Fjärrstyrning av värmepumpar är en bekvämlighet för att slippa vara på Plats och ändå kunna göra inställningar på sin värmepump. Det ger möjligheten att komma till ett förvärmt fritidshus eller stuga med några enkla knapptryckningar. Det ger också möjligheten till mer kontroll över pumpens energiförbrukning, man kan spara in pengar på att inte låta pumpen stå och slösa energi då man inte är på Plats.I dagsläget finns flera fjärrstyrningsprodukter för värmepumpar på marknaden, men dessa är ofta dyra och kan oftast bara ansluta till mobilnätet eller wifi. Fjärrstyrningsprodukterna är speciellt framtagna för att styra en värmepump och kan ej användas för att styra ytterligare produkter.Målet med detta examensarbete är att ta fram ett system baserat på en standardplattform som åtgärdar dessa problem samt där det finns möjlighet till framtida utbyggnad av dess funktionalitet.Vi börjar med att bestämma funktionaliteten för vår fjärrstyrningsprodukt. Därefter tas en struktur för hela systemet fram.

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en Plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en Plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Vid stora internationella evenemang sker ofta en uppfräschning (gentrifikation) i städer för att kunna attrahera framtida investerare och kunna visa upp sin allra bästa sida för omvärlden. Då man rensar bort nedgågna slumliknande områden för att bereda Plats åt nya attraktiva bostäder och affärsområden brukar detta medföra att man tvingar ut de fattiga och svaga medborgarna mot stadens perifera områden.Vårt syfte är att via aspekter som arbetslöshet, sjukhusvistelser, kriminalitet och sjukdomsutbredning etc. försöka få en bild av hur hälsoläget i Barcelona har påverkats i och med stadsförnyelsen som skedde i och med OS 1992. Genom att vara på Plats söker vi att finna en större förståelse och verklighetsanknytning av studien.Genom att studera Barcelona i allmänhet och distrikten Ciutat Vella, Les Corts och Sant Marti i synnerhet sökte vi en klarare bild av situationen. Studien har därför delats in i tre arbetssätt som ska forma en bild av studieobjektet.

Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera tillförlitligheten av informationen som ambulanspersonalen får från sjukvårdens larmcentral. Frågeställningen är i vilken utsträckning utalarmeringsinformationen stämmer överens med vad ambulans personalen gör för bedömningar väl framme på Plats hos patienten.Metod: I denna studie användes en deskriptiv och korrelativ design och sambandet mellan de två variablerna utalarmeringsorsak och bedömt tillstånd. Studien inkluderade alla de larm som utalarmerats som prioritet 1A/B under insamlingsperioden, vecka 10 till vecka 18 2012, vilket resulterade i 62 larm.Resultat: Analysen av utalarmeringsorsak och bedömt tillstånd på Plats visar en hög grad av överensstämmelse, kappa koefficienten 0.78. Det är enbart fem fall av sextiotvå, cirka 8 % som avviker utan någon rimlig förklaring, det kan därav antas att det medicinska beslutsstödet fungerar bra. Resultatet visar dock att det sker avvikanden när den intervjuande sjuksköterskan får ett larm med en medvetandepåverkad patient vid utalarmeringen.Slutsats: Studien visar att den utalarmeringsinformation som ambulansen får från sjukvårdens larmcentral anses fungera bra vid utalarmeringen av prioritering 1.

Landskapsarkitektyrket handlar ofta om att göra prioriteringar mellan olika intressen som ställs mot varandra. Exempel på sådana är kulturhistoriskt värdefulla miljöer samt värdet av bevarande och utveckling av städers biologiska mångfald. Om båda dessa värden finns att ta hänsyn till på en och samma Plats har landskapsarkitekten en roll att väva samman dem till en fungerande helhet. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur man kan förstärka de historiska värdena på en urban Plats och samtidigt främja stadens biologiska mångfald på ett samspelande sätt. Odinslund i Uppsala valdes ut som studieobjekt eftersom det är en centralt belägen promenadpark i ett område med höga kulturhistoriska värden.

SAMMANFATTNINGCarina Helgesson & Christina HenningssonPedagogens roll och miljöns betydelse för barns lekEn studie om hur barns lek kan utvecklasThe pedagogue?s role and the importance of the environments for the children?s playA study of how children?s play can developAntal sidor: 34Syftet med arbetet är att ta reda på hur sex pedagoger i förskolan kan stimulera och utveckla barnens lek. Våra frågeställningar är: vilken syn har pedagogerna på lek, hur pedagogerna kan bidra och förhålla sig för att utveckla leken samt vilken betydelse har miljön för barnens lek och hur kan pedagogerna utforma miljön så att den inspirerar till lek.Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Därefter har vi observerat deras bidrag och förhållningssätt samt miljöns betydelse för att utveckla leken. Vi har även gjort litteraturstudier för att få fram en så bred bild som möjligt för hur leken kan utvecklas i förskolan.

Den här studien är ett försök att tydliggöra hur ett antal lärare i åk 6, i en kommun i norra Sverige, tolkar och uppfattar begreppet friluftsliv, hur de tolkar kursplanerna i Idrott och hälsa samt vad som påverkar undervisningen i friluftsliv. Jag tog därför reda på vilka olika sätt det finns att tolka friluftsliv inom litteraturen och såg där att vi har en lång tradition inom friluftliv och att tolkningarna om vad detta innebär har skiljt sig åt historiskt. Jag har gjort en tillbakablick i Sveriges läroplaner för att skaffa mig en bild av vad det står i dessa om delen friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Kort kan man säga att friluftsliv till en början hade väldigt stor Plats och var utförligt beskrivet både vad gäller utförande och tid. Med Lgr 80 ökade lärarnas tolkningsutrymme och detta utökades ytterligare i Lpo 94.

Vår bild av centrala Uppsala som en stad med brist på växtlighet, ligger till grund för detta kandidatarbete. Påvel Snickares gränd är en centralt belägen Plats som länge saknat funktion. Platsen är idag under ombyggnad. I och med att det gamla Rådhuset har byggts om till en galleria fungerar gränden nu som en entré till gallerian. Den nya utformningen av Platsen kommer enligt planerna resultera i en växtfattig torgyta.

En förskolan med Plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och Plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrå. Fokus på den förskolan jag ritat ligger i att ge Plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. Därför var mina ledord genom arbetet motsatspar så som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt.Jag har själv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som är berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gång. Det var viktigt att arbetet fick så stor verklighetsförankring som möjligt.Under arbetets gång har dialog med aktörer från kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef på bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef på bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten).Nära dialog, studiebesök och enkätundersökningar med tre olika förskolor lade också grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelärare Gökboets förskola), Personalen på Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen på Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, Förskolelärare Storstugans förskola), Personalen på Storstugans förskola.Mitt förslag på förskola vid Ringvägen i Kungsängen kommer att vara med under utställningen inför antagandet av detaljplanen för Ringvägen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mål om verklighetsförankring känns uppnått.Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av beständiga material, där möjlighet till flexibilitet över tid finns.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar om lärande som generellt begrepp men också i förhållande till informell kontra en formell kontext. I studien har jag valt att använda fritidshemmet som den Plats som står för en informell kontext och skolan som den Plats som står för den formella kontexten. Detta på grund av att jag varit intresserad av att undersöka om den integrering som enligt LGR11 bör finnas mellan fritids och skola, uppfattas av eleverna. Undersökningens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 12 elever i årskurs tre. Studiens resultat visar att lärande som begrepp är starkt förknippat med skolans värld och den formella kontexten.

Omvårdnaden utgår ifrån det humanistiska perspektivet, som säger att människan skall ses i ett helhetsperspektiv och inkluderar även den miljö som människan befinner sig i. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdmiljöns betydelse för patientens hälsa och välbefinnande, på institution. Människan påverkas av Platser, lika mycket som människor påverkar varandra och därför är det av stor betydelse att omvårdnaden även inkluderar vårdmiljöns påverkan på patienten. Resultatet visade att olika faktorer i miljön, både i den fysiska och den psykosociala, kan underlätta för patienten och främja hans eller hennes hälsa och välbefinnande. De största faktorerna som kan underlätta patientens hälsa är interaktionen mellan patient och sjuksköterska, trygghet i den nya Platsen, en hälsofrämjande estetisk vårdmiljö, kontinuitet genom en hemlik miljö, distraktion från sjukdomssituationen och underlättandet av känsla av kontroll hos patienten.

Serial killers are present in most Media today: TV-shows, books, magazines, news shows and music. Research about them has been made in many fields, such as criminology, psychology and psychiatry. There is also research about the serial killer as a cultural being. In my paper I have looked into the serial killer in fiction. I have chosen to compare two novels that deal with the serial killer Jeffrey Dahmer.

Under den första delen av utbildningen har vi redovisat våra arbeten via illustrationsplaner. Illustrationsplanen fyller ofta sitt syfte och kan på ett bra sätt visa hur man vill förändra en Plats. Den två dimensionella planen visar dock aldrig hur Platsen upplevs från marken. Det är lätt att glömma bort den rumsliga aspekten och hur Platsen uppfattas av de människor som besöker den. Kan modellen hjälpa till att öka förståelsen för Platsen?.

Sociala medier och andra medier har kommit att ta en stor Plats i det svenska samhället. I takt med att samhället förändras har också elevernas intressen och vanor gjort det. Vi har under utbildningen till språklärare observerat att kunskapsnivån inom ämnet engelska kan skilja ganska mycket mellan elever i samma klass. Syftet med studien är därför att ta reda på hur elever i årskurs nio anser att de lär sig engelska bäst och hur formellt och informellt lärande påverkar deras språkutveckling. För att få svar på syftet och studiens frågor har vi använt oss både av en kvantitativ metod i form av en enkät med fasta svarsalternativ, och en kvalitativ metod i form av en intervju i fokusgrupp.

Belysningen spelar en stor roll för att skapa trygghetskänsla i städers mörker-landskap. En del människor är oroliga över att drabbas av brott och undviker därför mörka utomhusmiljöer eller till och med avstår helt från att gå ut när det är mörkt. Detta är ett problem då det begränsar hur människor egentligen skulle vilja använda det offentliga rummet, vilket betyder inskränkning i deras livskvalitet. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur Uppsala kommun har arbetat med belysning i Uppsala för att öka trygghetskänslan under dygnets mörka timmar. En litteraturstudie genomfördes för att ta reda på hur belysning för ökad trygghetsupplevelse ser ut idag och vilka visioner Uppsala kommun har. Uppsala har kommit långt i belysningsfrågan och är en av landets bäst belysta städer.