsbara som specialpedagoger i den kommunala grundskolan. Undersökningens metod är dokumentgranskning, som följs av telefonintervjuer. Vårt resultat pekar på att vi är anställningsbara som specialpedagoger. "Social kompetens", "flexibilitet" och personlig lämplighet är viktigare än vilken specialpedagogisk utbildning den sökande har.

The research of this Bachelor?s thesis examines classifieds for librarians, and makes use of Ørom?s theory of sixlibrarian identities plus Schreiber?s complementary seventh identity. The main focus of the thesis was to examine what qualities and skills are presented and what identities are manifested in the classifieds. A third issue was to explore how relevant Ørom?s theory is to examine and understand the profession today.The data was analysed by the use of content analysisand a hermeneutics approach was taken.

Introduktion Platsannonsen beskriver den ideala sökanden för en viss tjänst. Identiteten som skapas kan antas avspegla värderingar om hur den ideala medarbetaren anses vara.Platsannonserna kan därmed antas vara en spegling av samhället och den tid de uppstått i. Sjukvårdens inramning i form av sjukvårdsorganisationen påverkar medarbetarna. New Public Management (NPM) beskriver reformer som påverkar hur bland annat hälso- ochsjukvårdsorganisationen styrs idag. Knappa resurser och de reformer som sammanfattassom NPM präglar hälso- och sjukvården och övriga delar av den offentliga sektorn ochställer krav på högre effektivitet.

Att söka arbete idag kan vara en komplicerad och frustrerande process. Mycket vikt ligger i vem du är som person och inte bara i vilka meriter eller vilken utbildning du har. Det finns dessutom olika förutsättningar för dig att bli anställd beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. För arbetsgivarna ligger det både tid och pengar i att skaffa nya medarbetare. Dessutom är det viktigt att hitta rätt person till jobbet då det kan bli kostsamt att anställa ?fel?.

Att söka arbete idag kan vara en komplicerad och frustrerande process. Mycket vikt ligger i vem du är som person och inte bara i vilka meriter eller vilken utbildning du har. Det finns dessutom olika förutsättningar för dig att bli anställd beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. För arbetsgivarna ligger det både tid och pengar i att skaffa nya medarbetare. Dessutom är det viktigt att hitta rätt person till jobbet då det kan bli kostsamt att anställa ?fel?.

Titel: Vi söker dig! - Kompetensens roll i rekryteringsprocessenFörfattare: Victor Brännfors och Jacob WidgrenHandledare: Ilkka Henrik MäkinenLärosäte: Uppsala UniversitetDatum: 2014-01-02Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en ökad insyn i vilka kompetenser som uppfattas som attraktiva av en arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetar inom rekryteringsyrket. Uppsatsen ämnar också kartlägga kompetensmönster i kravprofiler för att skapa en bild av vilka typer av kompetenser som efterfrågas hos sökande kandidater.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvantitativ innehållsanalys av Platsannonser tagna från arbetsförmedlingens databas. Totalt 80 Platsannonser analyserades och diskuterade utifrån begreppen fält, kapital och habitus samt Lindelöws kompetensmodell.Resultat/slutsats: Elva kompetenser stod ut som mest efterfrågade. Av dessa elva kompetenser återfanns formell kompetens gällande någon form av utbildningskrav, erfarenhetskrav och kunskapskrav. De resterande åtta kompetenserna utgjorde de informella kompetenserna: prestationsorienterad, energisk, relationsskapande, god muntlig kommunikationsförmåga, serviceinriktad, ekonomisk medvetenhet, strukturerad och kvalitetsmedveten. Nyckelord: Kompetens, Kompetenskrav, Kapital, Habitus, Fält, Lindelöw.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera projektcontrollerns roll inom de projektintensiva enheterna FACTS och Substations på ABB AB. Studien bygger på tre personliga intervjuer utförda med projektcontrollers samt sex Platsannonser som analyserats. Teorin består av två delar, dels projektaspekten och dels controlleraspekten. Första delen behandlar vad ett projekt är och vad det innebär att jobb i projektform. Andra delen, controlleraspekten, handlar om controllers ursprung kontra dagens roll och dess arbetsuppgifter.

Denna studie syftar på att ta reda på hur anställningsbarheten ser ut i förhållande till personlighet och sökbeteende. Studien vänder sig till tidigare studenter på det Arbetsvetenskapliga programmet på Högskolan i Halmstad. Finns det någon personlighetsprofil som är mer gynnsam i arbetssökningsprocessen? Hur ser kraven ut för tjänster inom yrkesområdet samt finns det något samband mellan personlighet, anställningsbarhet och beteende i sökprocessen.Genom att granska Platsannonser sammanställdes vilka krav som krävs för tjänster inom yrkesområdet. En enkätundersökning skickades till personer som gått utbildningen.